TT
Den svenska våldsvågen

Varningen: Ny farlig trend spär på våld och sprängningar

Sprängningar, våld och dödsskjutningar. Sverige jämförs av forskare med krigszoner. Samtidigt krävs det allt grövre våld för att väcka polis och makthavare. ”Vi vänjer oss helt enkelt vid brutaliteten i samhället”, säger skribenten och krönikören Paulina Neuding till fPlus.

Våldsvågen breder ut sig i Sverige. Bara förra året åkte Bombgruppens tekniker ut på 121 sprängningar, enligt siffror från Nationella bombskyddet. I början av januari rapporterade polisen att antalet skjutningar ökade 2019 från 306 till 320 jämfört med året innan. Även antalet personer som dödades i samband med skjutningar i Sverige låg på en fortsatt alarmistisk nivå 2019, med 41 personer totalt.

Bara häromdagen var det till exempel nya sprängningar på Östermalm och mot en krog i Uppsala.

Sprängningarna är så många att vi måste söka oss till krigszoner eller länder med lång historia av terrorism för att hitta en motsvarighet, sa kriminologen Amir Rostami nyligen till DN. Och enligt Ardavan Khoshnood, kriminolog på Malmö Universitet, har inget annat land i Västeuropa så många i åldern 15–29 som är inblandade i skottlossningar och dödsskjutningar.

Blir normaliserat

Bortsett från de uppenbara farorna med våld och social oro, påverkar det oss också psykologiskt. I takt med att våldet trappas upp får händelserna mindre utrymme i nyheterna. Det leder till att svenskarnas toleransnivå för våldet hela tiden förskjuts. Det blir vanligt, vardagligt. Det blir normaliserat.

Detta fenomen har Paulina Neuding, skribent på Quilette varnat för i ett flertal medier de senaste månaderna. I samband med hennes krönika i Dagens Samhälle (5/11, 2019) hade det natten innan skett hela tre bombdåd i olika delar av landet. Inte ens då ansåg medierna att det passade för riksnyheterna utan lämnade det åt de lokala nyheterna. I Aktuellt låg fokus i stället på påstådd censur av bilder på överviktiga kvinnor på Instagram, skriver hon.

– När man inte längre betraktar att en människa som skjuts till döds passar som en toppnyhet avtrubbar det vår uppfattning om våldet, säger Paulina Neuding till fPlus.

Hon menar att det skapar en bild att gruppvåldet sker i en isolerad gängmiljö och som inte påverkar oss andra.

Men det finns påtagliga exempel när gängvåldet drabbar oskyldiga.

Ett uppmärksammat fall är när läkaren och den nyblivna mamman Karolin Hakim sköts till döds med flera skott på öppen gata i Malmö i augusti.

Ett annat är när en förbipasserande ung kvinna skadades svårt vid en detonation i Lund i september.

– Vi vänjer oss helt enkelt vid brutaliteten i samhället, säger hon.

Medier bidrar till avtrubbningen

Medierna har därför ett stort ansvar att lyfta upp nyheter som uppmärksammar varför Sverige, en välfärdsstat från Skandinavien har hamnat i en situation som lyser med sin frånvaro i jämförbara länder som Norge, Danmark och Finland.

– Jag tycker att medierna ska vara väldigt noga med att inte bidra till den här avtrubbningen. När det sker över 100 bombdåd per år blir det nödvändigt att göra rätt prioriteringar i nyhetsvärderingen. Även om det inträffar flera gånger per år, måste vi behandla varje våldsdåd som sker i ett svenskt bostadsområde som en synnerligen allvarlig händelse, säger hon.

Fick butiken sönderslagen innan någon vaknade

Bageri- och konditoriföretagaren Stefan Fritzdorf håller med om att normaliseringen är ett högst verkligt problem. Han har tidigare berättat för fPlus om hur hans konditori på Älvsjö torg blev sönderslaget utan att polisen ryckte ut och att hans personal upplevde situationen som mycket obehaglig. I dag får personalen aldrig jobba själva när de stänger.

Nu har det gått ett tag sedan han valde att berätta om händelsen – och en hel del har hänt.

– Efter publiceringarna blev det en snöbollseffekt och många har varit inne och pratat med oss. Kommunen, trygghetsvärdar, polisen och fastighetsägare har visat en betydligt större närvaro, vilket såklart är positivt, säger han.

Men hade det inte varit för vandaliseringen så hade förmodligen inget hänt och personalen hade bara behövt acceptera en allmänt hotfull och stökig miljö, resonerar han. Så lite ”tur i oturen”, säger han halvt på skämt och en hel del på allvar.

”Verkar ha ruskat om polisen”

Sedan var det i och för sig inte länge sedan pendeltågsstationen i Älvsjö, som ligger nära konditoriet, uppmärksammades för ökad droghandel och gängbildningar, vilket också har satt extra press på polisen att vara mer synliga.

– Vad som har påverkat vad vet jag inte. Men alltihop verkar ha ruskat om polisen. Nu cirkulerar det både civilklädda och uniformerade poliser runtomkring oss, säger han.

Men än så länge är han bara försiktigt positiv. Han befarar att närvaron kan återgå till det minimala när nyhetens behag har lagt sig. Så funkar det med sådana här saker, menar han. Därför har han gått ihop med Coop och andra företag i närområdet för att behålla trycket på polisen, vilket har gett resultat. Polisen kommer.

– Vi ringer polisen varje gång något händer, vilket nog många företag inte orkar efter ett tag. Men vi tjatar på. Det är ständigt tjafs, bråk och gäng som stryker runt. Sånt tenderar snabbt att glömmas bort om inget riktigt allvarligt händer på ett tag, och så är man tillbaka på ruta ett, säger han.

Alltid två som stänger

Det som sker i samhället just nu är en trist utveckling, menar han. Och preventiva åtgärder vågar han inte dra tillbaka.

– Vi kommer nog att vara tvungna att ha två medarbetare som stänger butiken varje kväll under överskådlig framtid, trots att arbetsbelastningen inte alls motiverar det. Det har blivit en säkerhetsfråga, som så klart kostar pengar som vi hade behövt lägga på annat, säger han.  

– Vi har även funderat på vaktbolag, men avvaktar i och med att läget för tillfället faktiskt blivit lite ljusare, fortsätter han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer