Den svenska kronan

Varningen: Myt om kronan kan fördjupa krisen

Kronan ligger nu på samma nivåer som under IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008. Ska Sverige ha en chans att mota lågkonjunkturen måste vi fimpa idén om att en svag krona gynnar industrin, menar såväl ekonomer som pressade företag.

Larmen om en tvärnit i industrin och en fallande krona avlöser varandra i rasande takt. Förra veckan rapporterade DI om den största månatliga nedgången i inköpschefsindex för industrin sedan finanskrisen 2008. Och så sent som igår visade nya bankprognoser att kronan snart bryter euron genom 11 kr och dollarn 10 kr. Det kan betraktas som ett positiv samband om man utgår från grundsatsen att en svag krona gynnar den svenska exportnäringen. Problemet är att den inte stämmer, hävdar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen och IKEM. Han menar att det är en gammal sanning som hör hemma i skolböcker från 1980-talet.

– Förr kunde man sälja en produkt som hade förädlats inom landet och som därefter kunde säljas vidare till andra länder. Men det är nya tider vi lever i. Nu har produktionskedjan blivit mer komplex, råvaror och insatsvaror importeras i högre utsträckning innan slutprodukten kan exporteras. Så när kronan nu ligger på samma nivå som under IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008, skapar det ett ohållbart kostnadstryck för många exporterande företag, säger Eckerdal.

”Sätter oss i en besvärlig situation”

Ett företag som passar in i Eckerdals beskrivning är livsmedelsproducenten Saltå Kvarn, som har en stor valutaexponering. Nära 70 procent av de nödvändiga råvarorna och ekologiska produkterna importeras från andra länder. Saltå Kvarns vd Jonas Regnér berättar för fPlus vad en fallande krona har för konsekvenser på företaget.

– På två år har dollarn blivit 25 procent dyrare och euron mellan 13–16 procent. Det sätter oss och våra kunder i en svår och besvärlig situation. Dels så urholkar det vår lönsamhet och dels tvingar det oss att fatta kortsiktiga beslut som att avveckla ett sortiment som konsumenten vill ha, säger Regnér.

Jonas Régner, vd för Saltå Kvarn.

Ett annat problem är att företaget kan hamna i en dyr och utdragen process när det kommer till att anpassa sig till de snabba valutasvängningarna.

– För att kompensera för kostnadshöjningarna måste vi ta ut nya priser i nästa led i förädlingskedjan. Men det tar tid. Det krävs nya förhandlingar och diskussioner med olika aktörer och det kan handla om en bli fördröjning på sex månader. Och då är det inte ens givet att kostnadstäckning uppnås. Under den tiden måste vi ha en buffert för att täcka kostnaderna, vilket inte finns i den prispress som präglat producentledet i vår bransch sen många år tillbaka, säger Regnér.

”Inte hållbart på sikt”

Den här negativa effekterna av kronan gäller självklart inte alla industribolag, menar Carl Eckerdal. Utöver den fjärdedel av industrin som Eckerdal representerar, finns även basindustrin inom bland annat stål och metall. En sektor som faktiskt tjänar pengar på att rea ut produkter på exportmarknaden. Men det är inte hållbart på lång sikt. Det kan faktiskt urholka den svenska konkurrenskraften, menar Eckerdal.

– Det finns en risk att företag som gynnas av en svag krona förlorar incitament att öka produktiviteten, att tillämpa den senaste tekniken och att ligga i toppskiktet. Då räcker det med att använda priset som konkurrensvapen. Men om Sverige ska försvara sin position som marknadsledande exportör måste priset komma i andra hand. En parallell är Apple som kan sälja mobiltelefoner för 13 000 kronor eftersom deras kunder världen över ser dem som marknadsledande, säger Eckerdal.

”Kan sprida sig som ringar på vattnet i hela ekonomin”

Summan av de här två effekterna i industrin, skenande produktionskostnader och ett konkurrensutsatt lågprisutbud, riskerar att sätta en enorm press på Sveriges ekonomi, inte minst på svenskarnas löneutvecklingskurva.

Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen.

– Om Sverige tappar sin status som stark industrination riskeras sambandet: världsledande produkter ger världens högsta löner. Det kan i sin tur sprida sig negativt som ringar på vattnet i hela ekonomin, säger Eckerdal.

Enligt Eckerdal vilar ett stort ansvar på Riksbanken som envist förlitar sig på ett förlegat inflationsmål och expansiv penningpolitik vilket har bidragit till att pressa kronan till krisnivåer.

– Riksbanken gör allt för att driva på en inflation mot 2 procent. De kämpar i motvind eftersom priset på varor och tjänster hela tiden pressas av en allt mer närvarade global konkurrens. Då skyller de snarare på arbetsmarknadens parter för att de inte släpper igenom större löneökningar, vilket de anser triggar den svenska inflationen. Riksbanken verkar vara de enda som fortfarande inte har förstått hur en gränslös värld förändrat de lokala villkoren för lönesättning, säger Eckerdal.

Elbrist lägger sig ovanpå

Den utbredda elbristen är en annan fråga som kan fälla Sveriges internationella konkurrenskraft, menar Eckerdal.

– Den bristande kapaciteten och opålitligheten i det svenska elnätet är ett hot mot industrin. Vi är långt förbi guldåldern på 1960–70-talet då företag kunde bygga industrianläggningar runt om i hela landet. Vi behöver ett elsystem som tillgodoser dagens energibehov och här vilar ett stort ansvar på politikerna. Det är märkligt att vi ens ska behöva ta upp den här frågan. Det borde ju ha varit en självklarhet.

Toppnyheter

Trump och Turkiets president Erdogan under Natomöte förra sommaren. Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

USA inför sanktioner och höjer ståltullar mot Turkiet

USA avbryter handelssamtalen med Turkiet efter Syrienoffensiven, meddelar president Donald Trump via Twitter. USA:s handelsdepartement kommer ”omedelbart” att avsluta förhandlingarna om handelsavtalet som är värt 100 miljarder dollar.

Dessutom höjs tullarna på turkiskt stål återigen till de 50 procent som de var innan tarifferna sänktes i maj, heter det i uttalandet.

”Jag är fullt beredd att snabbt krossa Turkiets ekonomi om turkiska ledare fortsätter den här farliga och destruktiva linjen”, skriver Trump.

USA inför också sanktioner mot tre turkiska ministrar. Det handlar om försvarsminister Hulusi Akar, inrikesminister Minister Suleyman Soyluoch energiminister Minister Fatih Donmez, skriver AFP.

Deras tillgångar i USA kommer nu att frysas och, liksom alla USA-relaterade transaktioner som rör dem.

Igår 20:05
Amerikanska styrkor i Manbij i december förra året. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Källa: USA hjälper Ryssland att etablera sig i Manbij

De amerikanska styrkorna är på väg att hastigt överge den strategiska viktiga staden Manbij i norra Syrien. Men en av de sista uppgifterna blir att hjälpa ryska trupper att etablera sig där, uppger militärkällor för Newsweek.

Enligt källan har de amerikanska trupperna, som har bättre kännedom om omgivningarna, guidat ryssarna genom farlig terräng.

– I praktiken är det en ren överlämning, om än en snabb sådan, säger källan.

Tidigare under måndagen uppgav syriska nyhetsbyrån Sana att även syriska styrkor är på plats i staden.

Igår 21:22
CHP-supportrar i Istanbul tidigare i år. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Karaveli: ”S bör stödja den turkiska oppositionen”

Turkietkännaren Halil Karaveli anser att Socialdemokraterna i Sverige och andra delar av världen bör stödja den turkiska oppositionen. Det skriver han på DN Debatt med anledning av den turkiska offensiven i norra Syrien.

”Nu krävs en idépolitisk mobilisering för att bemöta och på sikt besegra den turkiska högernationalism som blivit ett gränsöverskridande hot”, anser han.

Karaveli menar att de turkiska socialdemokratiska partierna CHP och HDP behöver ”vägledning och ideologisk uppmuntran” från socialdemokrater.

Han skriver att den nyliberala ordningen i Turkiet de senaste fyrtio åren har gjort att ”det socialdemokratiska tänkandet förtvinat”. Enligt Karaveli kan dock S hjälpa Turkiet att bryta ”med sina konservativa, auktoritära arv”.

Igår 19:38
Läs mer om Kriget i Syrien
Elizabeth Warren. Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Warrens stöd fortsatt störst inför sista debatten

Elizabeth Warren är fortsatt den demokratiska presidentkandidat som har det högsta väljarstödet, visar en ny opinionsmätning från Quinnipiac University.

Warren får 30 procent av stödet, en ökning med en procentenhet jämfört med en undersökning från förra veckan. Där bakom ligger Joe Biden på 27 procent. Även han ökar en procentenhet.

På tredje plats ligger Bernie Sanders som som får 11 procent, ett ras med fem procentenheter. Sanders ålder och hälsa har ifrågasatts sedan han nyligen fick en hjärtinfarkt.

Undersökningen kommer dagen före nästa stora debatt mellan kandidaterna som hålls på tisdagskvällen.

Igår 19:51
Det demokratiska startfältet i den förra debatten, som ägde rum den 12 september i Houston. David J. Phillip / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Största debatten i politiska historien väntar i morgon

Tolv demokrater gör i morgon upp i den största debatten i amerikansk politisk historia, skriver Time. Aldrig tidigare har så många kandidater stått på samma scen.

Sedan debatten i september har två politiker tillkommit: Tulsi Gabbard och Tom Steyer. För att kvalificera sig krävdes att kandidaterna samlat in donationer från minst 130 000 personer och att de fått över två procents väljarstöd i minst fyra mätningar mellan 28 juni och 1 oktober, något som både Gabbard och Steyer nu har klarat, enligt Vox.

Men frågan är om Gabbard ställer upp. Hon har hotat att bojkotta tillställningen för att ”medier försöker kapa hela valprocessen” genom att hålla debatter som är ”menade att underhålla, inte upplysa”.

Igår 04:56
Bernie Sanders och Elizabeth Warren. TT
undefined

Sanders: Hon är kapitalist in i märgen – det är inte jag

Den demokratiska presidentaspiranten Bernie Sanders avfärdar uppfattningen om att han och rivalen Elizabeth Warren i princip har identiska positioner, i en intervju med ABC News. Sanders menar att han är den enda som vill ta krafttag mot ”den styrande klassen” i USA.

– Elizabeth ser sig själv – om jag förstod citatet rätt – som kapitalist ända in i märgen. Det gör inte jag. Och skälet är att jag inte för en sekund kommer att tolerera den typ av girighet, korruption och ojämlikhet i inkomst och rikedom och allt lidande som pågår i det här landet, säger Sanders.

Han fick också frågor om sin hälsa, efter att han drabbats av en hjärtinfarkt tidigare i höst. ”Väldigt bra”, svarade Sanders när reportern frågade hur han mådde.

Både Sanders och Warren tillhör favoriterna i det demokratiska startfältet.

Igår 04:39
Läs mer om Amerikanska valet 2020

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer