Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Varningen: Gamla impopulära skatter kan göra comeback

Magdalena Andersson argumenterar för höjda kapitalskatter på helt fel grunder, menar flera tunga ekonomer. Och skadliga skatter får konsekvenser, påminner ekonomen Jacob Lundberg och ger två skräckexempel för att förklara vad han menar.

Titt som tätt är regeringen och finansminister Magdalena Andersson ute och attackerar ökande klyftor i samhället. Ofta pekar hon på ökade kapitalinkomster som problemet, och höjda skatter som lösningen. Även den planerade bankskatten ska nu vara en dellösning.

Men enligt flera ekonomer argumenterar Magdalena Andersson för höjda kapitalskatter på helt fel grunder. ”Det är vinsterna, inte utdelningarna som har ökat mest när det gäller kapitalinkomster. Och framför allt handlar det om bostadsvinster”, förklarade författaren och skatteexperten Eva-Lena Ahlqvist nyligen för fPlus. Mellan åren 2008 och 2017 har bostadsvinsterna varit mer än dubbelt så stora som vinsterna på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag.

Bostadsvinster orsaken bakom klyftor

Daniel Jahnson, doktorand på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, är inne på samma spår. Bostadsvinster är en starkt bidragande orsak till växande förmögenhetsklyftor, menar han.

– Den absoluta majoriteten av de ökande klyftorna beror sannolikt på ökade bostadspriser vilket delvis är en följd av en dysfunktionell bostadsmarknad. Utbudet av bostäder har inte klarat anpassningen till behoven på grund av olika restriktioner, vilket har gjort att priserna har stuckit iväg. De som har tillgångar, och kommit in på bostadsmarknaden i rätt tid, har blivit rikare. Men andra har hamnat utanför, säger han och pekar ut hyresregleringen och tillgången på byggbar mark som några problem.

Daniel Jahnson har tillsammans med ekonomerna Stefan Fölster och Jacob Lundberg tidigare i en rapport pekat på att bostadspolitiken omfördelar tusen miljarder till de rikaste, på bekostnad av de som i framtiden kan behöva köpa bostad.

– De som har tillgångar blir rikare, medan andra inte kommer in på bostadsmarknaden. Det har bidragit till att klyftorna växer, säger Daniel Jahnson.

Vill man komma till rätta med växande klyftor måste man alltså ta tag i den misslyckade bostadspolitiken. Det är inte näringslivsinvesteringarna som är problemet, menar ekonomerna.

Varnar för skadliga skatter

Regeringen Persson tvingades införa en undantagsregel för de allra rikaste storägarna i bolag, eftersom man insåg att de annars skulle lämna Sverige.

Däremot kan skadliga skatter få konsekvenser. Till exempel drev förmögenhetsskatten och arvsskatten tunga och viktiga företag ur Sverige, som IKEA och Tetrapak.

– Arvsskatten avskaffades av Göran Persson eftersom han insåg att den skapade problem för familjeföretag, berättar Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Om diskussioner kring sådana skatter vaknar till liv igen är Sverige på hal is, menar han. Han poängterar att arvsskatten drog in väldigt lite pengar till statskassan, ungefär en promille av BNP.

– Samtidigt gav det upphov till omfattande skatteplanering, som i synnerhet de med störst förmögenheter hade råd att ägna sig åt, säger han.

– Förmögenhetsskatten skrämde bort kapital från Sverige, samtidigt som intäkterna var små. Regeringen Persson tvingades införa en undantagsregel för de allra rikaste storägarna i bolag, eftersom man insåg att de annars skulle lämna Sverige, fortsätter han.

Tidigare hade många europeiska länder förmögenhetsskatt, men numera har nästan alla avskaffat det, eftersom den ekonomiska skadan var stor men intäkterna små, förklarar Jacob Lundberg.

– Förmögenhetsskatt skapar problem för företagare, eftersom man inte alltid har pengar liggande att betala skatten med. En lösning är förstås att undanta tillgångar i företag, men det öppnar ytterligare möjligheter till skatteplanering genom att flytta in pengar i företag. Sådana problem är ofrånkomliga om man har en förmögenhetsskatt, säger han.

När Magdalena Andersson och andra lyfter upp problem med ökade klyftor tas dessa aspekter sällan upp i diskussionen, utan udden riktas mot kapitalinkomsterna i stort. Problemet är att den djupa analysen saknas, menar flera ekonomer som fPlus har pratat med.

Förklarar nyanserna i debatten

Risken med höjda kapitalskatter är att företag flyttar utomlands och att entreprenörskapet, sparandet och investeringsviljan i samma stund försvinner. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, förklarar nyanserna i debatten som just nu förs.

– Ett motiv för att höja kapitalskatterna är att arbetsinkomster är hårdare beskattade än kapitalinkomster. Men det är samtidigt viktigt att säkerställa att vi har en internationellt sett konkurrenskraftig beskattning av kapitalinkomster i Sverige för att främja företagande och entreprenörskap, säger han.

Robert Boije, chefekonom på SBAB.

Det är även viktigt att i det här sammanhanget lägga fram att Sverige fortfarande har den jämnaste inkomstfördelningen i världen om man väger in konsumtionen av skattefinansierade offentliga tjänster som vård, skola och omsorg i fördelningsanalysen, menar Robert Boije.

– Att höja kapitalskatterna för att motverka en tillfällig förmögenhetsuppgång som har uppkommit till följd av tillfälligt låga räntor är inte motiverat, säger han.

Behöver Sverige höjda eller sänkta kapitalskatter?
– Det beror på vad man vill åstadkomma från politiskt håll. Vikten av att säkerställa en god svensk konkurrenskraft talar för att det finns starka skäl att inte höja kapitalinkomstskatterna. Däremot finns det undantag från den normala kapitalinkomstskattesatsen som bidrar till snedvridningseffekter. Forskningen pekar på att en mer enhetlig kapitalinkomstbeskattning skulle vara att föredra, säger Robert Boije.

Kapitalskatten högre än många tror

Organisationen Skattebetalarnas uträkningar visar att kapitalskatten ofta landar betydligt högre än förväntat, eftersom inflationen på kort tid stigit kraftigt. Det har alltså redan inneburit en rejäl skattehöjning. Kapitalinkomstskatten kan vara betydligt högre än 30 procent, i vissa fall uppemot 60 procent, visar beräkningarna. Att Sverige skulle ha låga kapitalskatter i en internationell kontext är inte sant. Den genomsnittliga kapitalvinstskatten i EU och OECD är exempelvis 14 procent, enligt Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder.

– Det oroar att regeringen börjat tala om att höja kapitalskatterna. Sverige riskerar att råka ut för kapitalflykt som i sin tur hämmar investeringar, arbetstillfällen och tillväxt, sa hon nyligen till fPlus.

Även organisationen Företagarna pekar på kapitalskatternas skadliga effekter och driver på för att få ner skattesatsen till 20 procent. Och en studie från forskningsinstitutet IFO i München kommer fram till att en lägre kapitalskatt faktiskt skulle kunna skapa tusentals jobb.

Snarare än att höja kapitalskatterna generellt borde skatten på arbete sänkas, menar Robert Boije och resonerar kring större skatteförändringar.

– Nu har man ju redan lovat ett borttagande av värnskatten. Det är en välavvägd åtgärd ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar en bedömning av olika forskningsresultat. Värnskatten är ett mycket ineffektivt inkomstomfördelande instrument. Med hänvisning till stora problem med legitimiteten tror jag inte att det är möjligt att återinföra den gamla fastighetsskatten som annars är ett vanligt förslag från mer akademiska ekonomkretsar, säger han.

Toppnyheter

Anonymous / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Största enskilda rusningen någonsin för råoljan: ”Allt som produceras påverkas”

Råoljepriserna rusade över 19 procent i den tidiga handeln i Asien efter helgens drönarattacker mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Enligt Bloomberg är det den största prisökningen mätt i dollar under en enskild dag någonsin.

Drönarattackerna har lett till ett produktionsbortfall på 5,7 miljoner fat per dag, skriver nyhetsbyrån. Det går att jämföra med Norges totala oljeproduktion på 1,3 miljoner fat per dag, säger Nordeas norska oljeanalytiker Thina Saltvedt till SvD Näringsliv.

– Oljepriset påverkar allt som produceras och fraktas runt världen, säger hon till tidningen och tillägger att det i slutändan brukar vara konsumenten som får betala.

Rusningen har dämpats något under måndagsmorgonen. Vid 08.30-tiden handlades Brentoljan upp drygt 10 procent och WTI-oljan upp omkring 9 procent.

39 min
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
undefined

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

4 tim
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

2 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

2 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

1 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

2 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna