TT + Kjell Thorsson
Den akuta elkrisen

Ygemans krisplan för elnätet nära kollaps – ”Extraordinärt” krisläge

För drygt ett halvår sedan slog Anders Ygeman på stora trumman och sa att han hade räddat Stockholms elförsörjning. Då togs det pengar från Sveriges beredskapskassa för att lösa nödläget. Men nu kan fPlus avslöja att läget fortfarande är akut och värre än alla tidigare larm. Det är ”ett extraordinärt svårt driftläge” varnar energijätten Vattenfall.

Det var hösten 2019 som energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman tillsammans med nätägaren i Stockholm Ellevio presenterade en lösning på elkrisen i Stockholm.

Lösningen bygger på att energiföretaget Sthlm Exergi kan fortsätta producera el med hjälp av medel ur elberedskapskassan. ”Krisen för Stockholms elförsörjning avvärjd på kort sikt”, skrev man i pressmeddelandet.

– Det vi gjorde då var att säkra samma effekt som vi hade innan skattehöjningarna på kraftvärmen, vilka innebar att Sthlm Exergi hotade att lägga ned kraftvärmeproduktionen i Stockholm på grund av för dålig lönsamhet. Avtalet med Sthlm Exergi innebär att vi fram till 2023 har en fortsatt marginal i Stockholms stad. Marginalen handlar om att klara av ett antal timmar under vintermånaderna när elnätet är som mest ansträngt, säger Henrik Bergström, chef samhällskontakter på Ellevio.

”Ett extraordinärt svårt driftläge”

Vad regeringen och Anders Ygeman inte var lika tydliga med var att lösningen endast gällde Stockholms stad och Ellevios befintliga kunder i staden. Runt om i Stockholms län och alla kranskommuner är kapacitetsläget fortsatt akut.

I ett dokument som fPlus har tagit del av skriver Vattenfall, som äger regionnäten i Mellansverige, att det råder ”ett extraordinärt svårt driftläge” i de regionala och lokala näten i Stockholm. Kartan här nedan visar vilka kommuner det gäller.

Kjell Thorsson

I samma dokument skriver Länsstyrelsen i Stockholm att Storstockholm är ett område där industriexpansioner och etableringar hämmas, infrastruktur- och byggsatsningar försenas, samt att kapacitetsbristen leder till att elektrifieringen av transportsektorn försenas.

Täby kommun norr om Stockholm är ett exempel.

– Täby, och som jag förstår flera kommuner i norra Stockholm, har problem med att byggstarta olika projekt på grund av kapacitetsbrist i det överliggande stamnätet. Ett exempel är utbyggnaden av Roslags-Näsby där 1 500 hundra nya bostäder planeras. Det är man tvungen att skjuta på i flera år. Det är så klart inte kommunens fel. De försöker på alla sätt och vis vara tillmötesgående och kan ju inte styra över detta, säger Samir Taha erfaren bostadsutvecklare, som nyligen haft ett möte med Täby kommun.

Tillståndsprocesserna måste kortas

Cecilia Zetterström är kund- och marknadschef på Vattenfall Eldistribution. Hon bekräftar att kapacitetsläget i storstadsregionerna är akut just nu. För att lösa problemet måste tillståndsprocesserna för att bygga och förstärka elnäten bli effektivare och snabbare.

– Vi behöver en rimlighet och en anpassning för hur tillståndsprocesserna drivs eftersom konsekvenserna för samhället blir väldigt negativa om vi inte lyckas med det här. Det kommer att innebära att verksamheter väljer att inte etablera sig här.

Hon vill också se en ändring av den begränsning av nätföretagens avkastning på eget kapital vid investeringar som nyligen införts.

– Elnäten är helt centrala för energiomställningen. En rimlig och stabil intäktsreglering skapar rätt förutsättningar för att investera i en fortsatt utbyggnad och förstärkning av elnäten.

Situationen beskrivs som väldigt problematisk i olika kommuner runt om i Stockholm just nu med uppskjutna byggprojekt och infrastruktursatsningar?

– Ja, så är det och det blir effekten av att det är väldigt trångt i näten. Det positiva i allt detta är att alla inblandade parter är väldigt lösningsorienterade och vi upplever en stark vilja från alla att detta ska lösas, säger Cecilia Zetterström

För att lösa kapacitetsbristen arbetar de inblandade parterna främst med så kallade flexibilitetslösningar där kunden avstår från förbrukning under vissa tider. En viktig åtgärd för att klara de kallaste vinterdagarna.

– Vi håller på att bygga upp en flexmarknad för Stockholm tillsammans med Vattenfall för att kunna överbrygga åren 2024 till 2028 då det är tänkt att nya stamnät ska vara på plats, säger Henrik Bergström på Ellevio.

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi med inriktning energi och miljö på Södertörns Högskola, menar dock att flexlösningar bara kan lösa de tillfälliga och kortsiktiga problemen.

– De här lösningarna som bygger på att man gör upp med kunden om en flexibilitet i förbrukningen är givetvis bra och fungerar på kort sikt men de kan inte ersätta ett stamnät. Tyvärr tror jag att de här kommunerna kommer att vara tvungna att tacka nej till olika investeringar och skjuta upp olika projekt på grund av kapacitetsbrist även framöver.

– Flex är bra och en intressant väg framåt för hur vi ska utnyttja våra nät i framtiden, men det är en kortsiktig lösning. För att klara av det här måste det finnas en fungerande helhet mellan de lokala och regionala näten samt stamnätet, konstaterar Cecilia Zetterström.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer