Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Vi har aldrig varit i denna situation förut”

Klimatoron sköljer över svenskarna. Sommarbränderna 2018 och skolstrejkerna för klimatet har gett extra skjuts åt den oro för klimatet som många redan känt. I media konsulteras allt oftare klimatpsykologer som ger tips om hur man kan tänka kring det egna klimatavtrycket och genom reportage om de som lever ”klimatradikalt” ges en inblick i hur vardagen förändras för de som dagligen oroar sig över klimatförändringarna.

Men hur utbredd är oron? Och vart tar den vägen, går det att förhindra att de negativa känslorna som många, inte minst unga, upplever inte övergår i ren och skär panik?

fPlus har pratat med experter inom klimatpsykologi, historia och psykiatri om frågeställningarna som upptar allt mer av människors tid.

Maria Enggren Zavisic är samhällspolitisk strateg vid Sveriges psykologförbund som samlar 12 000 legitimerade psykologer. Hon beskriver att det blir allt vanligare att som psykolog jobba med miljöterapier som utgår från miljön och oron.

– Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

Psykologer deltar i klimatstrejkerna

– Många fick efter förra sommaren upp ögonen för klimatoron. Vi tror dock inte att det är mer än ett tiotal psykologer som enbart jobbar med klimatoro. Men eftersom det är många människor som har blivit oroade de senaste åren, så ingår det i en del annan behandling och kommer upp i olika terapiformer, berättar Maria Enggren Zavisic.

För att hantera den ökande efterfrågan från patienterna har förbundet initierat nätverk med fokus på klimat och hållbarhet.

Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

– Det finns två grupper som är särskilt kopplade i frågan till vårt förbund: ett nätverk ”psykologi för hållbar utveckling” som de samlar 600 psykologer som har ett intresse för frågan liksom nätverket ”klimatpsykologerna” som består av cirka 200 psykologer som är aktiva och skriver böcker och deltar vid fredagsstrejkerna för klimatet. De har dessutom en mer direkt anpassad beteendeterapi som går ut på att försöka förändra patienters beteende i en annan riktning.

Enggren Zavisic beskriver det som att många har skjutit oron för klimatet på framtiden men inte längre kan undvika att ta itu med den.

– När man står inför ett reellt hot så är oro en naturlig reaktion. När det gäller just klimatfrågan så brukar man tala om kognitiv dissonans, där människor ser hotet men inte uppfattar det som så nära i tid och rum.

– Oron har länge hanterats genom att tänka att det ligger långt i framtiden och att skylla på att Kina är värsta klimatbovarna och så vidare. Men nu kommer hotet närmare och oron ökar när man börjar förstå att det är nära i tid och rum.

Anders Ståhlberg/Stockholms uni

Fredrik Charpentier-Ljungqvist är docent i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på klimathistoria. Han beskriver klimatoron som en modern orosuppfattning som uppstått ganska nyligen.

– Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av.

– Historiskt sett har oro som människor haft på detta sätt legat närmare något konkret i det egna livet. Spannmålsskördars utfall, potatispest och insektsgrepp på skörden eller sjukdomar är exempel på det som oroat människor under tidigare århundraden.

Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av

”Social tipping point” för klimatfrågan 

Maria Enggren Zavisic ser klimatfrågan och oron för framtiden som större än den individuella oron och pekar på förnekelsetendenserna som omgärdar den.

Men hur vetenskaplig grundad är klimatpsykologin?

– Den har ingen jättestark forskningsgrund, snarare har det rått en förnekelse och hotet har ansetts vara långt borta.

Klimatfrågans kontext är samhället – finns det andra problem som psykologer nischar sig mot som är så tydligt kopplade till samhällsproblem eller hot mot samhället?

– Man kan alltid säga att det finns hotbilder i form av krig och människor på flykt. När det gäller klimatet handlar det inte om att bara arbeta med individuella människors oro. Det handlar om att få in ett ledarskap i politiken.

– Människor har börjat reagera på klimathotet och när tillräckligt många reagerar på samma gång så pratar man om ”social tipping point” vilket gör att politiker och styrelseledamöter vågar agera.

– Men det är viktigt att påpeka att man inte ska ”skamma fram” förändring.

Kan budskap om att man behöver känna panik för klimatet skapa mer oro hos unga?

Enggren Zavisic refererar till att Greta Thunberg har uttryckt det som så att man inte bara kan vara orolig utan ha panik.

– Men panik kan bli handlingsförlamande och ge apati. Man kan ju inte gå omkring med panik men en insikt om allvaret kan bli något gott.

– Det är viktigt att lyfta fram och visa på visioner, att det kommer bli annorlunda men kan bli bra ändå.  Visioner som erbjuder andra mål och handlingsalternativ.

Vilka behandlingsmetoder har visat sig vara mest effektiva för klimatoro/ångest?

– Det går inte att säga i dagsläget. Men om man kan känna att man förändrar sina beteenden utan att lägga för mycket skam och skuld i det så kan man nå framgång, menar Maria Enggren Zavisic.

2007 – året då klimatpsykologin tog fart

Per Espen Stoknes är klimatpsykolog och forskare och har skrivit flera böcker om hur människor reagerar på klimatvetenskapen. I Norge där han bor finns det ett tiotal praktiserande psykologer med denna specialistkompetens och liksom i Sverige en handfull forskare som helhjärtat ägnar sig åt området.

Klimatpsykologin har vuxit fram ur miljö- och ekopsykologin som har rötter i 70-talet. Medan dessa fält tar avstamp i hur människans välmående påverkas av naturen fokuserar klimatpsykologin på hur människor reagerar på klimatvetenskapen.

2007-2008 var åren då psykologerna kom igång med forskningen på allvar. Efter 2014 ökade studierna snabbt och allt fler forskningsmiljöer började intressera sig och skapade forskningsområden inom fältet.

– Det är först under de senaste åren som ”klimatoro” blivit ett offentligt tema, förklarar Stoknes.

Medan miljöpsykologin grundar sig på empiri så är oro och ångest som klimatpsykologin hanterar svår att fånga upp och belägga i undersökningar, menar Stoknes. 

– Det är inte säkert att man berättar om att man lider av klimatoro eller ångest.

Tidigare brydde man sig mest om den närmaste familjen

Stoknes menar att det är en värdefull förändring att klimatoron har börjat komma in i terapirummet.

– Tidigare hade man kanske en ångest kring att gå på öppna platser, eller en rädsla för att mista sitt jobb, eller kände en oro över en växande kriminalitet och så vidare. Men det man ser i psykiatrin och terapirummet idag är att klimatet börjar komma upp som något som direkt påverkar livskvaliteten.

Stoknes beskriver det som att fler patienter idag har släppt ”människocentreringen”.

– Vi har tidigare inte brytt oss om så mycket annat än den närmaste familjen, våra nära och jobbet, man har förlorat att ta in att vi är en del av ett större sammanhang.

Föräldrar mailar om sömnlös 12-åring 

Hur kommer det sig att det är just klimatet som har blivit den stora gemensamma samhällsfrågan som ger individuell oro och ångest?

– Det är för att det är existentiellt och för att det är den största utmaningen som människan står inför. Vi har aldrig varit i denna situation förut. Det skall väcka en djup oro. De som är oroliga är i själva verket friska. Men det är också de som är speciellt känsliga som tar in budskapet.

Stoknes berättar att han får mail från föräldrar vars 12-åring inte kan sova på natten, också många utbrända meteorologer och yrkesmän som drabbas av klimatdepression hör av sig till honom och söker hjälp. 

– Mitt råd är att det är viktigt med adekvat respons på dessa tillstånd. Man måste helt enkelt få lov att acceptera oron och sorgen. När man kommer ur depressionen så får man en djupare kontakt med naturen. 

TT

Psykiatern David Eberhard menar att klimatångest trots allt inte är särskilt vanligt förekommande inom vuxenpsykiatrin.

– I vuxenpsykiatrin ser man inte det direkt. Det syns säkert mer i ett barnpsykiatriskt perspektiv. Och på vårdcentralerna är det möjligt att det kommer upp, men att man redan där kategoriserar det inom ramen för en normaloro. Det är ingen stor historia.

– Det händer ju att man får patienter som är oroliga för klimatet, men då är de oroliga för annat också, det är mer av ett uttryck för en allmän ångest.

Eberhard beskriver det som att för att det ska vara patologiskt krävs det att man är oroligare än man behöver vara.

– Att klimathotet inte kan ignoreras är de flesta överens om, men huruvida det är ett så stort hot att man har anledning att ha panik av det, där kan man ha olika uppfattning, säger David Eberhard.

Fredrik Charpentier-Ljungqvist har noterat att extremerna i klimatforskningen tenderar att ges mycket utrymme.

– Såväl de som förnekar människans roll i den globala uppvärmningen och de som målar upp mardrömsscenarier får oproportionellt stor uppmärksamhet.

– Det kan ibland också finnas en journalistisk förmedling i forskares pressmeddelande i syfte att få ett ökat genomslag som spelar in i att de också ges större utrymme och resultaten kan överdrivas eller feltolkas i media samt ännu mer i sociala medier, fortsätter han.

Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

David Eberhard tror att en intensiv rapportering färgad av klimatoro, ångest och panik kan påverka de som redan har ångest.

– De som har en ångestbenägenhet i allmänhet blir inte mindre ångestbenägna av detta.

– Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

Charpentier-Ljungqvist ser å sin sida vissa paralleller mellan den moderna klimatångesten och traditionella religiösa domedagsprofetior.

– Det finns absolut vissa likheter mellan de extrema bilderna som en del av klimataktivismen målar upp och klassiska domedagsprofetior. De är båda ofta ospecificerade liksom emotionella och överdrivna.

Charpentier-Ljungqvist pekar även på att innehållet i undergångsberättelserna ofta är kulturellt kodat och exemplifierar med åren under kalla kriget då det fanns undergångsscenarior kopplat till hotet om ett kärnvapenkrig.

– Miljömässiga domedagsprofetior idag är helt klart vanligast i Europa liksom i vissa delar av Nordamerika.

David Eberhard menar att ett vanligare samhällsproblem han möter hos patienterna är samhällsutvecklingen och förekomsten av våld.

– Det är vanligt att man är orolig över samhällsutvecklingen, att det är mycket skjutningar och våld. Det är framförallt kanske de patienter som lever i utanförskapsområden som tar upp detta. Det är lätt att ställa en ångestdiagnos, men faktum är att om man lever i ett sådant område så är det kanske en realldiagnos.

Toppnyheter

Protester i Minnesota TT
Trumps Amerika

Drygt 50 demonstranter gripna – militära styrkor redo: ”Oerhört farligt här”

Drygt 50 personer har gripits i samband med protesterna mot polisvåld i Minneapolis i Minnesota, skriver CNN. Under natten har protesterna, plundringarna och bränderna fortsatt efter att tusentals brutit mot utegångsförbudet.

– Situationen är oerhört farlig här, säger guvernören Tim Walz vid en pressträff tidigt på lördagsmorgonen.

Efter order från president Donald Trump har Pentagon förberett militära styrkor som är redo att sättas in.

I Houston, Texas, har närmare 200 demonstranter gripits. Även i städer som Denver, Los Angeles och Atlanta har det varit stundtals våldsamma protester under natten.

2 tim
Demonstranter utanför Vita huset i Washington D.C. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vita huset stängdes av vid protester mot polisvåld

Vita huset i Washington stängdes under fredagen efter att hundratals demonstranter som protesterade mot polisvåld samlats utanför. Ingen fick komma in eller lämna området, rapporterar amerikanska medier.

Trots att ett utegångsförbud i Minnesota började gälla under fredagskvällen samlades människor ute på gatorna även där. Polisen uppges ha skjutit mot demonstranter med gummikulor. Protesterna mot polisvåld har eskalerat i USA efter att George Floyds död, en svart obeväpnad man som i måndags dog efter ett våldsamt polisingripande.

Idag 03:56
Bild från nattens protester i Portland, Orgeon. Dave Killen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Protesterna fortsätter: ”Upplopp i Portland”

Protesterna mot polisvåld efter att George Floyd i måndags dog under ett polisingripande fortsätter att sprida sig som en löpeld över USA.

I Portland, Oregon, har situationen eskalerat under natten.

– Det pågår ett fullskaligt upplopp här, ssäger borgmästaren Ted Wheeler till NBC.

Georgias guvernör Brian Kemp har utfärdat undantagstillstånd efter att protester i centrala Atlanta blivit våldsamma, skriver ABC News.

På Manhattan och i Brooklyn har demonstranter sammandrabbat med polisen under fredagskvällen.

Idag 04:21
Läs mer om Trumps Amerika
Tove Fall i SVT Helgstudion. SVT
Coronavirusets spridning – Sverige

Över 160 000 svenskar deltar i coronastudie via app

Fler än 160 000 svenskar deltar i en global studie av covid-19 som görs via en app, säger Tove Fall, molekylärbiolog vid Uppsala universitet, i SVT Helgstudion.

Deltagarna rapporterar in vad som skulle kunna vara coronasymptom i appen för att hjälpa forskarna att få en bättre bild av spridningen av covid-19.

– Från den informationen kan vi göra en sannolikhetsberäkning på hur troligt det är att den personen skulle testa positivt för covid-19. Något som slår oss är att det finns en stor variation i Sverige, säger Fall, som hoppas att så många som möjligt laddar ner och börjar använda appen.

För närvarande har man omkring 3,7 miljoner användare över hela världen.

13 min
Thomas Wahlberg TT
undefined

Uppmanar studenter att ta ansvar: ”Måste skärpa sig”

Privata fester och mottagningar riskerar att öka spridningen av det nya coronaviruset.

På flera håll i landet har medier rapporterat om att smitta misstänks ha spridits när studenter samlats i det fina vädret.

Thomas Wahlberg, smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen, känner inte till några fall i den egna regionen men menar att det är svårt att nå den yngre gruppen.

– Det är de som nu faktiskt kan vara med och späda på den här smittspridningen. De måste också verkligen skärpa till sig, säger han till Göteborgs-Posten.

3 tim
Illustrationsbild. ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Väntade på munskydd av oro för smitta – person dog

En person med lunginflammation på ett boende i Bohuslän dog efter att personalen dröjt med hänvisning till brist på munskydd, rapporterar P4 Göteborg.

Personen var sjuk i lunginflammation och skulle därför få regelbundna kontroller. Men personalen ville inte gå in till personen utan munskydd på grund av oro för covid-19. I väntan på en leverans av skyddsmaterial hann lunginflammationen försämras och personen skickades akut till sjukhus där hen avled efter två dygn.

Händelsen har anmälts enligt både lex Maria och lex Sarah.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
WHO-chefen Tedros Adhanom/Peter Eriksson AP/TT
undefined

Peter Eriksson: Fler kan lämna WHO efter USA

Donald Trumps besked att USA bryter med WHO är ”väldigt bekymrande”, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP) i en intervju med TT.

Eriksson anser att WHO i och med coronapandemin behövs mer än någonsin men att organisationen nu riskerar att drabbas av avhopp från fler länder, något som skulle öka Kina och andra odemokratiska länders inflytande.

Biståndsministern tror också att Trumps beslut främst har med den amerikanska inrikespolitiken att göra.

– Relationen till Kina är en av de stora frågorna i USA. WHO används som ett slagträ i debatten inför presidentvalet.

1 tim
Angela Merkel.  KAY NIETFELD / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Merkel nobbar Trumps fysiska G7-möte i USA

Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger tack, men nej tack till att delta i det fysiska G7-möte som Donald Trump har bjudit in till i Washington i slutet av juni, skriver Politico.

Världsledarna har bjudits in att närvara fysiskt, något som Trump enligt sajten ser som en viktig symbol för en återgång till mer normala förhållanden – trots att coronapandemin inte ännu är avblåst.

En talesperson för den tyska regeringen säger till Politico att pandemin också är orsaken till att Merkel avstår resan till Washington.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Demonstranter samlades utanför USA:s konsulat i Hongkong efter Donald Trumps besked på fredagen.  Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
Kinas nya politik

Hongkong om USA-beslut: Falska och felaktiga grunder

USA:s beslut att dra tillbaka Hongkongs speciella handelsstatus har tagits på ”totalt falska och felaktiga grunder”. Det säger Hongkongs justitieminister Theresa Chang, enligt Reuters.

Beslutet – som presenterades av president Donald Trump i går – kommer efter att Kina infört nya regler i Hongkong, som enligt kritiker innebär att Hongkong förlorat sitt självstyre.

Säkerhetsminister John Lee menar att Washingtons beslut inte kommer att stoppa de nya lagarna från att komma på plats.

– Jag tror inte att de kommer att lyckas genom att på något sätt hota Hongkong-regeringen, eftersom vi tror att det vi gör är rätt, säger han enligt Reuters.

3 tim
Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: USA ska avveckla Hongkongs handelsstatus

Hongkong är inte längre självständigt, och USA kommer att avveckla den särskilda behandling i bland annat tullfrågor som staden har åtnjutit. Det säger Donald Trump på en pressträff.

– Kina har lämnat systemet med ”ett land, två system” och i stället infört ”ett land, ett system”, säger han.

Han lämnade också beskedet att USA kommer att avsluta samarbetet med Världshälsoorganisationen WHO.

Inför pressträffen fanns få detaljer om vad Trump skulle prata om. En farhåga var att USA skulle lämna fas 1-avtalet med Kina. Kort inför talet gick Bloomberg ut med uppgifterna att USA inte skulle röra avtalet.

De amerikanska börserna som återhämtat sig och närmat sig nollan inför talet vände ner när Trump började tala, men återhämtade sig och vände upp när beskedet kom.

Igår 20:42
Arkivbild: Ann Linde Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Linde: Svenska krav kan ge kinesisk motreaktion

Om Sverige som enda land i EU lyfter frågan om sanktioner mot Kina så finns en risk att Kina reagerar negativt. Det säger utrikesminister Ann Linde, rapporterar Direkt.

Uppdraget från EU-nämnden var att vid mötet be att EU:s utrikestjänst ska börja titta på åtgärder som inkluderar sanktioner, mot bakgrund av Pekings agerande i Hongkong.

– Det fanns inget stöd för det. Inget annat land var i närheten, säger Linde enligt Direkt.

Igår 15:13
Läs mer om Kinas nya politik

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer