Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Vi har aldrig varit i denna situation förut”

Klimatoron sköljer över svenskarna. Sommarbränderna 2018 och skolstrejkerna för klimatet har gett extra skjuts åt den oro för klimatet som många redan känt. I media konsulteras allt oftare klimatpsykologer som ger tips om hur man kan tänka kring det egna klimatavtrycket och genom reportage om de som lever ”klimatradikalt” ges en inblick i hur vardagen förändras för de som dagligen oroar sig över klimatförändringarna.

Men hur utbredd är oron? Och vart tar den vägen, går det att förhindra att de negativa känslorna som många, inte minst unga, upplever inte övergår i ren och skär panik?

fPlus har pratat med experter inom klimatpsykologi, historia och psykiatri om frågeställningarna som upptar allt mer av människors tid.

Maria Enggren Zavisic är samhällspolitisk strateg vid Sveriges psykologförbund som samlar 12 000 legitimerade psykologer. Hon beskriver att det blir allt vanligare att som psykolog jobba med miljöterapier som utgår från miljön och oron.

– Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

Psykologer deltar i klimatstrejkerna

– Många fick efter förra sommaren upp ögonen för klimatoron. Vi tror dock inte att det är mer än ett tiotal psykologer som enbart jobbar med klimatoro. Men eftersom det är många människor som har blivit oroade de senaste åren, så ingår det i en del annan behandling och kommer upp i olika terapiformer, berättar Maria Enggren Zavisic.

För att hantera den ökande efterfrågan från patienterna har förbundet initierat nätverk med fokus på klimat och hållbarhet.

Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

– Det finns två grupper som är särskilt kopplade i frågan till vårt förbund: ett nätverk ”psykologi för hållbar utveckling” som de samlar 600 psykologer som har ett intresse för frågan liksom nätverket ”klimatpsykologerna” som består av cirka 200 psykologer som är aktiva och skriver böcker och deltar vid fredagsstrejkerna för klimatet. De har dessutom en mer direkt anpassad beteendeterapi som går ut på att försöka förändra patienters beteende i en annan riktning.

Enggren Zavisic beskriver det som att många har skjutit oron för klimatet på framtiden men inte längre kan undvika att ta itu med den.

– När man står inför ett reellt hot så är oro en naturlig reaktion. När det gäller just klimatfrågan så brukar man tala om kognitiv dissonans, där människor ser hotet men inte uppfattar det som så nära i tid och rum.

– Oron har länge hanterats genom att tänka att det ligger långt i framtiden och att skylla på att Kina är värsta klimatbovarna och så vidare. Men nu kommer hotet närmare och oron ökar när man börjar förstå att det är nära i tid och rum.

Anders Ståhlberg/Stockholms uni

Fredrik Charpentier-Ljungqvist är docent i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på klimathistoria. Han beskriver klimatoron som en modern orosuppfattning som uppstått ganska nyligen.

– Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av.

– Historiskt sett har oro som människor haft på detta sätt legat närmare något konkret i det egna livet. Spannmålsskördars utfall, potatispest och insektsgrepp på skörden eller sjukdomar är exempel på det som oroat människor under tidigare århundraden.

Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av

”Social tipping point” för klimatfrågan 

Maria Enggren Zavisic ser klimatfrågan och oron för framtiden som större än den individuella oron och pekar på förnekelsetendenserna som omgärdar den.

Men hur vetenskaplig grundad är klimatpsykologin?

– Den har ingen jättestark forskningsgrund, snarare har det rått en förnekelse och hotet har ansetts vara långt borta.

Klimatfrågans kontext är samhället – finns det andra problem som psykologer nischar sig mot som är så tydligt kopplade till samhällsproblem eller hot mot samhället?

– Man kan alltid säga att det finns hotbilder i form av krig och människor på flykt. När det gäller klimatet handlar det inte om att bara arbeta med individuella människors oro. Det handlar om att få in ett ledarskap i politiken.

– Människor har börjat reagera på klimathotet och när tillräckligt många reagerar på samma gång så pratar man om ”social tipping point” vilket gör att politiker och styrelseledamöter vågar agera.

– Men det är viktigt att påpeka att man inte ska ”skamma fram” förändring.

Kan budskap om att man behöver känna panik för klimatet skapa mer oro hos unga?

Enggren Zavisic refererar till att Greta Thunberg har uttryckt det som så att man inte bara kan vara orolig utan ha panik.

– Men panik kan bli handlingsförlamande och ge apati. Man kan ju inte gå omkring med panik men en insikt om allvaret kan bli något gott.

– Det är viktigt att lyfta fram och visa på visioner, att det kommer bli annorlunda men kan bli bra ändå.  Visioner som erbjuder andra mål och handlingsalternativ.

Vilka behandlingsmetoder har visat sig vara mest effektiva för klimatoro/ångest?

– Det går inte att säga i dagsläget. Men om man kan känna att man förändrar sina beteenden utan att lägga för mycket skam och skuld i det så kan man nå framgång, menar Maria Enggren Zavisic.

2007 – året då klimatpsykologin tog fart

Per Espen Stoknes är klimatpsykolog och forskare och har skrivit flera böcker om hur människor reagerar på klimatvetenskapen. I Norge där han bor finns det ett tiotal praktiserande psykologer med denna specialistkompetens och liksom i Sverige en handfull forskare som helhjärtat ägnar sig åt området.

Klimatpsykologin har vuxit fram ur miljö- och ekopsykologin som har rötter i 70-talet. Medan dessa fält tar avstamp i hur människans välmående påverkas av naturen fokuserar klimatpsykologin på hur människor reagerar på klimatvetenskapen.

2007-2008 var åren då psykologerna kom igång med forskningen på allvar. Efter 2014 ökade studierna snabbt och allt fler forskningsmiljöer började intressera sig och skapade forskningsområden inom fältet.

– Det är först under de senaste åren som ”klimatoro” blivit ett offentligt tema, förklarar Stoknes.

Medan miljöpsykologin grundar sig på empiri så är oro och ångest som klimatpsykologin hanterar svår att fånga upp och belägga i undersökningar, menar Stoknes. 

– Det är inte säkert att man berättar om att man lider av klimatoro eller ångest.

Tidigare brydde man sig mest om den närmaste familjen

Stoknes menar att det är en värdefull förändring att klimatoron har börjat komma in i terapirummet.

– Tidigare hade man kanske en ångest kring att gå på öppna platser, eller en rädsla för att mista sitt jobb, eller kände en oro över en växande kriminalitet och så vidare. Men det man ser i psykiatrin och terapirummet idag är att klimatet börjar komma upp som något som direkt påverkar livskvaliteten.

Stoknes beskriver det som att fler patienter idag har släppt ”människocentreringen”.

– Vi har tidigare inte brytt oss om så mycket annat än den närmaste familjen, våra nära och jobbet, man har förlorat att ta in att vi är en del av ett större sammanhang.

Föräldrar mailar om sömnlös 12-åring 

Hur kommer det sig att det är just klimatet som har blivit den stora gemensamma samhällsfrågan som ger individuell oro och ångest?

– Det är för att det är existentiellt och för att det är den största utmaningen som människan står inför. Vi har aldrig varit i denna situation förut. Det skall väcka en djup oro. De som är oroliga är i själva verket friska. Men det är också de som är speciellt känsliga som tar in budskapet.

Stoknes berättar att han får mail från föräldrar vars 12-åring inte kan sova på natten, också många utbrända meteorologer och yrkesmän som drabbas av klimatdepression hör av sig till honom och söker hjälp. 

– Mitt råd är att det är viktigt med adekvat respons på dessa tillstånd. Man måste helt enkelt få lov att acceptera oron och sorgen. När man kommer ur depressionen så får man en djupare kontakt med naturen. 

TT

Psykiatern David Eberhard menar att klimatångest trots allt inte är särskilt vanligt förekommande inom vuxenpsykiatrin.

– I vuxenpsykiatrin ser man inte det direkt. Det syns säkert mer i ett barnpsykiatriskt perspektiv. Och på vårdcentralerna är det möjligt att det kommer upp, men att man redan där kategoriserar det inom ramen för en normaloro. Det är ingen stor historia.

– Det händer ju att man får patienter som är oroliga för klimatet, men då är de oroliga för annat också, det är mer av ett uttryck för en allmän ångest.

Eberhard beskriver det som att för att det ska vara patologiskt krävs det att man är oroligare än man behöver vara.

– Att klimathotet inte kan ignoreras är de flesta överens om, men huruvida det är ett så stort hot att man har anledning att ha panik av det, där kan man ha olika uppfattning, säger David Eberhard.

Fredrik Charpentier-Ljungqvist har noterat att extremerna i klimatforskningen tenderar att ges mycket utrymme.

– Såväl de som förnekar människans roll i den globala uppvärmningen och de som målar upp mardrömsscenarier får oproportionellt stor uppmärksamhet.

– Det kan ibland också finnas en journalistisk förmedling i forskares pressmeddelande i syfte att få ett ökat genomslag som spelar in i att de också ges större utrymme och resultaten kan överdrivas eller feltolkas i media samt ännu mer i sociala medier, fortsätter han.

Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

David Eberhard tror att en intensiv rapportering färgad av klimatoro, ångest och panik kan påverka de som redan har ångest.

– De som har en ångestbenägenhet i allmänhet blir inte mindre ångestbenägna av detta.

– Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

Charpentier-Ljungqvist ser å sin sida vissa paralleller mellan den moderna klimatångesten och traditionella religiösa domedagsprofetior.

– Det finns absolut vissa likheter mellan de extrema bilderna som en del av klimataktivismen målar upp och klassiska domedagsprofetior. De är båda ofta ospecificerade liksom emotionella och överdrivna.

Charpentier-Ljungqvist pekar även på att innehållet i undergångsberättelserna ofta är kulturellt kodat och exemplifierar med åren under kalla kriget då det fanns undergångsscenarior kopplat till hotet om ett kärnvapenkrig.

– Miljömässiga domedagsprofetior idag är helt klart vanligast i Europa liksom i vissa delar av Nordamerika.

David Eberhard menar att ett vanligare samhällsproblem han möter hos patienterna är samhällsutvecklingen och förekomsten av våld.

– Det är vanligt att man är orolig över samhällsutvecklingen, att det är mycket skjutningar och våld. Det är framförallt kanske de patienter som lever i utanförskapsområden som tar upp detta. Det är lätt att ställa en ångestdiagnos, men faktum är att om man lever i ett sådant område så är det kanske en realldiagnos.

Toppnyheter

Mostphotos/TT
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Malmö stad sparkar entreprenörer – ersätter olagligt med extratjänster

Malmö stad sparkar ut sina entreprenörer inom skötsel av parker, gator och torg. I stället tar de in de statligt supersubventionerade extratjänsterna – i strid mot Arbetsförmedlingen regelverk. ”Ett cyniskt spel för att skyffla över kostnaderna för arbetslösheten på staten”, säger Svenskt Näringslivs Edward Hamilton. ”De anställda på företaget hade kanske blivit arbetslösa i alla fall”, försvarar sig kommunalrådet Sedat Arif (S).

2 tim
Genrebild.  Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Arbetslösheten stiger: Värst för unga och utrikes födda

Arbetslösheten fortsätter att stiga trots flera optimistiska makrosignaler. I slutet av juni hade 466 000 personer skrivit in sig som arbetslösa, det är 9 procent av den svenska arbetskraften och 130 000 fler än samma månad i fjol. Det framgår av ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen.

Hårdast drabbade är de som står längst från arbetsmarknaden – unga och utrikes födda, skriver myndigheten. 71 000 ungdomar var inskrivna som arbetslösa i juni, vilket är en radikal ökning från i fjol då 27 000 färre sökte sig till Arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten är ojämnt fördelad över landet: från Gotland där 6,7 procent av befolkningen var inskrivna som arbetslösa i juni, till 11,4 procent i Södermanland, Skåne och Gävleborgs län.

3 tim
Läs mer om Utanförskapet på arbetsmarknaden
Bild från Papa Giovanni XXIII-sjukhuset i Bergamo tidigare i år. Claudio Furlan / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Larm från Bergamo: Viruset angriper hela kroppen – vissa skadas permanent

Coronaviruset kan innebära svåra konsekvenser för hela kroppen på längre sikt. Det säger italienska läkare till Sky News.

De tidiga forskningsresultaten pekade mot att covid-19 är en sjukdom som främst angriper andningsvägarna. Men nu menar flera läkare i Italien att det handlar om ett systemiskt virus som påverkar samtliga kroppens organ och kan ge upphov till neurologiska skador och stroke.

Enligt Roberto Cosentini, chefsläkare på akuten på Papa Giovanni XXIII-sjukhuset i Bergamo, ser man att vissa patienter får permanenta skador efter att ha insjuknat.

– Vi har nu en signifikant andel av drabbade som fått kroniska skador av viruset, säger Cosentini.

7 min
Vårdpersonal på ett sjukhus i Moskva. Arkivbild.  Pavel Golovkin AP/TT
undefined

Amnesty: Över 3 000 arbetare i vården döda

Över 3 000 anställda inom vården har dött till följd av att ha smittats av coronaviruset. Det visar en kartläggning från Amnesty International, som samtidigt varnar för att mörkertalet kan vara högt, bland annat till följd av skillnader i rapporteringen av fall mellan länder.

USA toppar den mörka listan med totalt 507 dödsfall inom denna grupp. Därefter kommer Ryssland, Storbritannien och Brasilien.

Amnesty varnar också för att vårdpersonalen på många håll inte bara riskerar sin hälsa utan att många även har förföljts och straffats när de påtalat brister i virushanteringen.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Andrzej Duda och hustrun Agata Kornhauser-Duda firar valsegern. Czarek Sokolowski / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Polen

500 000 röster skiljer – slutliga siffror dröjer

Det är oklart när ett fullständigt valresultat från det polska presidentvalet kommer att presenteras, uppger landets valkommission enligt Reuters.

Den sittande presidenten Andrzej Duda uppgavs ha en ointaglig ledning med 51,2 procent när nästan alla röster hade räknats på måndagsmorgonen.

Valet har varit en rysare och skillnaden i antal röster mellan Duda och utmanaren Rafal Trzaskowski är 500 000, enligt valkommissionen. Ännu ska röster från vissa vallokaler och utlandsröster räknas, något som inte väntas påverka valutgången.

Oppositionen har tidigare sagt sig utreda uppgifter om felaktigheter.

– I dag eller senast i morgon ska vi kunna göra en bedömning om omfattningen av de här protesterna, säger Sylwester Marciniak, valkommissionens ordförande, på en pressträff på måndagen.

33 min
Andrzej Duda/Rafal Trzaskowski TT7AP
undefined

Valkommissionen: Duda segrare i polska valet

Polens sittande president Andrzej Duda, som står regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) nära, ser av allt att döma ut att vinna presidentvalet, rapporterar flera medier med hänvisning till landets valkommission.

Duda får 51,2 procent av rösterna när totalt 99,7 procent av av valsedlarna har räknats. Utmanaren Rafal Trzaskowski, liberal borgmästare i Warszawa, ligger på 48,8 procent.

Enligt valkommissionen kommer de sista rösterna inte att påverka valutgången, skriver Politico.

3 tim
Personer i en polsk vallokal.  Czarek Sokolowski / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Ett splittrat Polen – ”det här kan gå riktigt illa”

Det är ett splittrat Polen som gick till presidentval under söndagen, vilket också visade sig i det oerhört jämna resultatet från den första vallokalsundersökningen. Det skriver DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski.

Om den sittande presidenten Andrzej Duda, som har en knapp ledning vinner, kommer Polen bli ett allt mer auktoritärt land. En förlust för Rafal Trzaskowski skulle ändå betyda att han är en obestridlig ledare för den liberala oppositionen, skriver Winiarski.

The Guardians korrespondent i Polen, Christian Davies skriver på Twitter att han är rädd för att det jämna valresultatet kan leda till stora problem.

”Det är extremt spänt, i ett väldigt splittrat land och det finns inga oberoende institutioner. Det här kan gå riktigt illa.”

Igår 21:32
Läs mer om Valet i Polen
Arkivbild, Gekås Ullared Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Trångt på Gekås Ullared – ”omöjligt att hålla avstånd”

Trots att varuhuset Gekås Ullared vidtagit flera åtgärder mot trängseln vittnar kunder om att det inte går att hålla avstånden. Bilder som GT tagit i fredags visar på långa köer och att det är trångt i gångarna.

– Det är omöjligt att hålla avstånd där inne, men folk sköter sig med handsprit och så, säger besökaren Dejan Gotovac till tidningen.

Redan under våren har trängseln på Gekås uppmärksammats, och företaget släpper nu in max 3 500 kunder i taget i stället för 7 000.

1 tim
Anna Hallberg/Öresundsbron vid 20-årsfirandet. TT
undefined

Samarbetet svajar i Norden: ”Står militärer vid gränsen”

Det nordiska samarbetet har fått sig en rejäl törn av coronakrisen, enligt Nordenminister Anna Hallberg (S).

– Vi har tagit den stabila plattform vi har i Norden för givet, och sedan plötsligt står det militärer vid gränsen mot Norge. Det är oerhört dramatiskt, säger hon till TT.

I Haparanda har den symboliska gränsen mot Torneå förvandlats till en effektiv mur och norrmän flockas inte på Västkusten som vanligt under sommaren. Inget grannland vill helt öppna gränsen till Sverige.

– Jag är orolig, det här måste vi ta tag i nu, säger Hallberg.

4 tim
Illustrationsbild. Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sveriges äldre mår bättre – trots pandemi och isolering

Trots coronapandemin mår svenska äldre bättre än på många år, visar en undersökning från Göteborgs universitet som TT rapporterar om.

I undersökningen har personer mellan 65 och 71 år själva fått skatta sin hälsa, och de senaste åren har trenden varit nedåtgående. Men i år har kurvan vänt uppåt. Ett annat trendbrott är att de äldre nu är mer nöjda med sin ekonomi.

– Förra året jämförde man kanske sin ekonomiska situation eller hälsa med någon som har det bättre. I år jämför man med personer som har förlorat jobbet på grund av covid eller som ligger i respirator, säger Pär Bjälkebring som gjort undersökningen.

Igår 20:04
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer