TT/ GeorgeScintilla
Det svenska skattetrycket

Varningen: Nytt skattehot driver företagare från Sverige

Starka krafter inom socialdemokratin talar om höjda kapitalskatter och återinförd arvs- och förmögenhetsskatt. Men forskaren Nima Sanandaji varnar för en ny entreprenörsflykt likt den på 1970-talet. ”Politiker måste sluta hota med att ta tillbaka gamla skatter som var skadliga”, säger han.

Det finns just nu starka krafter som vill att S ska lägga om sin skattepolitik. Den tidigare justitieministern Thomas Bodström kommer med förslaget att skatten ska sänkas från 30 till 25 procent för de med inkomster upp till 25 000 kronor i månaden i form av ett slags jobbskatteavdrag. Inte minst för att stoppa S-krisen med dalande opinionssiffror och interna stridigheter.

– Jag talar fritt, i egen sak, och är inte längre en röst för partiet, säger han till fPlus och menar att det vore en bra strategi för hans forna parti att vinna tillbaka väljare.

Thomas Bodström Erik Simander/TT / TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt hamnar han i samma spår som finansministern när han börjar prata om hur allt ska finansieras. Han upprepar Magdalena Anderssons mantra, att höjda kapitalskatter är lösningen. Bland annat vill Thomas Bodström återinföra arvs- och förmögenhetsskatt, skruva på fastighetsskatten och öka beskattning på utdelningen i så kallade 3:12-företag.

Varnar för entreprenörsflykt

Men Bodström får kraftigt mothugg, inte minst från forskaren Nima Sanadaji, som är vd för tankesmedjan ECEPR. Han påminner om hur den här typen av skatter har landat tidigare.

Ikea och Tetra Pak lyfts ofta fram som kronjuveler i narrativet om Sverige som framgångsland. Men faktum är att de lämnade landet under 1970- och 1980-talen och Sverige gick miste om arbetstillfällen och miljardbelopp i skatteintäkter. Det hela var förödande för svensk ekonomi och när politiken börjar prata om höjda kapitalskatter och företagsfientlig politik åter igen finns det all anledning att vara orolig, berättar Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR.

– Sverige är ett unikt land. Det finns en kultur som gör att företagsamheten och innovationskraften är väldigt stark. Men sedan 1970-talet har svensk politik haft inslag i den ekonomiska politiken som är direkt företagar- och tillväxtfientlig.

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR. GeorgeScintilla

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR.

Han berättar om 1970-talet då familjeägda företag drevs ut ur landet på grund av den kraftiga beskattningen. En företagsledare som ville att företaget skulle vara kvar inom familjen var tvungen att möta arvsskatt, höga marginalskatter och inflation vilket resulterade i att företaget inte kunde få växa och bli konkurrenskraftigt.

– Då beskattades generationsskiften så hårt att även framgångsrika familjeföretag inte kunde bygga upp något värde. Det värde som byggdes upp gick åt till olika skatter.

”Förödande för Sverige”

Bland de som lämnade landet var Hans Rausing, industriman, företagsledare och son till Tetra Paks grundare Ruben Rausing. Även Ingvar Kamprad lämnade Sverige och flyttade sätet för IKEA utomlands.

– Den entreprenörsflykt vi såg på 1970-talet var förödande för Sverige.

Att företagsamheten trots allt har varit och förblir stark i Sverige grundar sig i en unik kultur, berättar han.

– Dels bygger den nordiska kulturen på tillit. Tillit är väldigt viktigt inom företagande och en stark tillitskultur blir en otrolig konkurrensfördel. Sedan har Sverige även en stark arbetsetik.

Han tar upp det faktum att det privata ägandet varit vanligare i Sverige än övriga Europa där feodalismen varit mindre stark.

– Även den karga miljön har skapat en arbetsetik som varit avgörande för att kunna överleva. Svensk och finsk kultur har i hundratals år varit förknippade med strävsamhet, tillit, hårt arbete och samtidigt individuellt ansvarstagande, säger han. 

”Skattepolitiken måste sluta vara anti-företagande”

Den starka företagsamheten syns fortfarande tydligt än idag. Bland annat hamnar Sverige på andra plats vad gäller kunskapsintensiva jobb i Europa, enligt en ny rapport från forskningsinstitutet ECEPR.

– Det finns fortfarande kunskap och innovation i Sverige och landet har de bästa förutsättningarna till innovation inom EU. Men svensk ekonomisk politik måste sluta skjuta sig i foten. Skattepolitiken måste sluta vara anti-företagande. Politiker måste sluta hota med att ta tillbaka gamla skatter som var skadliga. Det är för självdestruktivt.

Sedan 1970-talet har det dock genomförts en del bra reformer, konstaterar han. Bland annat har arvs- och gåvoskatten tagits bort och numera finns ett regelverk där riskkapital inte beskattas förrän det tas ut. I början av 2019 lanserades Januariavtalet, en skriftlig överenskommelse mellan regeringspartierna Miljöpartiet och Socialdemokraterna och riksdagspartierna Centerpartiet och Liberalerna. Avtalet innehöll bland annat att värnskatten skulle avskaffas och att generationsskifte inom familjen numera omfattas av samma skatteregler som en överlåtelse till extern part, vilket var positivt, menar han.

Avtalet innehöll även skrivningar såsom:

”Bättre villkor för företagande och entreprenörer. Beskattningen av företag, i synnerhet växande små och medelstora företag, blir mer gynnsam”.

Men bara dagar efter att januariavtalet presenterats gick finansminister Magdalena Andersson ut och öppnade upp för att bland annat fastighetsskatten, arvs- och gåvoskatten och även kapitalskatterna skulle diskuteras. Precis som löntagarfonderna och det kraftiga skattetrycket drev ut entreprenörer på 1970- och 1980-talen så finns det all anledning att vara orolig när politiken börjar prata om höjda kapitalskatter och företagsfientlig politik idag, menar Nima Sanandaji.

– Bara hoten räcker för att man ska driva bort företag. Sverige borde sluta bestraffa sig själv och normalisera skattenivåerna gentemot övriga Europa, säger han.

Det finns självklart inget självändamål med att höja skatter, medger Thomas Bodström.

– Det var till exempel bra att man tog bort värnskatten. Men när det gäller 3:12-reglerna så innebär en höjning från 20 procent till säg 25 procent på utdelningen att skatten fortfarande ligger lågt, menar Thomas Bodström. Det tror jag inte leder till att färre investerar eller fler lämnar landet.

Syftet med hans förslag är bland annat att sänka inkomstskatterna för att få fler i arbete och minska svartjobb.

Lägre kapitalskatt kan ge 35 000 jobb

Den svenska kapitalbeskattningen ligger redan på en hög nivå internationellt sett, visar forskningen. Den varierar men som lägst är den 20 procent vilket motsvarar den genomsnittliga skattenivån i konkurrentländer. I vissa situationer kan kapitalskatten i Sverige bli uppåt 60 procent, enligt Ekonomifakta. Tidigare forskningsstudier från bland annat IFO även visat att en lägre kapitalskatt skulle innebära 35 000 fler sysselsatta och 3,1 procent högre BNP, vilket motsvarar ett ökat välstånd om 30 000 kronor per år och hushåll.

I den kontexten blir det märkligt att diskussionen om höjda kapitalskatter blivit hårdare under den senaste tiden, konstaterar Nima Sanandaji. Bland annat tar han upp en reklamfilm från LO som släpptes i januari i år.

– Budskapet från LO är att riskkapitalisterna har förstört Sverige vilket är direkt felaktigt. Entreprenöriella företag är viktiga för samhällsekonomin. De skapar ofta exportintäkter, vilket stimulerar andra lokala företag att växa, med bred jobbskapande som effekt. Snarare skulle välståndet och levnadsstandarden vara mycket högre om Sverige sänkte kapitalskatterna. Det är en liten intäkt till skattekistan, med stor inverkan på entreprenörskapet.

Den politiska debatten om att beskatta entreprenörer hårdare har sin grund i ett missnöje, menar han.

– Sverige har idag reella problem med växande otrygghet, betydliga brister i sjukvårdssystemet och bristande integration. Ojämlikheten breder ut sig och vissa skyller det på miljardärerna. Men ojämlikheten skapas inte primärt av att ett fåtal entreprenörer blir rika, utan av att hundratusentals har ingen eller svag fot på arbetsmarknaden. Ojämlikheten grundar sig i flera faktorer, bland annat har landet upplevt en migration av lågutbildade till en arbetsmarknad som är väldigt kunskapsintensiv, menar han.

”Entreprenörsflykten kan bli värre än på 70-talet”

Dessutom har Sverige gradvis fallit i OECD. Från plats fyra i början av 1970-talet till en tolfteplats 2018. Det är ett resultat av entreprenörsflykten, menar han.

– Sedan har vi sett en låg tillväxt i glesbygdskommunerna men hög tillväxt i storstäderna, framförallt Stockholm, vilket även det spär på ett missnöje.

Farhågan nu är att Sverige kan stå inför en entreprenörsflykt liknande den som skedde på 1970-talet, menar Nima Sanandaji.

– Om Sverige får tillbaka skadliga skatter och inte slutar agera företagsfientligt kommer landet att se en ny entreprenörsflykt. Och jag tror att den kan bli mycket större i omfattning och skadligare för det svenska samhället än den vi såg på 1970-talet.

Toppnyheter

Arkivbild: USA:s president Donald Trump MARIO TAMA / TT NYHETSBYRÅN
G20-mötet

Källor: USA vägrar se miljön som risk i G20-kommuniké

USA kräver att klimatförändringar stryks som ekonomisk riskfaktor i kommunikén från G20:s pågående finansministermöte, uppger källor för Reuters. Enligt diplomatkällor till nyhetsbyrån övervägde G20 att nämna klimatförändringarna i ett utkast vid det pågående mötet mellan gruppens finansministrar och centralbankirer i Saudiarabiens huvudstad Riyad.

G20-länderna väntar sig en måttligt stigande tillväxt i år och 2021. På nedsidan finns risker från ”geopolitiska och återstående handelsspänningar och osäkerhet kring penningpolitik och makroekonomiska risker relaterade till miljömässig hållbarhet”, enligt en version av kommunikén som nyhetsbyrån citerar.

Igår 15:31
IMF-chefen Georgieva vid G20-mötet i Riyad. FAYEZ NURELDINE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

G20 spår måttlig tillväxt – men virusutbrottet ett hot

G20-länderna spår ett måttligt lyft för den globala ekonomiska tillväxten i år och nästa år, enligt kommunikén efter helgens finansministermöte i Riyad.

Men samtidigt utgör handelskonflikter, geopolitiska spänningar och politisk osäkerhet fortsatta riskfaktorer, skriver man i uttalandet enligt TT.

Länderna kommer också att utöka bevakningen av risker, inklusive utbrottet av det nya coronaviruset, heter det vidare enligt Reuters.

Även IMF-chefen Kristalina Georgieva varnar för att virusutbrottet kan få negativa effekter för en redan skör ekonomisk återhämtning, skriver AFP.

Idag 17:26
ECB-chefen Christine Lagarde med Federal Reserves Jerome Powell under G20-mötet i Riyad. FAYEZ NURELDINE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

G20 kör över USA: Ska granska klimatets roll

De övriga G20-länderna körde över USA och nämnde för första gången klimatet i sin kommuniké från mötet mellan ländernas finansministrar och centralbankirer i Riyad i helgen, rapporterar TT.

Enligt uttalandet ska klimatförändringarnas påverkan på den finansiella stabiliteten granskas.

– I slutändan hamnade det inte i första stycket utan i nionde, och väldigt diskret och indirekt, men det är första gången som ordet kom med i en kommuniké under det här presidentskapet i USA, säger en diplomatkälla enligt nyhetsbyrån.

Idag 17:01
Läs mer om G20-mötet
Hälsoarbetare i Sydkorea. Lim Hwa-young / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

Expert: Fel att tona ner – ökar risken för en pandemi

Nu riktas kritik mot hur Folkhälsomyndigheten hanterar utbrottet av det nya coronaviruset covid-19, rapporterar TT.

Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet tycker att agerandet skickar fel signaler och säger att WHO är rakare i sin kommunikation än vad de svenska myndigheterna är.

– Det verkar som att man vill tona ned det här till varje pris och jag förstår verkligen inte den strategin, säger Björn Olsen till TT.

Agerandet kan enligt honom leda till att åtgärder vidtas för sent och risken för en pandemisk spridning ökar då.

4 tim
En sjukvårdare med andningsskydd i Libanon. ANWAR AMRO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Experter eniga: Världen på gränsen till en pandemi

Världssamfundets möjlighet att förhindra att utbrottet av det nya coronaviruset covid-19 utvecklas till en global pandemi minskar för varje dag som går. Det säger professor Paul Hunter, expert på virusutbrottet, till The Guardian.

– Brytpunkten då vi inte längre kan förhindra en pandemi tycks ha kommit mycket närmre de senaste 24 timmarna, säger Hunter, sedan fallen i bland annat Italien och Sydkorea fortsatt att öka.

Anthony Fauci, chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases i USA, håller med om att risken för en pandemi är mycket stor.

– Vi står helt klart på gränsen till det, säger han till CNN.

4 tim
Ett tåg som stoppats på den italienska sidan av Brennerpasset. Matthias Schrader / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Österrike stoppar alla tåg till och från Italien

Österrike har beslutat att stoppa alla tåg till och från Italien för att skydda landet från det nya cronaviruset, skriver Sky News.

Landets inrikesminister sa tidigare under kvällen att ett tåg stoppats vid gränsen sedan två passagerare misstänks ha varit smittade.

I Italien har omfattande restriktioner införts i över tio städer för att hindra att viruset sprids vidare. Person som rör sig in och ut ur det smittade området straffas med böter, skriver The Guardian.

Över 130 personer i landet har bekräftats smittade och tre har hittills dött.

2 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning
FREDRIK SANDBERG/TT/TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Miljardären om gängvåldet: Allt börjar i skolan

”Min mardröm är att det blir ett rationellt beslut för en 25-åring i Tensta att bli kriminell, för att få högre status och bättre betalt än sina gamla klasskamrater”, säger miljardären Sven Hagströmer i en intervju i Di, och tillägger att ”Vi är jäkligt nära att hamna där”.

Sven Hagströmer är sponsor av flera sociala projekt i förorten. Bland annat är han finansiär av Stiftelsen Läxhjälpens arbete i Tensta Gymnasium och Järvaskolan. Enligt Hagströmer är det varken filantropi eller hårdare straff som gäller om man vill stoppa gängvåldet. I stället bör det satsas på skolorna i de utsatta områdena.

”I de här förorterna är skolan inte bara en läroanstalt, den ersätter till viss del föräldrar som inte kan språket”, säger han till Di. Läxhjälp för alla borde även skrivas in i skollagen. ”När du lämnar skolan ska läxorna vara klara”.

4 tim
Inrikesminister Mikael Damberg (S) i november. Han samtalade med några ordningsvakter innan han presenterade ett 34-punktsprogram mot gängbrottslighet. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Damberg: Rånares föräldrar bär ett mycket tungt ansvar

Föräldrarna till ungdomar som rånar andra unga bär ett mycket tungt ansvar, skriver Mikael Damberg (S) på Aftonbladet Debatt.

”Man kan fråga sig om föräldrar till barn som begår dessa grova brott är kapabla att uppfostra sina barn eller inte – sociala insatser måste sättas in tidigt”, skriver inrikesministern.

Han menar också att ett stort ansvar vilar på kommunala insatser inom skolan och socialtjänsten. Samtidigt lyfter han regeringens satsningar – och varnar för de politiska krafter som han menar använder ungdomsrånen till att skapa ökade motsättningar.

”Det är en farlig utveckling som jag inte vill se i vårt land”, skriver han.

Idag 16:47
Läs mer om Ungdomskriminaliteten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer