Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Varningen: Gamla impopulära skatter kan göra comeback

Magdalena Andersson argumenterar för höjda kapitalskatter på helt fel grunder, menar flera tunga ekonomer. Och skadliga skatter får konsekvenser, påminner ekonomen Jacob Lundberg och ger två skräckexempel för att förklara vad han menar.

Titt som tätt är regeringen och finansminister Magdalena Andersson ute och attackerar ökande klyftor i samhället. Ofta pekar hon på ökade kapitalinkomster som problemet, och höjda skatter som lösningen. Även den planerade bankskatten ska nu vara en dellösning.

Men enligt flera ekonomer argumenterar Magdalena Andersson för höjda kapitalskatter på helt fel grunder. ”Det är vinsterna, inte utdelningarna som har ökat mest när det gäller kapitalinkomster. Och framför allt handlar det om bostadsvinster”, förklarade författaren och skatteexperten Eva-Lena Ahlqvist nyligen för fPlus. Mellan åren 2008 och 2017 har bostadsvinsterna varit mer än dubbelt så stora som vinsterna på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag.

Bostadsvinster orsaken bakom klyftor

Daniel Jahnson, doktorand på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, är inne på samma spår. Bostadsvinster är en starkt bidragande orsak till växande förmögenhetsklyftor, menar han.

– Den absoluta majoriteten av de ökande klyftorna beror sannolikt på ökade bostadspriser vilket delvis är en följd av en dysfunktionell bostadsmarknad. Utbudet av bostäder har inte klarat anpassningen till behoven på grund av olika restriktioner, vilket har gjort att priserna har stuckit iväg. De som har tillgångar, och kommit in på bostadsmarknaden i rätt tid, har blivit rikare. Men andra har hamnat utanför, säger han och pekar ut hyresregleringen och tillgången på byggbar mark som några problem.

Daniel Jahnson har tillsammans med ekonomerna Stefan Fölster och Jacob Lundberg tidigare i en rapport pekat på att bostadspolitiken omfördelar tusen miljarder till de rikaste, på bekostnad av de som i framtiden kan behöva köpa bostad.

– De som har tillgångar blir rikare, medan andra inte kommer in på bostadsmarknaden. Det har bidragit till att klyftorna växer, säger Daniel Jahnson.

Vill man komma till rätta med växande klyftor måste man alltså ta tag i den misslyckade bostadspolitiken. Det är inte näringslivsinvesteringarna som är problemet, menar ekonomerna.

Varnar för skadliga skatter

Regeringen Persson tvingades införa en undantagsregel för de allra rikaste storägarna i bolag, eftersom man insåg att de annars skulle lämna Sverige.

Däremot kan skadliga skatter få konsekvenser. Till exempel drev förmögenhetsskatten och arvsskatten tunga och viktiga företag ur Sverige, som IKEA och Tetrapak.

– Arvsskatten avskaffades av Göran Persson eftersom han insåg att den skapade problem för familjeföretag, berättar Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Om diskussioner kring sådana skatter vaknar till liv igen är Sverige på hal is, menar han. Han poängterar att arvsskatten drog in väldigt lite pengar till statskassan, ungefär en promille av BNP.

– Samtidigt gav det upphov till omfattande skatteplanering, som i synnerhet de med störst förmögenheter hade råd att ägna sig åt, säger han.

– Förmögenhetsskatten skrämde bort kapital från Sverige, samtidigt som intäkterna var små. Regeringen Persson tvingades införa en undantagsregel för de allra rikaste storägarna i bolag, eftersom man insåg att de annars skulle lämna Sverige, fortsätter han.

Tidigare hade många europeiska länder förmögenhetsskatt, men numera har nästan alla avskaffat det, eftersom den ekonomiska skadan var stor men intäkterna små, förklarar Jacob Lundberg.

– Förmögenhetsskatt skapar problem för företagare, eftersom man inte alltid har pengar liggande att betala skatten med. En lösning är förstås att undanta tillgångar i företag, men det öppnar ytterligare möjligheter till skatteplanering genom att flytta in pengar i företag. Sådana problem är ofrånkomliga om man har en förmögenhetsskatt, säger han.

När Magdalena Andersson och andra lyfter upp problem med ökade klyftor tas dessa aspekter sällan upp i diskussionen, utan udden riktas mot kapitalinkomsterna i stort. Problemet är att den djupa analysen saknas, menar flera ekonomer som fPlus har pratat med.

Förklarar nyanserna i debatten

Risken med höjda kapitalskatter är att företag flyttar utomlands och att entreprenörskapet, sparandet och investeringsviljan i samma stund försvinner. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, förklarar nyanserna i debatten som just nu förs.

– Ett motiv för att höja kapitalskatterna är att arbetsinkomster är hårdare beskattade än kapitalinkomster. Men det är samtidigt viktigt att säkerställa att vi har en internationellt sett konkurrenskraftig beskattning av kapitalinkomster i Sverige för att främja företagande och entreprenörskap, säger han.

Robert Boije, chefekonom på SBAB.

Det är även viktigt att i det här sammanhanget lägga fram att Sverige fortfarande har den jämnaste inkomstfördelningen i världen om man väger in konsumtionen av skattefinansierade offentliga tjänster som vård, skola och omsorg i fördelningsanalysen, menar Robert Boije.

– Att höja kapitalskatterna för att motverka en tillfällig förmögenhetsuppgång som har uppkommit till följd av tillfälligt låga räntor är inte motiverat, säger han.

Behöver Sverige höjda eller sänkta kapitalskatter?
– Det beror på vad man vill åstadkomma från politiskt håll. Vikten av att säkerställa en god svensk konkurrenskraft talar för att det finns starka skäl att inte höja kapitalinkomstskatterna. Däremot finns det undantag från den normala kapitalinkomstskattesatsen som bidrar till snedvridningseffekter. Forskningen pekar på att en mer enhetlig kapitalinkomstbeskattning skulle vara att föredra, säger Robert Boije.

Kapitalskatten högre än många tror

Organisationen Skattebetalarnas uträkningar visar att kapitalskatten ofta landar betydligt högre än förväntat, eftersom inflationen på kort tid stigit kraftigt. Det har alltså redan inneburit en rejäl skattehöjning. Kapitalinkomstskatten kan vara betydligt högre än 30 procent, i vissa fall uppemot 60 procent, visar beräkningarna. Att Sverige skulle ha låga kapitalskatter i en internationell kontext är inte sant. Den genomsnittliga kapitalvinstskatten i EU och OECD är exempelvis 14 procent, enligt Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder.

– Det oroar att regeringen börjat tala om att höja kapitalskatterna. Sverige riskerar att råka ut för kapitalflykt som i sin tur hämmar investeringar, arbetstillfällen och tillväxt, sa hon nyligen till fPlus.

Även organisationen Företagarna pekar på kapitalskatternas skadliga effekter och driver på för att få ner skattesatsen till 20 procent. Och en studie från forskningsinstitutet IFO i München kommer fram till att en lägre kapitalskatt faktiskt skulle kunna skapa tusentals jobb.

Snarare än att höja kapitalskatterna generellt borde skatten på arbete sänkas, menar Robert Boije och resonerar kring större skatteförändringar.

– Nu har man ju redan lovat ett borttagande av värnskatten. Det är en välavvägd åtgärd ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar en bedömning av olika forskningsresultat. Värnskatten är ett mycket ineffektivt inkomstomfördelande instrument. Med hänvisning till stora problem med legitimiteten tror jag inte att det är möjligt att återinföra den gamla fastighetsskatten som annars är ett vanligt förslag från mer akademiska ekonomkretsar, säger han.

Toppnyheter

Donald Trump/Recep Tayyip Erdogan. TT
Kriget i Syrien

Erdogan har gett tillbaka vädjande brevet till Trump

Turkiets president Erdogan säger att han personligen gett tillbaka det brev som Donald Trump skrev med anledning av den turkiska offensiven i Syrien. Brevet ska ha återlämnats under besöket i Vita huset under onsdagen, uppger Erdogan under en pressträff.

I brevet uppmanade den amerikanska presidenten sin turkiska motsvarighet att gå försiktigt fram i Syrien och överväga eldupphör.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” avslutade Trump sitt brev till Erdogan.

Igår 22:22
Emine Erdogan och Recep Tayyip Erdogan i Vita huset. TOM BRENNER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trumps möte med Erdogan: Vi förstår varandras länder

USA:s president Donald Trump träffar nu sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdogan i Vita huset.

– Vi har varit vänner länge, nästan från dag ett. Vi förstår varandras länder, vi förstår var vi kommer från, säger Donald Trump till den turkiske presidenten i Ovala rummet.

Strax efter lunchtid, lokal tid, tog Donald Trump och Melania Trump emot Erdogan och hans hustru Emine Erdogan. Turkiska presidenten har tidigare hotat med att ställa in besöket efter konflikter i frågan om Turkiets offensiv i Syrien och USA:s erkännande av folkmordet på armenier.

Igår 18:41
Läs mer om Kriget i Syrien
Diplomaten Bill Taylor vittnar inför kongressen. OLIVIER DOULIERY / AFP
Anklagelserna mot Trump

Analyser: Förhörsuppgifter om Sondland underminerar Donald Trumps påstående

Fox News-ankaret Mark Levin kritiserar på Twitter Adam Schiff, demokraten som leder utfrågningen i kongressen gällande riksrättsprocessen mot Trump, för att ha gjort en mediacirkus av utfrågningarna. Levin ifrågasätter att de vittnen som kallats inte har haft någon direktkontakt med Trump om Ukraina.

”De vittnar villigt om vad andra ska ha tänkt och sagt”, twittrar Levin.

CNN:s analytiker Stephen Collinson menar att det faktum att det över huvud taget pågår en riksrättsprocess är något av en nationell tragedi och påminner om att tidigare presidenten Richard Nixon valde att avgå innan han ställdes inför riksrätt.

”De kommande månaderna kommer ärra Amerika i år framöver” skriver Collinson.

Washington Posts Aaron Blake tar fasta på uppgifterna om Trumps kontakter med EU-ambassadören Gordon Sondland – de två ska ha talat i telefon om Ukraina.

”Det underminerar Trumps påstående i förra veckan om att han inte var närmare bekant med Sondland”, skriver Blake.

Igår 19:27
Donald Trump och Erdogan. MANDEL NGAN / AFP
undefined

Trump om uppgifterna: Det är andrahandsinformation

Under pressträffen som Donald Trump höll med anledning av mötet med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fick han frågor om den pågående riksrättsprocessen mot honom. De första offentliga förhören hölls under onsdagen.

– Jag har inte sett en minut av ”häxjakten”, jag har varit med presidenten, det är mycket viktigare, säger Trump.

Gällande uppgifterna om att han ska ha pratat direkt med EU-ambassadören Gordon Sondland om Ukraina och utredningen kring Joe Biden säger han:

– Jag minns inte att jag haft ett sånt samtal. Det är andrahandsinformation.

Han säger också att han vill ha information om vem visselblåsaren är som slog larm om samtalet till Ukrainas president, som ligger till grund för riksrättsprocessen.

Igår 21:32
 Bill Taylor. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Toppdiplomaten i förhöret: Trump är mer intresserad av Biden än av Ukraina

Just nu pågår de första offentliga förhören den amerikanska kongressen gällande riksrättsförfarandet mot president Donald Trump. Först frågades George Kent, toppdiplomat på utrikesdepartementet, ut. Efter det vittnade UD-tjänstemannen Bill Taylor.

Taylor säger bland annat att uppgifterna om att USA skulle ha hållit tillbaka bistånd till Ukraina i politisk syfte är ”galet”.

Han säger också att han var beredd att lämna sin tjänst som ansvarig för ambassaden i Ukraina om biståndet stoppades.

Knäckfrågan i förhören är om Trump gjorde något brottsligt när han bad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Bidens son.

Bill Taylor berättar om händelser dagen efter Trumps samtal med Ukrainas president, då toppdiplomaten Gordon Sondland varit i kontakt med Taylors stab. Sondland ska då, efter ett samtal med Trump, sagt att presidenten var mer intresserad av Biden-utredningen än om den amerikanska ambassadens arbete i Kiev.

Samtidigt som förhören hålls tar Donald Trump emot Turkiets president Erdogan i Washington D.C.

Igår 14:52
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Karin Wesslén / TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtidens arbetsmarknad

Riksdagen kallar till sig SCB:s generaldirektör

Riksdagens finansutskott kommer kalla SCB:s generaldirektör Joakim Stymme till ett möte med anledning av felaktigheterna i arbetslöshetssiffrorna, skriver Aftonbladet.

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, säger till tidningen att hon förväntar sig en förklaring och att det är avgörande för riksdagen när de fattar beslut att myndighetens statistik är korrekt.

”Den här soppan måste SCB och regeringen reda ut”, skriver Svantesson på Twitter.

Igår 22:09
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”EU:s sociala pelare är ett riktigt stolpskott”

När riksdagen höll EU-debatten i samband med medlemskapets 25-årsjubileum, borde politikerna ha lagt mer tid på att diskutera frågan om EU:s sociala pelare – en plan som åter är på tapeten när EU-kommissionens nya chef Ursula von der Leyen nu förespråkar europeiska minimilöner, skriver DN:s ledarredaktion.

Den här formen av EU-federalism riskerar att inskränka på den svenska arbetsmarknadsmodellen, byggd på överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. En modell som gett landet stabilitet, få strejker och hygglig löneutveckling, heter det.

Samtidigt försöker statsminister Stefan Löfven sitta på båda stolar mellan EU och Sverige. Å ena sidan stod han värd för det sociala toppmötet i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2017, trots att Sverige borde sagt nej. Å andra upprepade han flera gånger i debatten att den svenska modellen är bäst i världen.

Igår 19:51
Lena Micko. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ministern efter SCB-mötet: Misstag får inte upprepas

Misstagen i Statistiska centralbyråns statistikinsamling får inte upprepas. Det var civilminister Lena Mickos (S) budskap när hon träffade SCB:s generaldirektör Joakim Stymne i dag.

”Det här handlar om tilltron till myndigheten och en grundläggande utgångspunkt är att statistiken ska vara kvalitetssäkrad”, säger Micko i ett uttalande enligt TT.

Tidigare i veckan avslöjade Aftonbladet oegentligheter hos konsultbolaget Evry, vars felaktiga rådata låg bakom felen i arbetslösthetssiffrorna.

Igår 16:21
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Säkerhetsstyrkor och Morales-supportrar på La Paz gator. HENRY ROMERO / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Bolivia

Vålsamheter i La Paz – på nya presidentens första dag

Oroligheter har brutit ut i La Paz mellan grupper som sympatiserar med tidigare bolivianske presidenten Evo Morales respektive övergångspresidenten Jeanine Áñez, rapporterar AFP.

Under onsdagen inträffade skedde sammandrabbningar bara tre kvarter från presidentpalatset där Áñez utsåg en ny militärchef och säkerhetsstyrkor avfyrade tårgas mot demonstranter. Enligt AFP har minst en person dött i sammandrabbningarna med polisen.

Igår 20:45
Evo Morales, Bolivias tidigare president. EDGARD GARRIDO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Evo Morales: Beredd att återvända om folket vill

Bolivias expresident Evo Morales, som befinner sig i exil i Mexiko, säger att han är redo att återvända till sitt hemland.

– Om folket ber mig är jag redo att återvända för att mäkla fred, säger Evo Morales under en presskonferens i Mexico City, rapporterar AFP.

Morales uppmanar också till ”nationell dialog” för att lösa krisen. Oppositionsledaren Jeanine Áñez har utropat sig till övergångspresident efter det maktvaakum som uppstod efter Morales avgång.

Igår 17:37
Militär i Bolivia och Nicolás Maduro. TT
undefined

Uppmaningen till militären: Återge makten till Morales

Venezuelas president Nicolás Maduro uppmanar Bolivias armé att återställa makten till den avgående presidenten Evo Morales, rapporterar AFP. Han menar att situationen i landet riskerar att leda till ett inbördeskrig.

– Enligt konstitutionen och folkets röster heter er ledare Evo Morales och ni måste återge honom makten, säger Maduro.

Morales landade i Mexiko på tisdagen där han beviljats asyl. Enligt Maduro har de båda talat med varandra över telefon.

Igår 04:27
Läs mer om Valet i Bolivia

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer