Kärnkraftens framtid

Ygeman: Jag stänger inte dörren för kärnkraft

Energiöverenskommelsen från 2016 knakar i fogarna efter att M och KD nu går ”all in” med kärnkraften. I en intervju med fPlus ger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman sin syn på hur energipolitiken ska lösas.

På en presskonferens igår konstaterade Moderaterna och Kristdemokraterna att energiöverenskommelsen från 2016 gjort sitt och att den behöver "uppdateras".

Som så många gånger tidigare i den svenska energipolitiken är det kärnkraften som är stötestenen.

M och KD vill se en betydligt öppnare attityd och föreslår bland annat att utfasningen av Ringhals 1 och 2 ska läggas på is samt att forskning mot den senaste kärntekniken ska påbörjas.

De båda partiledarna Ulf Kristersson och Ebba Bush Thor understryker att i ett läge där Sverige står inför en kraftigt ökande efterfrågan på energi från växande städer, en svensk industri och transportsektor som har siktet inställt på fossilfritt så är spelplanen förändrad.

Marko Säävälä/TT / TT NYHETSBYRÅN

Även organisationen SKGS, som är den svenska basindustrins energisamarbete, gick igår i en debattartikel i Dagens Industri ut med sina argument för att behålla Ringhals 1 och 2. De bygger på att den svenska industrin måste kunna lita på att energisystemet kan leverera 100 procent effekt 365 dagar om året.

”Jag stänger inte dörren för kärnkraft”

I en snabb kommentar till utspelet säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman till TT att det ”inte finns något behov att se över kärnkraftsdelarna i överenskommelsen”.

Men i en längre intervju med fPlus utvecklar han sina argument kring kärnkraftens roll i energiöverenskommelsen.

– När det gäller effektbristen vet vi att den dag vi använder mest el ligger 20 år bakom oss. Och trots att vi hade några väldigt kalla vinterdagar förra året så startade vi inte vår reservkraft. Det beror på att vi har mer av ett marknadspris nu och att aktörerna har möjlighet att styra över sin produktion och balansera systemet.

Han menar att styrkan med energiöverenskommelsen är att den lutar sig mot just marknaden. Det är mer effektivt att låta den avgöra investeringarna.

– Jag stänger inte dörren för kärnkraft. Vi har en energiöverenskommelse med 75 procent av riksdagens partier bakom oss. Och den ställer inga hinder för att driva den vidare eller investera på de platser där vi idag har kärnkraftsreaktorer, konstaterar Anders Ygeman.

– Vattenfall har valt att stänga ned Ringhals 1 och 2 på marknadsmässiga grunder. Politiken har också tagit bort effektskatten och på så sätt gjort det mer lönsamt att driva kärnkraft.

Torbjörn Wahlborg, produktchef på Vattenfall. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ingen klimatnyckel för Sverige

Även kärnkraftens roll i att uppnå klimatmålen uppmärksammades av M och KD och de är långtifrån ensamma. I slutet av förra året fastställde FN:s klimatpanel att kärnkraftsproduktion är en viktig del i det arbetet.

Nyligen släpptes också boken, Klimatnyckeln – så kan energifrågan lösas och klimatförändringarna stoppas, med den svenska forskaren i kärnfysik Staffan Qvist som en av författarna.

Qvist menar att Sverige riskerar att begå samma misstag som Tyskland om vi inte ger kärnkraften en större tyngd. Tyskland valde i och med reformen Energiewende år 2011 att satsa på vind och el och fasa ut kärnkraft. Resultatet är att landet blivit beroende av smutsig importerad el och rysk gas.

Anders Ygeman ser dock inte att det skulle vara en risk.

Staffan Qvist, doktor i kärnfysik

– I en svensk kontext så är kärnkraft inte en speciell stor faktor, men i ett europeiskt perspektiv kommer man att behöva fortsätta att driva sin kärnkraft vidare under tiden som man ställer om sin energi till förnybara källor. Så här kommer kärnkraften att underlätta för att klara klimatutmaningen.

– Sverige ligger ju längst fram i världen med att klara klimatutmaningen och vi kan klara den samtidigt som vi bibehåller konkurrenskraftiga priser för vår industri. Den kan kanske bli den första i världen att tillverka stål utan koldioxidutsläpp, fortsätter han.

Ringhals 1 och 2 trycktes ut

Även om Energiöverenskommelsen inte utesluter kärnkraft så menar kritiker att man för ensidigt satsat på framförallt vind som subventionerats in på marknaden via elcertifikaten. Det har, som Torbjörn Wahlborg på Vattenfall påpekat, snedvridit konkurrensen för den kärnkraftsbaserade elen. Men även i denna fråga är Anders Ygeman av en annan åsikt.

–Jag håller nog inte med att subventioner har pressat ned priset på el. Däremot är det så att kostnadsutvecklingen på vindkraft är kraftigt dalande och vi ser samma utveckling på solen. Samtidigt som ny kärnkraft har en kraftigt stigande prisökning. Det är ju den utvecklingen som förändrar kärnkraftens villkor på marknaden.

Här får han mothugg av Torbjörn Wahlborg, produktchef på Vattenfall och ansvarig för kärnteknisk verksamhet.

– När vi tog beslutet att lägga ned Ringhals 1 och 2 stod vi inför stora investeringar och effektskatten var extremt betungande. Det stod också klart i samband med Energiöverenskommelsen att det skulle fasas in 18 TWh ny vind in i systemet. Det innebär att Ringhals 1 och 2 har tryckts ut från marknaden, sa han i samband med ett seminarium på Svenskt Näringsliv.

Ett övergripande ansvar efterlyses

För att få en bättre överblick vill Moderaterna och Kristdemokraterna se en omstart i energipolitiken. Det vill också den svenska basindustrin, energiföretagen och den för näten ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät. De efterlyser därför en organisation, eller myndighet, som tar ett mer övergripande ansvar. Det går inte i den nya situation som uppstått att luta sig emot den ”laissez faire” attityd som omger energiöverenskommelsen från 2016, menar man.

Här kan också Anders Ygeman tänka sig en förändrad inriktning.

–Jag tror så här, att om vi klarar att komma överens inom politiken är det bra. Det är viktigt att vi tar det samarbetet vidare och visar att vi kan leva upp till de utmaningar som vi nu ser på elmarknaden. Om det är en ny struktur som behövs eller mer handfasta beslut. Det låter jag vara osagt idag men jag stänger inte dörren för det.

”Det tar orimligt lång tid”

I en fråga är dock alla partier och aktörer helt eniga. Det är den om kapacitetsbristen i de svenska elnäten som resulterar i att el från norra Sverige inte kan transporteras söderut där den behövs akut. Det tar också cirka 10 år från ett beslut till att ett färdigt nät ligger klart.

–Det är så klart helt orimlig och bakgrunden till den nätkoncessionsutredning som är tillsatt och som ska presentera sitt resultat i juni. Tanken är att den ska leda till förslag som kan korta de ledtiderna. Jag tror att vi utöver det, både måste se vad vi kan göra på företag och myndigheter, för att korta processerna. Att en del av de här processer som idag görs efter varandra istället kan göras parallellt, säger Anders Ygeman.

Är det ett skarpt förslag som vi kan vänta oss av utredningen?

– Absolut, vi ska kapa ledtiderna och vi ska öka investeringarna. Sen måste vi också bygga näten smartare, för det är ju effekttopparna som det framförallt handlar om. Annars har vi som jag nämnde stora överskott på el.

I Energiöverenskommelsen från 2016 gjorde Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om den framtida energipolitiken.

Toppnyheter

Flygplansdelar lyfts upp på en bärgningsbil dagen efter olyckan Erik Abel/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dykare och drönare deltar i letande efter vrakdelar

Letandet efter vrakdelar fortsätter i Umeå efter söndagens flygolycka då nio personer dog. Polisen bistår Statens haverikommission med dykare i vattnet och drönare i luften.

Om allmänheten hittar föremål som kan misstänkas vara rester från planet uppmanas man kontakta polisen.

”Det är inte tillåtet att vidröra det som påträffats. Detta gäller även ifall delar påträffas på eller under vattenytan”, skriver polisen i ett meddelande till allmänheten.

4 tim
Montage TT
undefined

Klubben hedrar offren: ”Nu är allt fokus på att sörja”

Vid det kryss i röd plast där fallskärmshopparna ska försöka landa efter att de har hoppat har det ställts ljus och lagts blommor, skriver Dagens Nyheter. Den lilla fallskärmsklubben i Umeå förlorade nästan en tredjedel av sina medlemmar i olyckan i söndags.

Några funderingar kring vad olyckan berodde på har det inte funnits utrymme för än, berättar chefsinstruktören Johan Hellström.

– Just nu är allt fokus på att sörja och ta hand om varandra och anhöriga. Det kommer bli väldigt många begravningar att gå på, säger han till tidningen.

På tisdagen avvecklades det kriscentrum för anhöriga och vittnen som upprättades på söndagen. Avspärrningarna till ön där planet kraschade plockades också bort.

Igår 10:39
Läs mer om Flygplansolyckan i Umeå
Johanna Norin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Rapportfloden

2 000 anställda får gå från Sandvik i nytt sparpaket

Sandvik planerar att göra sig av med 2 000 personer och neddragningarna kommer antagligen också att beröra anställda i Sverige.

– Ja, det kommer det säkert bli, vi har 25 procent av våra anställda i Sverige, säger vd:n Björn Rosengren till TT.

Det nya sparpaketet meddelades i dagens delårsrapport och minskningen med 2 000 anställda sker utöver de 450 som redan fått lämna hittills i år. Totalt sett har Sandvik cirka 42 000 anställda världen över.

Rosengren uppger att han vill ha långsiktigt starka marginaler och pekar på att den tidigare höga efterfrågan nu börjar vika. Sparpaketet väntas kosta 1,2 miljarder kronor.

”Jag förväntar mig totala besparingar på cirka 1,4 miljarder kronor, som borde börja få genomslag redan mot slutet av året”, skriver Rosengren i rapporten.

3 tim
Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SJ: Största satsningen på nya tåg på 160 år

SJ ska öka sin kapacitet för att möta efterfrågan när allt fler vill ta tåget.

– Vi kommer att öka vår kapacitet med 50 procent, säger SJ:s vd Crister Fritzson till TT.

SJ, som har lämnat rapport på morgonen, kommer att satsa 12 miljarder kronor på upprustning och inköp av tåg under de kommande åren.

Kapaciteten för befintliga X2000-tåg ska genom upprustning bli 15 procent större. Dessutom ska totalt cirka 60 nya tåg köpas in.

Enligt Fritzson är satsningen på nya fordon den största i bolagets 160-åriga historia.

Antalet resor per år har ökat från ungefär 25 miljoner till 32 miljoner de senaste 5–6 åren, enligt SJ:s uppgift till TT.

3 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Klimatfrågan ger SJ ökat resande i andra kvartalet

Resandet ökade med 9 procent i årets andra kvartal jämfört med förra året, skriver SJ i bolagets kvartalsrapport. För att möta efterfrågan investerar SJ i att ha 30 nya regionaltåg i trafik 2023.

SJ:s vd Christer Fritzon skriver att bolaget ökar sitt utbud för att möta en efterfrågan hos konsumenter som i allt större utsträckning tänker på sin klimatpåverkan och därför väljer tåget.

Punktligheten för SJ:s medeldistanståg blev 92 procent för kvartalet.

Idag 08:01
Läs mer om Rapportfloden

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer