Kärnkraftens framtid

Ygeman: Jag stänger inte dörren för kärnkraft

Energiöverenskommelsen från 2016 knakar i fogarna efter att M och KD nu går ”all in” med kärnkraften. I en intervju med fPlus ger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman sin syn på hur energipolitiken ska lösas.

På en presskonferens igår konstaterade Moderaterna och Kristdemokraterna att energiöverenskommelsen från 2016 gjort sitt och att den behöver "uppdateras".

Som så många gånger tidigare i den svenska energipolitiken är det kärnkraften som är stötestenen.

M och KD vill se en betydligt öppnare attityd och föreslår bland annat att utfasningen av Ringhals 1 och 2 ska läggas på is samt att forskning mot den senaste kärntekniken ska påbörjas.

De båda partiledarna Ulf Kristersson och Ebba Bush Thor understryker att i ett läge där Sverige står inför en kraftigt ökande efterfrågan på energi från växande städer, en svensk industri och transportsektor som har siktet inställt på fossilfritt så är spelplanen förändrad.

Marko Säävälä/TT / TT NYHETSBYRÅN

Även organisationen SKGS, som är den svenska basindustrins energisamarbete, gick igår i en debattartikel i Dagens Industri ut med sina argument för att behålla Ringhals 1 och 2. De bygger på att den svenska industrin måste kunna lita på att energisystemet kan leverera 100 procent effekt 365 dagar om året.

”Jag stänger inte dörren för kärnkraft”

I en snabb kommentar till utspelet säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman till TT att det ”inte finns något behov att se över kärnkraftsdelarna i överenskommelsen”.

Men i en längre intervju med fPlus utvecklar han sina argument kring kärnkraftens roll i energiöverenskommelsen.

– När det gäller effektbristen vet vi att den dag vi använder mest el ligger 20 år bakom oss. Och trots att vi hade några väldigt kalla vinterdagar förra året så startade vi inte vår reservkraft. Det beror på att vi har mer av ett marknadspris nu och att aktörerna har möjlighet att styra över sin produktion och balansera systemet.

Han menar att styrkan med energiöverenskommelsen är att den lutar sig mot just marknaden. Det är mer effektivt att låta den avgöra investeringarna.

– Jag stänger inte dörren för kärnkraft. Vi har en energiöverenskommelse med 75 procent av riksdagens partier bakom oss. Och den ställer inga hinder för att driva den vidare eller investera på de platser där vi idag har kärnkraftsreaktorer, konstaterar Anders Ygeman.

– Vattenfall har valt att stänga ned Ringhals 1 och 2 på marknadsmässiga grunder. Politiken har också tagit bort effektskatten och på så sätt gjort det mer lönsamt att driva kärnkraft.

Torbjörn Wahlborg, produktchef på Vattenfall. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ingen klimatnyckel för Sverige

Även kärnkraftens roll i att uppnå klimatmålen uppmärksammades av M och KD och de är långtifrån ensamma. I slutet av förra året fastställde FN:s klimatpanel att kärnkraftsproduktion är en viktig del i det arbetet.

Nyligen släpptes också boken, Klimatnyckeln – så kan energifrågan lösas och klimatförändringarna stoppas, med den svenska forskaren i kärnfysik Staffan Qvist som en av författarna.

Qvist menar att Sverige riskerar att begå samma misstag som Tyskland om vi inte ger kärnkraften en större tyngd. Tyskland valde i och med reformen Energiewende år 2011 att satsa på vind och el och fasa ut kärnkraft. Resultatet är att landet blivit beroende av smutsig importerad el och rysk gas.

Anders Ygeman ser dock inte att det skulle vara en risk.

Staffan Qvist, doktor i kärnfysik

– I en svensk kontext så är kärnkraft inte en speciell stor faktor, men i ett europeiskt perspektiv kommer man att behöva fortsätta att driva sin kärnkraft vidare under tiden som man ställer om sin energi till förnybara källor. Så här kommer kärnkraften att underlätta för att klara klimatutmaningen.

– Sverige ligger ju längst fram i världen med att klara klimatutmaningen och vi kan klara den samtidigt som vi bibehåller konkurrenskraftiga priser för vår industri. Den kan kanske bli den första i världen att tillverka stål utan koldioxidutsläpp, fortsätter han.

Ringhals 1 och 2 trycktes ut

Även om Energiöverenskommelsen inte utesluter kärnkraft så menar kritiker att man för ensidigt satsat på framförallt vind som subventionerats in på marknaden via elcertifikaten. Det har, som Torbjörn Wahlborg på Vattenfall påpekat, snedvridit konkurrensen för den kärnkraftsbaserade elen. Men även i denna fråga är Anders Ygeman av en annan åsikt.

–Jag håller nog inte med att subventioner har pressat ned priset på el. Däremot är det så att kostnadsutvecklingen på vindkraft är kraftigt dalande och vi ser samma utveckling på solen. Samtidigt som ny kärnkraft har en kraftigt stigande prisökning. Det är ju den utvecklingen som förändrar kärnkraftens villkor på marknaden.

Här får han mothugg av Torbjörn Wahlborg, produktchef på Vattenfall och ansvarig för kärnteknisk verksamhet.

– När vi tog beslutet att lägga ned Ringhals 1 och 2 stod vi inför stora investeringar och effektskatten var extremt betungande. Det stod också klart i samband med Energiöverenskommelsen att det skulle fasas in 18 TWh ny vind in i systemet. Det innebär att Ringhals 1 och 2 har tryckts ut från marknaden, sa han i samband med ett seminarium på Svenskt Näringsliv.

Ett övergripande ansvar efterlyses

För att få en bättre överblick vill Moderaterna och Kristdemokraterna se en omstart i energipolitiken. Det vill också den svenska basindustrin, energiföretagen och den för näten ansvariga myndigheten Svenska Kraftnät. De efterlyser därför en organisation, eller myndighet, som tar ett mer övergripande ansvar. Det går inte i den nya situation som uppstått att luta sig emot den ”laissez faire” attityd som omger energiöverenskommelsen från 2016, menar man.

Här kan också Anders Ygeman tänka sig en förändrad inriktning.

–Jag tror så här, att om vi klarar att komma överens inom politiken är det bra. Det är viktigt att vi tar det samarbetet vidare och visar att vi kan leva upp till de utmaningar som vi nu ser på elmarknaden. Om det är en ny struktur som behövs eller mer handfasta beslut. Det låter jag vara osagt idag men jag stänger inte dörren för det.

”Det tar orimligt lång tid”

I en fråga är dock alla partier och aktörer helt eniga. Det är den om kapacitetsbristen i de svenska elnäten som resulterar i att el från norra Sverige inte kan transporteras söderut där den behövs akut. Det tar också cirka 10 år från ett beslut till att ett färdigt nät ligger klart.

–Det är så klart helt orimlig och bakgrunden till den nätkoncessionsutredning som är tillsatt och som ska presentera sitt resultat i juni. Tanken är att den ska leda till förslag som kan korta de ledtiderna. Jag tror att vi utöver det, både måste se vad vi kan göra på företag och myndigheter, för att korta processerna. Att en del av de här processer som idag görs efter varandra istället kan göras parallellt, säger Anders Ygeman.

Är det ett skarpt förslag som vi kan vänta oss av utredningen?

– Absolut, vi ska kapa ledtiderna och vi ska öka investeringarna. Sen måste vi också bygga näten smartare, för det är ju effekttopparna som det framförallt handlar om. Annars har vi som jag nämnde stora överskott på el.

I Energiöverenskommelsen från 2016 gjorde Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna upp med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om den framtida energipolitiken.

Toppnyheter

Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

4 tim
Arkivbild: Wuhans virologiska institut HECTOR RETAMAL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ex-spionchef tror att viruset kom från kinesiskt lab

Teorin att det nya coronaviruset, sars-cov-2, härstammar från ett laboratorium i Wuhan får inte avfärdas som en konspirationsteori. Det säger Richard Dearlove, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6 till Sky News.

Dearlove säger att han tror att viruset skapats på laboratoriet, och sedan spritts av misstag, och han menar att frågan måste diskuteras öppet inom forskningssamhället.

– Jag säger inget annat än att det var följderna av en olycka, säger han.

De allra flesta inom forskarvärlden, såväl som den brittiska och amerikanska underrättelsetjänsten, menar att viruset inte är tillverkat av människor, skriver Sky News.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Professor: Röriga skatter skadar Sverige – dags att reformera

Reformerna på 90-talet gav Sverige ett skattesystem i världsklass – sedan dess har det blivit allt sämre. Det är dags för en ny skattereform, skriver ekonomiprofessorn John Hassler i Expressen.

Skatternas skadeverkningar är mycket större än de skulle behöva vara. Finanspolitiska rådet presenterade nyligen en rapport om hur skattesystemet skulle kunna förbättras. Bland annat borde de svårbegripliga jobbskatteavdragen avskaffas och den statliga skatten borde sänkas till 5 eller 10 procent. Momsen föreslås bli 21 procent på alla varor och tjänster och kapitalinkomstskatten blir enhetlig på 30 eller 35 procent.

Johan Hassler efterlyser nu att de politiska partierna lägger all taktik åt sidan för att få till stånd en välbehövlig skattereform.

3 tim
undefined

”Fel fokus i frågan om 3:12-reglerna”

Diskussionen om 3:12-reglerna borde ta fasta på vad som ger ökat entreprenörskap och jobbskapande, skriver entreprenören Bertil Wahlström på SvD Debatt.

Fyra forskare skriver på SvD Debatt att en ”betydande bieffekt” av 3:12-regelverket har blivit att gynna individer med hög inkomst som skatteplanerar. Det är tråkigt att forskarna inte fokuserar på huvudeffekten – att stimulera entreprenörskap och därmed sysselsättning i ägarledda företag, menar Bertil Wahlström.

Han skriver också att i en internationell jämförelse är 20 procent skatt ingen låg nivå på kapitalinkomstskatt. Många länder har dessutom särskilda nedsättningar för familjeägda företag och långa innehav. Problemet att Sverige har för hög beskattning på arbete blir inte bättre om skatten på entreprenörskap görs sämre, skriver Bertil Wahlström på SvD Debatt.

4 tim
Läs mer om Det svenska skattetrycket
Trump/Demonstrationer inför talet vid Mount Rushmore TT
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”42 minuter mörkt och splittrande tal”

I sitt nationaldagstal sa Donald Trump att 99 procent av covidfallen i USA är ”helt ofarliga”. Uttalandet, som saknar belägg, är presidentens senaste försök att tona ner hotet från coronaviruset, skriver CNN:s Maeve Reston i en analys. För att distrahera går Trump allt längre i sin kritik av protesterna som skakar landet, konstaterar hon.

Även NY Times Annie Karni och Maggie Haberman skriver i en artikel att Trump fokuserar på ”kulturkrig” i stället för coronavirusets spridning – detta för att mobilisera vita anhängare i slutet av sin första mandatperiod.

Att Trumps tal var allt annat än enande lyfts också fram av Washington Posts David Nakamura. I en analys kallar han det 42 minuter långa talet för ”mörkt och splittrande”. Presidenten gör inte längre någon hemlighet av att han inte stöttar de miljoner människor som på ett fredligt sätt kräver reformer för social rättvisa, enligt Nakamura.

”Det är inte längre invandrare eller omvärlden som är hotet. Det är andra amerikaner”, skriver han.

6 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer