Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Vi har aldrig varit i denna situation förut”

Klimatoron sköljer över svenskarna. Sommarbränderna 2018 och skolstrejkerna för klimatet har gett extra skjuts åt den oro för klimatet som många redan känt. I media konsulteras allt oftare klimatpsykologer som ger tips om hur man kan tänka kring det egna klimatavtrycket och genom reportage om de som lever ”klimatradikalt” ges en inblick i hur vardagen förändras för de som dagligen oroar sig över klimatförändringarna.

Men hur utbredd är oron? Och vart tar den vägen, går det att förhindra att de negativa känslorna som många, inte minst unga, upplever inte övergår i ren och skär panik?

fPlus har pratat med experter inom klimatpsykologi, historia och psykiatri om frågeställningarna som upptar allt mer av människors tid.

Maria Enggren Zavisic är samhällspolitisk strateg vid Sveriges psykologförbund som samlar 12 000 legitimerade psykologer. Hon beskriver att det blir allt vanligare att som psykolog jobba med miljöterapier som utgår från miljön och oron.

– Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

Psykologer deltar i klimatstrejkerna

– Många fick efter förra sommaren upp ögonen för klimatoron. Vi tror dock inte att det är mer än ett tiotal psykologer som enbart jobbar med klimatoro. Men eftersom det är många människor som har blivit oroade de senaste åren, så ingår det i en del annan behandling och kommer upp i olika terapiformer, berättar Maria Enggren Zavisic.

För att hantera den ökande efterfrågan från patienterna har förbundet initierat nätverk med fokus på klimat och hållbarhet.

Psykologin ser att man kan svara upp mot de här frågorna. En del av psykologins uppgift är att hantera oro.

– Det finns två grupper som är särskilt kopplade i frågan till vårt förbund: ett nätverk ”psykologi för hållbar utveckling” som de samlar 600 psykologer som har ett intresse för frågan liksom nätverket ”klimatpsykologerna” som består av cirka 200 psykologer som är aktiva och skriver böcker och deltar vid fredagsstrejkerna för klimatet. De har dessutom en mer direkt anpassad beteendeterapi som går ut på att försöka förändra patienters beteende i en annan riktning.

Enggren Zavisic beskriver det som att många har skjutit oron för klimatet på framtiden men inte längre kan undvika att ta itu med den.

– När man står inför ett reellt hot så är oro en naturlig reaktion. När det gäller just klimatfrågan så brukar man tala om kognitiv dissonans, där människor ser hotet men inte uppfattar det som så nära i tid och rum.

– Oron har länge hanterats genom att tänka att det ligger långt i framtiden och att skylla på att Kina är värsta klimatbovarna och så vidare. Men nu kommer hotet närmare och oron ökar när man börjar förstå att det är nära i tid och rum.

Anders Ståhlberg/Stockholms uni

Fredrik Charpentier-Ljungqvist är docent i historia vid Stockholms universitet och specialiserad på klimathistoria. Han beskriver klimatoron som en modern orosuppfattning som uppstått ganska nyligen.

– Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av.

– Historiskt sett har oro som människor haft på detta sätt legat närmare något konkret i det egna livet. Spannmålsskördars utfall, potatispest och insektsgrepp på skörden eller sjukdomar är exempel på det som oroat människor under tidigare århundraden.

Den är lite speciell i sin karaktär eftersom de som oroar sig mest har låg eller ingen risk att direkt utsättas för konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är dessutom få av de som oroar sig som vet mer exakt vad de tror att de ska drabbas av

”Social tipping point” för klimatfrågan 

Maria Enggren Zavisic ser klimatfrågan och oron för framtiden som större än den individuella oron och pekar på förnekelsetendenserna som omgärdar den.

Men hur vetenskaplig grundad är klimatpsykologin?

– Den har ingen jättestark forskningsgrund, snarare har det rått en förnekelse och hotet har ansetts vara långt borta.

Klimatfrågans kontext är samhället – finns det andra problem som psykologer nischar sig mot som är så tydligt kopplade till samhällsproblem eller hot mot samhället?

– Man kan alltid säga att det finns hotbilder i form av krig och människor på flykt. När det gäller klimatet handlar det inte om att bara arbeta med individuella människors oro. Det handlar om att få in ett ledarskap i politiken.

– Människor har börjat reagera på klimathotet och när tillräckligt många reagerar på samma gång så pratar man om ”social tipping point” vilket gör att politiker och styrelseledamöter vågar agera.

– Men det är viktigt att påpeka att man inte ska ”skamma fram” förändring.

Kan budskap om att man behöver känna panik för klimatet skapa mer oro hos unga?

Enggren Zavisic refererar till att Greta Thunberg har uttryckt det som så att man inte bara kan vara orolig utan ha panik.

– Men panik kan bli handlingsförlamande och ge apati. Man kan ju inte gå omkring med panik men en insikt om allvaret kan bli något gott.

– Det är viktigt att lyfta fram och visa på visioner, att det kommer bli annorlunda men kan bli bra ändå.  Visioner som erbjuder andra mål och handlingsalternativ.

Vilka behandlingsmetoder har visat sig vara mest effektiva för klimatoro/ångest?

– Det går inte att säga i dagsläget. Men om man kan känna att man förändrar sina beteenden utan att lägga för mycket skam och skuld i det så kan man nå framgång, menar Maria Enggren Zavisic.

2007 – året då klimatpsykologin tog fart

Per Espen Stoknes är klimatpsykolog och forskare och har skrivit flera böcker om hur människor reagerar på klimatvetenskapen. I Norge där han bor finns det ett tiotal praktiserande psykologer med denna specialistkompetens och liksom i Sverige en handfull forskare som helhjärtat ägnar sig åt området.

Klimatpsykologin har vuxit fram ur miljö- och ekopsykologin som har rötter i 70-talet. Medan dessa fält tar avstamp i hur människans välmående påverkas av naturen fokuserar klimatpsykologin på hur människor reagerar på klimatvetenskapen.

2007-2008 var åren då psykologerna kom igång med forskningen på allvar. Efter 2014 ökade studierna snabbt och allt fler forskningsmiljöer började intressera sig och skapade forskningsområden inom fältet.

– Det är först under de senaste åren som ”klimatoro” blivit ett offentligt tema, förklarar Stoknes.

Medan miljöpsykologin grundar sig på empiri så är oro och ångest som klimatpsykologin hanterar svår att fånga upp och belägga i undersökningar, menar Stoknes. 

– Det är inte säkert att man berättar om att man lider av klimatoro eller ångest.

Tidigare brydde man sig mest om den närmaste familjen

Stoknes menar att det är en värdefull förändring att klimatoron har börjat komma in i terapirummet.

– Tidigare hade man kanske en ångest kring att gå på öppna platser, eller en rädsla för att mista sitt jobb, eller kände en oro över en växande kriminalitet och så vidare. Men det man ser i psykiatrin och terapirummet idag är att klimatet börjar komma upp som något som direkt påverkar livskvaliteten.

Stoknes beskriver det som att fler patienter idag har släppt ”människocentreringen”.

– Vi har tidigare inte brytt oss om så mycket annat än den närmaste familjen, våra nära och jobbet, man har förlorat att ta in att vi är en del av ett större sammanhang.

Föräldrar mailar om sömnlös 12-åring 

Hur kommer det sig att det är just klimatet som har blivit den stora gemensamma samhällsfrågan som ger individuell oro och ångest?

– Det är för att det är existentiellt och för att det är den största utmaningen som människan står inför. Vi har aldrig varit i denna situation förut. Det skall väcka en djup oro. De som är oroliga är i själva verket friska. Men det är också de som är speciellt känsliga som tar in budskapet.

Stoknes berättar att han får mail från föräldrar vars 12-åring inte kan sova på natten, också många utbrända meteorologer och yrkesmän som drabbas av klimatdepression hör av sig till honom och söker hjälp. 

– Mitt råd är att det är viktigt med adekvat respons på dessa tillstånd. Man måste helt enkelt få lov att acceptera oron och sorgen. När man kommer ur depressionen så får man en djupare kontakt med naturen. 

TT

Psykiatern David Eberhard menar att klimatångest trots allt inte är särskilt vanligt förekommande inom vuxenpsykiatrin.

– I vuxenpsykiatrin ser man inte det direkt. Det syns säkert mer i ett barnpsykiatriskt perspektiv. Och på vårdcentralerna är det möjligt att det kommer upp, men att man redan där kategoriserar det inom ramen för en normaloro. Det är ingen stor historia.

– Det händer ju att man får patienter som är oroliga för klimatet, men då är de oroliga för annat också, det är mer av ett uttryck för en allmän ångest.

Eberhard beskriver det som att för att det ska vara patologiskt krävs det att man är oroligare än man behöver vara.

– Att klimathotet inte kan ignoreras är de flesta överens om, men huruvida det är ett så stort hot att man har anledning att ha panik av det, där kan man ha olika uppfattning, säger David Eberhard.

Fredrik Charpentier-Ljungqvist har noterat att extremerna i klimatforskningen tenderar att ges mycket utrymme.

– Såväl de som förnekar människans roll i den globala uppvärmningen och de som målar upp mardrömsscenarier får oproportionellt stor uppmärksamhet.

– Det kan ibland också finnas en journalistisk förmedling i forskares pressmeddelande i syfte att få ett ökat genomslag som spelar in i att de också ges större utrymme och resultaten kan överdrivas eller feltolkas i media samt ännu mer i sociala medier, fortsätter han.

Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

David Eberhard tror att en intensiv rapportering färgad av klimatoro, ångest och panik kan påverka de som redan har ångest.

– De som har en ångestbenägenhet i allmänhet blir inte mindre ångestbenägna av detta.

– Det man kan fråga sig är om de som skriver om det här möjligen även själva också har en klimatångest eller oro. Personligen tror jag att vissa av journalisterna är helt livrädda för detta och i så fall är det ganska naturligt att man skriver väldigt mycket om det. Jag kan tycka att det är mycket emotionella aspekter kring dessa frågor. 

Charpentier-Ljungqvist ser å sin sida vissa paralleller mellan den moderna klimatångesten och traditionella religiösa domedagsprofetior.

– Det finns absolut vissa likheter mellan de extrema bilderna som en del av klimataktivismen målar upp och klassiska domedagsprofetior. De är båda ofta ospecificerade liksom emotionella och överdrivna.

Charpentier-Ljungqvist pekar även på att innehållet i undergångsberättelserna ofta är kulturellt kodat och exemplifierar med åren under kalla kriget då det fanns undergångsscenarior kopplat till hotet om ett kärnvapenkrig.

– Miljömässiga domedagsprofetior idag är helt klart vanligast i Europa liksom i vissa delar av Nordamerika.

David Eberhard menar att ett vanligare samhällsproblem han möter hos patienterna är samhällsutvecklingen och förekomsten av våld.

– Det är vanligt att man är orolig över samhällsutvecklingen, att det är mycket skjutningar och våld. Det är framförallt kanske de patienter som lever i utanförskapsområden som tar upp detta. Det är lätt att ställa en ångestdiagnos, men faktum är att om man lever i ett sådant område så är det kanske en realldiagnos.

Toppnyheter

Brexit-demonstranter. Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Tidsplanen handlade bara om britternas stolthet”

Storbritanniens premiärminister förlorade ännu en viktig omröstning i brittiska underhuset, den här gången om tidsplanen för brexitavtalets lagpaket. Även om Boris Johson säkerligen känner sig frustrerad så kan han inte vara särskilt överraskad, skriver Kate McCann på Sky News.

Nederlaget betyder att Johnson med stor sannolikhet inte kommer kunna hålla sitt löfte om att Storbritannien lämnar EU på torsdag nästa vecka. Huruvida det blir ett nyval, vilket han flaggat för, beror också på om oppositionspartiet Labour röstar för det.

Att brexit förmodligen skjuts upp till efter 31 oktober kommer inte få några tårar att trilla ner för kinderna på folk i EU-parlamentet, skriver Teresa Küchler på SvD. Brexit kommer bli av – tidsplanen var alltid en fråga om brittisk stolthet och ingen annans.

Brexitavtalet antogs ju faktiskt i dag, så nu blir det i alla fall ett utträde under ordnade former. ”Oktober, november, potejto, potato. På det stora hela betyder det ingenting”, skriver Küchler.

1 tim
Brittiska parlamentet. House of Commons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brittiska underhuset röstar nej – nyval kan vänta

Det brittiska underhuset gav grönt ljus för Boris Johnsons lagpaket om brexit i en första omröstning – men röstade nej till den föreslagna tidsplanen om hur brexitavtalet ska genomföras.

Storbritanniens premiärminister ville att underhuset skulle skynda igenom lagpaketet på bara tre dagar – vilket många ledamöter varit djupt skeptiska till, skriver DN.

Nyval kan nu vänta, eftersom Boris Johnson flaggat för det tidigare om hans brexitavtal inte skulle gå igenom.

Efter den andra omröstningen säger Boris Johnson att regeringen nu pausar lagstiftningen – och att landet ”på ett eller annat sätt” ska lämna EU med det avtal som underhuset röstade ja till i första omröstningen.

3 tim
Boris Johnson. House of Commons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johnson: ”Måste förbereda oss för en krasch ut ur EU”

Boris Johnsons lilla brexitseger, där brittiska underhuset röstade ja till hans lagpaket, blev ett stort nederlag när man sedan röstade nej till tidsplanen om att hinna få igenom den till deadline den 31 oktober, skriver Aftonbladet.

Nu flaggar Storbritanniens premiärminister för att man ännu inte vet huruvida EU kommer att vilja förlänga tidsfristen eller inte.

– Vi måste snabba på våra förberedelser för en krasch ut ur EU, säger han.

2 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Skog i Stockholm. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

”Klimatkompensera i svenska skogar i stället”

Klimatkompensation genom trädplanteringar i fattiga länder leder ofta till negativa effekter för lokalbefolkningen – ett bättre alternativ är planteringar i Sverige, skriver Chalmersforskaren Stefan Wirsenius på DN Debatt.

Han skriver att Sverige är ett av världens mest markrika länder per capita. Han föreslår att man under minst 50 år undantar en del av den skog som är tänkt att avverkas för virkesproduktionen och låter den växa och fungera som koldioxidsänka, samtidigt som markägarna ersätts för den uteblivna intäkten.

Genom att förlägga klimatkompensationen till Sverige så skulle också konsekvenserna av arbetet med att minska utsläppen bli tydligare, skriver han.

2 tim
Finansminister Magdalena Andersson/Klimatdemonstration i Malmö. TT
undefined

Budgetsatsningar inte nog för att nå klimatmålen

Satsningarna i regeringens budget för nästa år är långt ifrån tillräckliga för att nå de klimatpolitiska målen till 2045, visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.

Sedan 1996 har de svenska utsläppen minskat med 26 procent. Men de senaste åren har minskningen avtagit och nästan planat ut, när den i stället hade behövt bli större.

– Åren går och vi ser inte trendbrottet i utsläppen som vi skulle behöva, säger professor Björn-Ola Linnér som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet.

I dag är utsläppsminskningen ungefär en procent årligen, men enligt Klimatpolitiska rådet skulle den i stället behöva vara mellan 5 och 8 procent om det ska vara möjligt att nå målet, nollutsläpp 2045.

5 tim
Ett flygplan/arkivbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI-anställdas flygresor står för störst koldioxidutsläpp

Karolinska institutet är den myndighet i Sverige vars personals flygresor står för störst koldioxidutsläpp. Det enligt en genomgång av Naturvårdsverket, rapporterar SVT Nyheter. Under 2018 stod KI:s flyresor för utsläpp på 7 000 ton koldioxid – men institutet försöker vända på trenden.

– Under årets första nio månader har vi gjort närmare 20 procent färre inrikes flygresor, och vi har gjort 900 fler tågresor, säger Kjell-Ove Lindgren, resesamordnare på KI.

Idag 06:03
Läs mer om Klimatomställningen
Stridande i YPG-milisen. Ugur Can / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

YPG-milisen går med på krav – lämnar norra Syrien

Samtliga kurdiska stridande inom YPG-milisen har lämnat norra Syrien, rapporterar AFP. Det handlar om en 120 kilometer lång zon vid gränsen mot Turkiet som landets president Recep Tayyip Erdogan krävt att de ska lämna.

När den kurdiska milisen lämnat området kommer zonen att utökas till 450 kilometer.

På tisdagen meddelar Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin att deras respektive styrkor ska patrullera tillsammans vid turkiska gränsen.

4 tim
Erdogan och Putin. Sergei Chirikov / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Turkiet och Ryssland ska patrullera norra Syrien

Efter dagens möte mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands dito Vladimir Putin har man kommit överens om gemensamma patrulleringar i norra Syrien vid turkiska gränsen, rapporterar flera medier.

Beskedet kommer kort efter att kurdiska stridande i YPG-milisen meddelat att de gått med på Turkiets krav att lämna säkerhetszonen i området.

– Turkiska och ryska trupper kommer se till att de kurdiska styrkorna och terroristerna drar sig tillbaka från den 30-kilometer breda säkerhetszonen på den syriska sidan närmast turkiska gränsen, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

3 tim
Syriska kurder sitter vid vägkanten nära gränsen mot Irak. Muhammad Hamed / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kurder fast vid gräns mot Irak: ”Vår framtid är borta”

Minst 160 000 syriska kurder har flytt sina hem sedan Turkiet inledde sin offensiv mot norra Syrien förra veckan, skriver Reuters. 5 000 av dessa har tagit sig över gränsen till Irak och många av dem har fått betala smugglare motsvarande 15 000 kronor för att lyckas.

Men de kurdiska flyktingar som inte har råd med det har fastnat vid gränsen vid gränskontrollen i Semalka. Endast skadade tillåts passera gränsen, så många av de som flytt kommer sova under bar himmel – i väntan på att kunna ta sig till Irak.

– Jag har ingen aning om vart vi ska. Vår framtid är borta, säger 24-åriga Zainab Rassul, som flytt tillsammans med sin mamma.

Igår 20:07
Läs mer om Kriget i Syrien
Vita huset. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Anonym medarbetare ger ut bok om Vita huset

Den högt uppsatta medarbetare i Vita huset som förra året skrev en anonym krönika om hur hen och många andra medarbetare arbetar hårt för att stoppa delar av Trumps politik ska ge ut en bok nästa månad, skriver New York Times. Boken heter ”A Warning” och beskrivs som en ”explosiv” redogörelse bakom kulisserna på Vita huset som tar vid där krönikan slutade.

Författaren kommer fortsätta vara anonym och hens representant Matt Latimer säger att majoriteten av pengarna från bokförsäljningen kommer doneras till organisationer som jobbar för pressfrihet.

32 min
William Taylor på väg till kongressförhöret. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nyckelvittne: Utredning var krav för bistånd till Ukraina

Donald Trumps administration krävde att Ukraina officiellt skulle meddela att Joe Biden skulle utredas, för att landet skulle få ta del av amerikanskt militärt bistånd. Det uppger ett av nyckelvittnena i den pågående riksrättsutredningen mot Donald Trump, tillförordnad Ukraina-ambassadör Bill Taylor, rapporterar amerikanska medier.

När Taylor i dag frågades ut av kongressen sa han att USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland gjort klart att ”allt var helt beroende av ett sådant uttalande”.

Donald Trump har hela tiden hävdat att det inte har funnits något samband mellan hans förfrågan om en utredning och det pausade militära biståndet.

Taylor frågades ut bakom stängda dörrar, men CNN och New York Times har läst hans inledningsanförande.

18 min
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Mitch McConnell. Timothy D. Easley / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Republikansk senator: ”Det var ett olyckligt ordval”

Mitch McConnell, den republikanske majoritetsledaren i senaten, säger att Donald Trumps uttalande om att riksrättsprocessen mot honom är att likna vid ”en lynchning” är ”ett olyckligt ordval” från presidentens sida, skriver AFP.

– Med tanke på vårt lands historia skulle jag inte vilja jämföra det här med en lynchning, säger McConnell – samtidigt som han ger Trump rätt i kritisera processen som ett maktmissbruk av Demokraterna i representanthuset.

– Ett bättre sätt att uttrycka det vore att kalla det en icke rättvis process, säger han.

2 tim
Donald Trump. Pablo Martinez Monsivais / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: Riksrättsprocessen är som en lynchning

Den pågående riksrättsprocessen mot Donald Trump är att likna vid en lynchning. Det skriver USA:s president på Twitter – och avslutar tweeten triumfatoriskt med: ”Vi kommer att vinna!”

Trumps uttalande har fått kritik från flera håll. Enligt människorättsadvokaten Kristen Clarke lynchades 4 743 människor i USA mellan 1882 och 1968 – varav 3 446 var afroamerikaner.

– Lychningarna var brott mot mänskligheten och en hemsk del av vår nations historia av rasvåld, säger hon.

6 tim
Tre av favoriterna: Bernie Sanders, Joe Biden och Elizabeth Warren. John Minchillo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tvivel inom Demokraterna: Är någon kandidat bra nog?

Tolv demokratiska kandidater vill ta över presidentposten – men är någon av dem verkligen bra nog? Det frågar sig nu flera tunga demokratiska donatorer, rapporterar New York Times.

När donatorerna samlades för en middag handlade diskussionen först om vem som är starkast i startfältet, men övergick snart till att handla om vem som är starkast utanför fältet, skriver tidningen. Kunde kanske Hillary Clinton, Michael Bloomberg eller Michelle Obama tänka sig att ställa upp?

Tidningen skriver att tvivlet inom partiet nästan alltid uppstår vid den här tiden inför ett val, men att den starka viljan att besegra Donald Trump gör att oron är ännu starkare den här gången.

– Jag kan se det, jag kan känna det, jag kan höra det, säger den tidigare New Orleans-borgmästaren Mitch Landrieu om oron inom partiet.

Idag 12:59
Läs mer om Amerikanska valet 2020