Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Vi har aldrig varit i denna situation förut”

Klimatoron sköljer över svenskarna. Sommarbränderna 2018 och skolstrejkerna för klimatet har gett extra skjuts åt den oro för klimatet som många redan känt. I media konsulteras allt oftare klimatpsykologer som ger tips om hur man kan tänka kring det egna klimatavtrycket och genom reportage om de som lever ”klimatradikalt” ges en inblick i hur vardagen förändras för de som dagligen oroar sig över klimatförändringarna.

Men hur utbredd är oron? Och vart tar den vägen, går det att förhindra att de negativa känslorna som många, inte minst unga, upplever inte övergår i ren och skär panik?

fPlus har pratat med experter inom klimatpsykologi, historia och psykiatri om frågeställningarna som upptar allt mer av människors tid.

Maria Enggren Zavisic är samhällspolitisk strateg vid Sveriges psykologförbund som samlar 12 000 legitimerade psykologer. Hon beskriver att det blir allt vanligare att som psykolog jobba med miljöterapier som utgår från miljön och oron.

– Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

Psykologer deltar i klimatstrejkerna

– Många fick efter förra sommaren upp ögonen för klimatoron. Vi tror dock inte att det är mer än ett tiotal psykologer som enbart jobbar med klimatoro. Men eftersom det är många människor som har blivit oroade de senaste åren, så ingår det i en del annan behandling och kommer upp i olika terapiformer, berättar Maria Enggren Zavisic.

För att hantera den ökande efterfrågan från patienterna har förbundet initierat nätverk med fokus på klimat och hållbarhet.

Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

– Det finns två grupper som är särskilt kopplade i frågan till vårt förbund: ett nätverk ”psykologi för hållbar utveckling” som de samlar 600 psykologer som har ett intresse för frågan liksom nätverket ”klimatpsykologerna” som består av cirka 200 psykologer som är aktiva och skriver böcker och deltar vid fredagsstrejkerna för klimatet. De har dessutom en mer direkt anpassad beteendeterapi som går ut på att försöka förändra patienters beteende i en annan riktning.

Enggren Zavisic beskriver det som att många har skjutit oron för klimatet på framtiden men inte längre kan undvika att ta itu med den.

– När man står inför ett reellt hot så är oro en naturlig reaktion. När det gäller just klimatfrågan så brukar man tala om kognitiv dissonans, där människor ser hotet men inte uppfattar det som så nära i tid och rum.

– Oron har länge hanterats genom att tänka att det ligger långt i framtiden och att skylla på att Kina är värsta klimatbovarna och så vidare. Men nu kommer hotet närmare och oron ökar när man börjar förstå att det är nära i tid och rum.

Anders Ståhlberg/Stockholms uni

Fredrik Charpentier-Ljungqvist är docent i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på klimathistoria. Han beskriver klimatoron som en modern orosuppfattning som uppstått ganska nyligen.

– Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av.

– Historiskt sett har oro som människor haft på detta sätt legat närmare något konkret i det egna livet. Spannmålsskördars utfall, potatispest och insektsgrepp på skörden eller sjukdomar är exempel på det som oroat människor under tidigare århundraden.

Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av

”Social tipping point” för klimatfrågan 

Maria Enggren Zavisic ser klimatfrågan och oron för framtiden som större än den individuella oron och pekar på förnekelsetendenserna som omgärdar den.

Men hur vetenskaplig grundad är klimatpsykologin?

– Den har ingen jättestark forskningsgrund, snarare har det rått en förnekelse och hotet har ansetts vara långt borta.

Klimatfrågans kontext är samhället – finns det andra problem som psykologer nischar sig mot som är så tydligt kopplade till samhällsproblem eller hot mot samhället?

– Man kan alltid säga att det finns hotbilder i form av krig och människor på flykt. När det gäller klimatet handlar det inte om att bara arbeta med individuella människors oro. Det handlar om att få in ett ledarskap i politiken.

– Människor har börjat reagera på klimathotet och när tillräckligt många reagerar på samma gång så pratar man om ”social tipping point” vilket gör att politiker och styrelseledamöter vågar agera.

– Men det är viktigt att påpeka att man inte ska ”skamma fram” förändring.

Kan budskap om att man behöver känna panik för klimatet skapa mer oro hos unga?

Enggren Zavisic refererar till att Greta Thunberg har uttryckt det som så att man inte bara kan vara orolig utan ha panik.

– Men panik kan bli handlingsförlamande och ge apati. Man kan ju inte gå omkring med panik men en insikt om allvaret kan bli något gott.

– Det är viktigt att lyfta fram och visa på visioner, att det kommer bli annorlunda men kan bli bra ändå.  Visioner som erbjuder andra mål och handlingsalternativ.

Vilka behandlingsmetoder har visat sig vara mest effektiva för klimatoro/ångest?

– Det går inte att säga i dagsläget. Men om man kan känna att man förändrar sina beteenden utan att lägga för mycket skam och skuld i det så kan man nå framgång, menar Maria Enggren Zavisic.

2007 – året då klimatpsykologin tog fart

Per Espen Stoknes är klimatpsykolog och forskare och har skrivit flera böcker om hur människor reagerar på klimatvetenskapen. I Norge där han bor finns det ett tiotal praktiserande psykologer med denna specialistkompetens och liksom i Sverige en handfull forskare som helhjärtat ägnar sig åt området.

Klimatpsykologin har vuxit fram ur miljö- och ekopsykologin som har rötter i 70-talet. Medan dessa fält tar avstamp i hur människans välmående påverkas av naturen fokuserar klimatpsykologin på hur människor reagerar på klimatvetenskapen.

2007-2008 var åren då psykologerna kom igång med forskningen på allvar. Efter 2014 ökade studierna snabbt och allt fler forskningsmiljöer började intressera sig och skapade forskningsområden inom fältet.

– Det är först under de senaste åren som ”klimatoro” blivit ett offentligt tema, förklarar Stoknes.

Medan miljöpsykologin grundar sig på empiri så är oro och ångest som klimatpsykologin hanterar svår att fånga upp och belägga i undersökningar, menar Stoknes. 

– Det är inte säkert att man berättar om att man lider av klimatoro eller ångest.

Tidigare brydde man sig mest om den närmaste familjen

Stoknes menar att det är en värdefull förändring att klimatoron har börjat komma in i terapirummet.

– Tidigare hade man kanske en ångest kring att gå på öppna platser, eller en rädsla för att mista sitt jobb, eller kände en oro över en växande kriminalitet och så vidare. Men det man ser i psykiatrin och terapirummet idag är att klimatet börjar komma upp som något som direkt påverkar livskvaliteten.

Stoknes beskriver det som att fler patienter idag har släppt ”människocentreringen”.

– Vi har tidigare inte brytt oss om så mycket annat än den närmaste familjen, våra nära och jobbet, man har förlorat att ta in att vi är en del av ett större sammanhang.

Föräldrar mailar om sömnlös 12-åring 

Hur kommer det sig att det är just klimatet som har blivit den stora gemensamma samhällsfrågan som ger individuell oro och ångest?

– Det är för att det är existentiellt och för att det är den största utmaningen som människan står inför. Vi har aldrig varit i denna situation förut. Det skall väcka en djup oro. De som är oroliga är i själva verket friska. Men det är också de som är speciellt känsliga som tar in budskapet.

Stoknes berättar att han får mail från föräldrar vars 12-åring inte kan sova på natten, också många utbrända meteorologer och yrkesmän som drabbas av klimatdepression hör av sig till honom och söker hjälp. 

– Mitt råd är att det är viktigt med adekvat respons på dessa tillstånd. Man måste helt enkelt få lov att acceptera oron och sorgen. När man kommer ur depressionen så får man en djupare kontakt med naturen. 

TT

Psykiatern David Eberhard menar att klimatångest trots allt inte är särskilt vanligt förekommande inom vuxenpsykiatrin.

– I vuxenpsykiatrin ser man inte det direkt. Det syns säkert mer i ett barnpsykiatriskt perspektiv. Och på vårdcentralerna är det möjligt att det kommer upp, men att man redan där kategoriserar det inom ramen för en normaloro. Det är ingen stor historia.

– Det händer ju att man får patienter som är oroliga för klimatet, men då är de oroliga för annat också, det är mer av ett uttryck för en allmän ångest.

Eberhard beskriver det som att för att det ska vara patologiskt krävs det att man är oroligare än man behöver vara.

– Att klimathotet inte kan ignoreras är de flesta överens om, men huruvida det är ett så stort hot att man har anledning att ha panik av det, där kan man ha olika uppfattning, säger David Eberhard.

Fredrik Charpentier-Ljungqvist har noterat att extremerna i klimatforskningen tenderar att ges mycket utrymme.

– Såväl de som förnekar människans roll i den globala uppvärmningen och de som målar upp mardrömsscenarier får oproportionellt stor uppmärksamhet.

– Det kan ibland också finnas en journalistisk förmedling i forskares pressmeddelande i syfte att få ett ökat genomslag som spelar in i att de också ges större utrymme och resultaten kan överdrivas eller feltolkas i media samt ännu mer i sociala medier, fortsätter han.

Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

David Eberhard tror att en intensiv rapportering färgad av klimatoro, ångest och panik kan påverka de som redan har ångest.

– De som har en ångestbenägenhet i allmänhet blir inte mindre ångestbenägna av detta.

– Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

Charpentier-Ljungqvist ser å sin sida vissa paralleller mellan den moderna klimatångesten och traditionella religiösa domedagsprofetior.

– Det finns absolut vissa likheter mellan de extrema bilderna som en del av klimataktivismen målar upp och klassiska domedagsprofetior. De är båda ofta ospecificerade liksom emotionella och överdrivna.

Charpentier-Ljungqvist pekar även på att innehållet i undergångsberättelserna ofta är kulturellt kodat och exemplifierar med åren under kalla kriget då det fanns undergångsscenarior kopplat till hotet om ett kärnvapenkrig.

– Miljömässiga domedagsprofetior idag är helt klart vanligast i Europa liksom i vissa delar av Nordamerika.

David Eberhard menar att ett vanligare samhällsproblem han möter hos patienterna är samhällsutvecklingen och förekomsten av våld.

– Det är vanligt att man är orolig över samhällsutvecklingen, att det är mycket skjutningar och våld. Det är framförallt kanske de patienter som lever i utanförskapsområden som tar upp detta. Det är lätt att ställa en ångestdiagnos, men faktum är att om man lever i ett sådant område så är det kanske en realldiagnos.

Toppnyheter

Kevin Lamarque / TT NYHETSBYRÅN
Handelskonflikten Kina-USA

Efter två års handelskrig: Trump bekräftar delavtal

Kina och USA har kommit överens om en första fas av ett nytt handelsavtal länderna emellan – efter ett nästan två år långt handelskrig. Det bekräftar USA:s president Donald Trump på Twitter efter en presskonferens där Kina sagt i princip samma sak.

Presidenten skriver samtidigt att förhandlingarna omgående tas vidare.

”Vi kommer att börja förhandlingarna om den andra fasen direkt, i stället för att vänta tills valet 2020”, skriver Trump på Twitter.

Wall Street tappar något på utspelen, möjligen på grund av att Trump skriver att befintliga strafftullar på 25 procent kommer att ligga kvar.

Kina sa under sin presskonferens att USA:s tullar kommer att fasas ut.

17 min
Chinese Vice Commerce Minister and Deputy International Trade Representative Wang Shouwen. JASON LEE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kina överens med USA om handelsavtalets utkast

Kinas handelsdepartement säger på en presskonferens att man nått ”stora framsteg” i förhandlingarna med USA om handelsavtalets första fas. Man ska vara överens med USA om skrivningarna i utkastet och ska spika ett datum för dess undertecknande.

USA uppges vidare ta bort sina tullar i flera steg samtidigt som Kina kommer att öka importen från USA och andra länder.

Utvecklingen medför också att inga nya tullar kommer att införas på söndag som planerat.

Världens börser stiger på beskedet.

Texten uppdateras.

44 min
Koji Sasahara / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Handelsglädje i Asien när Xi och Trump uppges överens

Tokyobörserna tog täten när samtliga ledande index i Asien steg betydligt efter uppgifter på torsdagskvällen om att Kina och USA ska ha enats om ett fas ett-avtal. Även Hongkong steg kraftigt på fredagen.

Vid stängning visade ledande index:
• Nikkei: +2,6%
• Shanghai: +1,8%
• Shenzhen: +1,5%
• Hongkong: +2,5%
• Kospi: +1,5%
Tokyobörsen steg trots att näringslivets förtroende dykt till sin lägsta nivå på över sex år, enligt Bank of Japans rapport på fredagsmorgonen, skriver CNBC.

De breda uppgångarna följer på Wall Streets glädjeskutt efter torsdagskvällens uppgifter om att supermakterna ska ha enats om ett avtal och att USA slopar decembertullarna som skulle trätt i kraft på söndag.

Kathy Lien, på BK Asset Management, varnar dock för att ta ut hela glädjen i förskott. Vi har lärt oss den hårda vägen att Trump kan ändra sig i sista minuten, menar hon.

”Det är viktigt att inse att det fortfarande inte har kommit något officiellt uttalande men av Trumps tweets och medias rapporter att döma finns det skäl att tro att tullarna åtminstone kommer att bli framskjutna”, skriver hon i en kommentar som citeras av CNBC.

Idag 04:31
Läs mer om Handelskonflikten Kina-USA
Boris Johnson utanför 10 Downing Street. LISI NIESNER / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Boris Johnson: Nu måste vi börja läka brexitsåren

Tre och ett halvt års grälande om brexit är nog – nu måste Storbritannien få chansen att läka. Det var premiärminister Boris Johnsons budskap när han talade utanför 10 Downing Street efter gårdagens valtriumf.

– Jag uppmanar alla att förlika sig med brexit och att låta läkningsprocessen börja, sa Johnson.

Premiärministern lovade att lämna EU den 31 januari men också att arbeta för hela landet och alla väljare, inte bara de som röstade på honom.

1 tim
STRINGER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Beskedet: Labour väljer ny partiledare tidigt nästa år

Labourpartiet kommer att välja en ny partiledare tidigt nästa år. Jeremy Corbyn lämnar sin post i samband med det, meddelar partiledaren enligt Bloomberg.

Corbyn antydde även tidigare i dag att hans tid som partiledare var på väg mot sitt slut, då han sa att han inte ska leda Labour i nästa val. Han öppnade också upp för en ”bra diskussion” om partiets framtid.

Labour förlorade nästan 60 platser i parlamentet i och med valet. Valresultatet är det sämsta för partiet sedan 1935. Samtidigt gjorde Boris Johnson och hans konservativa parti succé och fick majoritet i parlamentet.

2 tim
David Cameron och Jeremy Corbyn.
undefined

Cameron: Det här markerar slutet för ”Corbynismen”

Den tidigare premiärministern och partiledaren för Torypartiet David Cameron skriver på Twitter att resultatet från det brittiska nyvalet är ”extraordinärt och kraftfullt”. Det markerar slutet för Labour-ledaren Corbyn och ”Corbynismen”, menar Cameron.

Han skriver också att att Torypartiet har fått ett stort förtroende och att det är något som man måste fortsätta att göra sig förtjänt av.

”Premiärministern har mitt fulla stöd”.

3 tim
Läs mer om Valet i Storbritannien
POOL / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Justitieutskottet röstar för riksrättsåtal mot Trump

Representanthusets justitieutskott röstar ja till en av riksrättspunkterna mot USA:s president Donald Trump, rapporterar flera medier.

Utskottet röstade ja till båda punkterna: maktmissbruk och hindrande av kongressens utredning.

Processen går nu vidare till representanthuset som på onsdag ska rösta om huruvida det ska bli ett riksrättsåtal mot presidenten. Trump skulle i så fall bli den tredje amerikanska presidenten i historien att ställas inför riksrätt. Den första var Andrew Johnson 1868 och den andra Bill Clinton 1998.

41 min
Lindsey Graham i mitten. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Senaten uppmanas ändra strategi för riksrättsåtalet

Senaten borde byta strategi kring riksrättsåtalet, skriver republikanen Jim Banks i ett brev till topprepublikanen Lindsey Graham. Det rapporterar Politico som har läst brevet.

Riksrättsutredningen är för närvarande kvar i det demokratledda representanthuset. Men om punkterna mot Trump får stöd där går de vidare för omröstning i senaten, som är republikanernas starka fäste.

Graham, som är ordförande för senatens justitieutskott, har sagt att han vill genomföra en snabb utredning. Men det är viktigt att ”vi bekämpar eld med eld och säger till dem att nog är nog”, menar Jim Banks, som vill att Demokraternas granskning av Trump utreds noggrant. Han hänvisar till den granskning som har gjorts av utredarna bakom Rysslandsutredningen.

”Med största respekt, herr ordförande. Jag uppmanar dig att använda samma filosofi under det kommande riksrättsåtalet”, skriver han.

I en intervju med Fox News kallar Graham riksrättsutredningen för ”nonsens”.

Igår 21:19
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
SUN YILEI / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Wall Street vänder upp efter Kinas handelsbesked

En mängd utspel och uppgifter om handelskriget hänger över fredagens handel på Wall Street. Efter en knapp timme är utvecklingen:
• S&P 500: +0,2%
• Nasdaq: +0,4 %
• Dow Jones: +0,3 %
På en presskonferens som inleddes klockan 16 meddelade Kina att man nått stora framsteg i samtalen om handelsavtalets första fas och att man i princip är redo att underteckna det. Det ska medföra ökad import från USA och utfasade strafftullar.

I Asien var uppgångarna kraftig i natt och i Europa har de varit måttliga under dagen – till följd av den minskade osäkerhet som utfallet i det brittiska nyvalet leder till.

1 tim
NIKLAS HALLE'N / AFP
undefined

Börsen tappar kraft men nytt rekord ändå i sikte

Boris Johnsons tydliga brexitseger i det brittiska nyvalet och uppgifter om ett handelsavtal mellan supermakterna USA och Kina har pressat upp Stockholmsbörsen mot nya rekordnivåer.
• OMXSPI +0,8 procent
• OMXS30 +1,0 procent
Storbolagsindexet OMXS30 har en liten bit kvar till det senaste rekordet från 7 november medan det breda OMXSPI sätter nytt rekord om uppgångarna håller i sig till stängning.

Uppgångarna var kraftigare under förmiddagen och vid 14.30-tiden har indexen fallit tillbaka en bit. Tveksamheter kring om USA och Kinas avtal är så klart som det uppges har varit bidragande till dragningen nedåt. Klockan 15.30 svensk tid håller dock det kinesiska handelsdepartementet en presskonferens som eventuellt kan ge mer klarhet.

Hansa Biopharmas aktie rasar 40 procent efter beskedet om att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA vill att bolaget gör Imlifidase-studien.

Forskningsbolaget Immunicums vd Carlos de Sousa lämnar posten med omedelbar verkan och aktien faller 11 procent.

DNB Markets inleder bevakning av Storytel med rekommendationen köp och riktkurs 170 kronor. Aktien stiger 4 procent.

Kambis storägare och medgrundare Anders Ström har sålt 1,3 miljoner aktier i bolaget. Aktien faller nära 8 procent.

Idag 08:02
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Klarnas vd: Mest sannolikt med notering på Wall Street

Betaltjänsten Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski siktar på en börsnotering i USA inom två år. Det säger han i en intervju med Bloomberg enligt Direkt.

– En börsnotering skulle sannolikt ske i USA eftersom det finns en större förståelse för teknikbolag som vårt och därför att USA kan vara för största marknad om ett år eller två, säger han till nyhetsbyrån.

Innan en eventuell notering på Wall Street kommer Klarna ta in ytterligare kapital i en finansieringsrunda, enligt vd:n.

Idag 08:51
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer