Coronakrisen har vänt upp och ner på världsekonomin. Men Marcus Wallenberg, ordförande i SEB, ser nu en unik möjlighet för Sverige att ta rejäla kliv förbi andra länder. ”Men då måste vi fatta de rätta besluten”, säger han.

En av de förändringar som Marcus Wallenberg spår i pandemins kölvatten är att de globala värdekedjor som västerländska företag har byggt upp med asiatisk lågkostnadsproduktion inte får samma betydelse. De har fått sina törnar nu med följden att industriföretag bland annat inte har fått tillräckliga leveranser av material.

– Jag tror att en av effekterna blir att det krävs av industriella företag att de också har regionala leveranskedjor. Det gör att en del av den tillverkningsindustrin i Asien nu kommer att behövas även i vår del av världen, säger Marcus Wallenberg.

Det var en namnkunnig skara som deltog under webbseminariet SEB Talks, bland andra centerledaren Annie Lööf, Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke och SEB:s vd Johan Torgeby, och Marcus Wallenberg, ordförande i SEB.

Marcus Wallenberg tror att Sverige nu är i ett läge att kunna stärka konkurrenskraften genom att använda sin relativt starka finansiella situation – men då behövs det investeringar in i framtiden.

– Här har vi en chans att fokusera på de två omställningsfaktorerna för ekonomin och samhället –hållbarhet och digitalisering. Men då måste vi också fatta de rätta besluten nu.

Sverige befinner sig inte bara i en konjunkturell frågeställning på grund av ekonomin utan dessutom i en omställning till nya typer av arbeten, konstaterar han.

Det gäller att skapa nya möjligheter. Vi måste göra investeringar i utbildning och samtidigt nödvändiga investeringar i infrastruktur.

En svår situation att lösa är om vi hamnar i ett läge med massarbetslöshet, betonar han. Om Sverige ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt måste produktiviteten öka och därför måste de som tvingas lämna sina jobb som de ser ut idag kunna omskola sig, påpekar Marcus Wallenberg.

– Det gäller att skapa nya möjligheter. Vi måste göra investeringar i utbildning och samtidigt nödvändiga investeringar i infrastruktur. Det skapar arbetstillfällen vilket ger en stark positiv inverkan på den ekonomiska utvecklingen.

Men konkurrensen om att attrahera dessa investeringar kommer att vara en stenhård

När det handlar om globala värdekedjor som blir mer regionaliserade gäller det att inte glömma bort att Sverige fortfarande är en liten ekonomi, poängterar Jan-Olof Jacke.

– Det är lätt att tänka att det är bra att mer hamnar i Sverige. Men konkurrensen om att attrahera dessa investeringar kommer att vara en stenhård och då måste vi skapa rätt förutsättningar för att företagen ska välja att engagera sig i Sverige. Och det kommer inte utan aktiva beslut.

Även Annie Lööf betonar investeringar som en central del i återstarten efter krisen. Både i upprustning infrastruktur i form av vägar, järnväg och bredband, men också i nyinvesteringar, både offentliga och privata.

Här ska politiker göra en hel del själva men de ska också ge förutsättningar för näringslivet att agera på det de är bäst på – investera, skapa jobb, producera varor och tjänster, konstaterar hon.

– Sverige är en liten öppen ekonomi som är helt beroende av vad som sker i omvärlden men vi kan inte stilla sitta och titta på alla andra. Vi måste rivstarta så att vi kan ligga i framkant.

Den stora samhällsfrågan är arbetslösheten – den får inte bita sig fast

Att stimulera investeringar ger möjlighet att skapa nya arbetstillfällen och hjälpa alla de företag som fortfarande har en puckel att komma över. Det menar Jan-Olof Jacke. Samtidigt är det viktigt att fundera på vilka strukturella insatser som behövs.

– Den stora samhällsfrågan är arbetslösheten – den får inte bita sig fast. Just nu döljs en del av den i korttidspermitteringar. Vi har aldrig arbetat färre timmar i ekonomin än det senaste kvartalet. Det är inte bra.

I höstens budgetförhandlingar är det därför viktigt att skapa bättre förutsättningar för att anställa och investera, slår Jan-Olof Jacke fast.

– Vi föreslår sänkt arbetsgivaravgift för unga och dessutom vill vi se ett skattestopp – som är långsiktigt. Att ha företag som kan och vågar investera driver nya jobb.

Ett skattestopp skulle minska bördan för företagen och ökar möjligheterna för att anställa men också för att återbetala sina fordringar, poängterar Johan Torgeby.

– Ur bankperspektiv är det den stora risken för det finansiella systemet just nu. Det har sällan varit svårare att på ett års sikt ha en klar bild av hur många företag som med eller utan stöd kommer att gå under.  

Gör det lätt för riskkapital att komma till de företag som faktiskt behöver det!

Företagens återbetalningsförmåga bör inte komma i form av ytterligare lån utan av riskvilligt kapital, anser Johan Torgeby.

– Gör det lätt för riskkapital att komma till de företag som faktiskt behöver det! Där kan både banker och politiker hjälpa till.

Annie Lööf håller med om att de branscher som nu krisar inte tjänar på extra pålagor i form av ökade kostnader. Tvärtom behöver de känna att bördorna lättar. Det handlar inte bara om att rädda företag utan också om att rädda jobben.

– Därför driver vi till exempel på för kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta inkomstskatter för de med låg- eller medelinkomst. Det är viktigt för att få igång konsumtionen men också för att företag ska kunna behålla sina anställda.

I det här läget är det viktigt att politiska ledare samtidigt som de inser att det kan komma en andra smittovåg hjälper krisande företag, poängterar Annie Lööf.

– Arbetslösheten behöver pressas tillbaka och vi måste ge jobb, företag och ekonomi en rivstart. Och då handlar det om att förändra arbetsrätten, sänka kostnaderna för att anställa, och om kompetensförsörjning i form av yrkesutbildning och vidareutbildning.