Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens välfärd

Varningen: Skattehöjarmyten bäddar för välfärdschock

Effektivisering istället för högre skatter är lösningen på kommunernas problem, menar tunga ekonomer som Stefan Fölster och Anders Borg. ”Tyvärr lanserar vår finansminister istället skattehöjarmyten och bäddar för en välfärdschock”, säger Stefan Fölster till fPlus.

Flera ekonomer varnar för regeringens utspel om att det krävs skattehöjningar för att klara den framtida välfärden. Docenten i nationalekonomi Stefan Fölster säger till fPlus att de äldre används som ett alibi av regeringen för att kunna höja skatter. Han menar att kommuner och regioner kan bli betydligt effektivare genom att ta hjälp av digital teknik.

– Studier visar att kostnaderna i äldreomsorgen kan sänkas med en tredjedel genom smart digitalisering. Det kan låta väldigt mycket men det finns många delar som kan effektiviseras i kommunernas verksamheter. Idag finns väl utvecklade tekniska och digitala hjälpmedel, säger Stefan Fölster.

Borg: Flera kommuner är slösaktiga

Den tidigare finansministern Anders Borg menar att skattehöjningar inte alls är rätt lösning. Istället kan många kommuner effektivisera sina verksamheter med mellan 20 och 30 procent.

– Det är väldigt stora skillnader mellan de kommuner som gör saker mest effektivt och de som är mest slösaktiga, säger Anders Borg till DI.

Svenskarna blir äldre och äldre och inom det närmaste decenniet väntas personer över 80 år ha ökat med 50 procent. Finansminister Magdalena Andersson (S) har aviserat att det krävs ytterligare 90 miljarder kronor för att klara den åldrande befolkningen och har flaggat för skattehöjningar.

Stefan Fölster hävdar att finansministerns inställning hindrar kommuner och regioner att bli mer effektiva.

– Tyvärr lanserar vår finansminister istället skattehöjarmyten och bäddar för den välfärdschock hon själv varnar för. Om man som finansminister öppnar slussportarna och förklarar att kostnadsökningarna kräver skattehöjningar då minskar man motiven för kommunerna att genomföra effektiviseringar. Kommunerna sitter bara och väntar på statsbidragen, säger han.

Bör kräva ökad effektivisering

Enligt Stefan Fölster borde regeringen istället kommunicera att lokala politiker ska kräva av sina verksamheter att öka effektiviteten med 3 procent per år genom digitalisering eller med en bättre organisation. Dessa 3 procent ska inte tas bort från verksamheterna utan ska användas för att täcka de högre kostnaderna som kommer av fler äldre. Denna effektivisering genom digitalisering är enligt flera internationella studier fullt möjligt, menar Stefan Fölster.

– Ett exempel är informationshanteringen kring läkemedel där det idag krävs många telefonsamtal hit och dit och då det blir fel på grund av att för många personer är inblandade. Där går det att göra mycket. Ett annat tidsödande arbete är hygiendelen. Idag finns robottoaletter och automatiska duschar som spar tid och ryggar hos personalen, säger han.

Stefan Fölster, docent i nationalekonomi.

Stefan Fölster är noga med att påpeka att digitaliseringen inte handlar om att sänka kvaliteten, tvärtom kan tekniken öka kvaliteten inom vård och omsorg. Han får medhåll av Christine Gustafsson, docent inom hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola. Hon har forskat om teknik inom välfärdssektorn i snart tio år och har bland annat tagit fram en robotkatt som används som sällskap inom äldreomsorgen.

Äldre är inte teknikfientliga

Christine Gustafsson menar att äldre människor generellt uppskattar tekniska lösningar och att det är en myt att de skulle vara teknikfientliga.

– Pratar man med de äldre och utgår från deras behov så förklarar 99 procent att de vill klara sig själva och slippa vara beroende av andra människor. Tekniken i sig har inget egensyfte utan är till för att lösa behov eller problem. Kvaliteten i omsorgen blir inte sämre med ett tekniskt hjälpmedel. Det frisätter istället de personella resurserna där de verkligen behövs, säger hon.

Christine Gustafsson, docent inom hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola.

Christine Gustafsson anser också att införandet och genomförandet av hälso- och välfärdsteknik framför allt i de kommunala verksamheterna går trögt och att det behövs ett samlat grepp. Hon vill bland annat se ett nordiskt samarbete eftersom ländernas välfärdssystem är uppbyggda på ett likartat sätt.

– Alla måste vara med och hjälpa till. Det finns en stor marknad för näringslivet här. Det är en köpstark generation som nu går i pension och många kan tänka sig att köpa sina hjälpmedel, säger hon.

”De flesta kan trimma sina kostnader”

Anders Borg anser också att teknisk utveckling och effektivisering inte nödvändigtvis sänker kvaliteten på omsorgen.

– I barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård finns det ett väldigt svagt samband mellan kostnad och kvalitet. De flesta kommuner kan faktiskt trimma sina kostnader, säger han till DI.

Företagarna uppger att många kommuner har beslutat att höja inkomstskatten för att täcka upp stora hål i sina budgetar. Sedan början på 2000-talet har samtliga kommuner höjt skatten. Organisationen menar att den bästa vägen är att förbättra det lokala företagsklimatet.

”I en majoritet av kommunerna är nämligen företag med färre än 50 anställda den grupp som står för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna, sysselsätter flest, och är avgörande för tjänster och service”, skriver Günther Mårder, vd för Företagarna, i Dagens Samhälle.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer