Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Varningen: Gamla impopulära skatter kan göra comeback

Magdalena Andersson argumenterar för höjda kapitalskatter på helt fel grunder, menar flera tunga ekonomer. Och skadliga skatter får konsekvenser, påminner ekonomen Jacob Lundberg och ger två skräckexempel för att förklara vad han menar.

Titt som tätt är regeringen och finansminister Magdalena Andersson ute och attackerar ökande klyftor i samhället. Ofta pekar hon på ökade kapitalinkomster som problemet, och höjda skatter som lösningen. Även den planerade bankskatten ska nu vara en dellösning.

Men enligt flera ekonomer argumenterar Magdalena Andersson för höjda kapitalskatter på helt fel grunder. ”Det är vinsterna, inte utdelningarna som har ökat mest när det gäller kapitalinkomster. Och framför allt handlar det om bostadsvinster”, förklarade författaren och skatteexperten Eva-Lena Ahlqvist nyligen för fPlus. Mellan åren 2008 och 2017 har bostadsvinsterna varit mer än dubbelt så stora som vinsterna på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag.

Bostadsvinster orsaken bakom klyftor

Daniel Jahnson, doktorand på nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, är inne på samma spår. Bostadsvinster är en starkt bidragande orsak till växande förmögenhetsklyftor, menar han.

– Den absoluta majoriteten av de ökande klyftorna beror sannolikt på ökade bostadspriser vilket delvis är en följd av en dysfunktionell bostadsmarknad. Utbudet av bostäder har inte klarat anpassningen till behoven på grund av olika restriktioner, vilket har gjort att priserna har stuckit iväg. De som har tillgångar, och kommit in på bostadsmarknaden i rätt tid, har blivit rikare. Men andra har hamnat utanför, säger han och pekar ut hyresregleringen och tillgången på byggbar mark som några problem.

Daniel Jahnson har tillsammans med ekonomerna Stefan Fölster och Jacob Lundberg tidigare i en rapport pekat på att bostadspolitiken omfördelar tusen miljarder till de rikaste, på bekostnad av de som i framtiden kan behöva köpa bostad.

– De som har tillgångar blir rikare, medan andra inte kommer in på bostadsmarknaden. Det har bidragit till att klyftorna växer, säger Daniel Jahnson.

Vill man komma till rätta med växande klyftor måste man alltså ta tag i den misslyckade bostadspolitiken. Det är inte näringslivsinvesteringarna som är problemet, menar ekonomerna.

Varnar för skadliga skatter

Regeringen Persson tvingades införa en undantagsregel för de allra rikaste storägarna i bolag, eftersom man insåg att de annars skulle lämna Sverige.

Däremot kan skadliga skatter få konsekvenser. Till exempel drev förmögenhetsskatten och arvsskatten tunga och viktiga företag ur Sverige, som IKEA och Tetrapak.

– Arvsskatten avskaffades av Göran Persson eftersom han insåg att den skapade problem för familjeföretag, berättar Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Om diskussioner kring sådana skatter vaknar till liv igen är Sverige på hal is, menar han. Han poängterar att arvsskatten drog in väldigt lite pengar till statskassan, ungefär en promille av BNP.

– Samtidigt gav det upphov till omfattande skatteplanering, som i synnerhet de med störst förmögenheter hade råd att ägna sig åt, säger han.

– Förmögenhetsskatten skrämde bort kapital från Sverige, samtidigt som intäkterna var små. Regeringen Persson tvingades införa en undantagsregel för de allra rikaste storägarna i bolag, eftersom man insåg att de annars skulle lämna Sverige, fortsätter han.

Tidigare hade många europeiska länder förmögenhetsskatt, men numera har nästan alla avskaffat det, eftersom den ekonomiska skadan var stor men intäkterna små, förklarar Jacob Lundberg.

– Förmögenhetsskatt skapar problem för företagare, eftersom man inte alltid har pengar liggande att betala skatten med. En lösning är förstås att undanta tillgångar i företag, men det öppnar ytterligare möjligheter till skatteplanering genom att flytta in pengar i företag. Sådana problem är ofrånkomliga om man har en förmögenhetsskatt, säger han.

När Magdalena Andersson och andra lyfter upp problem med ökade klyftor tas dessa aspekter sällan upp i diskussionen, utan udden riktas mot kapitalinkomsterna i stort. Problemet är att den djupa analysen saknas, menar flera ekonomer som fPlus har pratat med.

Förklarar nyanserna i debatten

Risken med höjda kapitalskatter är att företag flyttar utomlands och att entreprenörskapet, sparandet och investeringsviljan i samma stund försvinner. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, förklarar nyanserna i debatten som just nu förs.

– Ett motiv för att höja kapitalskatterna är att arbetsinkomster är hårdare beskattade än kapitalinkomster. Men det är samtidigt viktigt att säkerställa att vi har en internationellt sett konkurrenskraftig beskattning av kapitalinkomster i Sverige för att främja företagande och entreprenörskap, säger han.

Robert Boije, chefekonom på SBAB.

Det är även viktigt att i det här sammanhanget lägga fram att Sverige fortfarande har den jämnaste inkomstfördelningen i världen om man väger in konsumtionen av skattefinansierade offentliga tjänster som vård, skola och omsorg i fördelningsanalysen, menar Robert Boije.

– Att höja kapitalskatterna för att motverka en tillfällig förmögenhetsuppgång som har uppkommit till följd av tillfälligt låga räntor är inte motiverat, säger han.

Behöver Sverige höjda eller sänkta kapitalskatter?
– Det beror på vad man vill åstadkomma från politiskt håll. Vikten av att säkerställa en god svensk konkurrenskraft talar för att det finns starka skäl att inte höja kapitalinkomstskatterna. Däremot finns det undantag från den normala kapitalinkomstskattesatsen som bidrar till snedvridningseffekter. Forskningen pekar på att en mer enhetlig kapitalinkomstbeskattning skulle vara att föredra, säger Robert Boije.

Kapitalskatten högre än många tror

Organisationen Skattebetalarnas uträkningar visar att kapitalskatten ofta landar betydligt högre än förväntat, eftersom inflationen på kort tid stigit kraftigt. Det har alltså redan inneburit en rejäl skattehöjning. Kapitalinkomstskatten kan vara betydligt högre än 30 procent, i vissa fall uppemot 60 procent, visar beräkningarna. Att Sverige skulle ha låga kapitalskatter i en internationell kontext är inte sant. Den genomsnittliga kapitalvinstskatten i EU och OECD är exempelvis 14 procent, enligt Skattebetalarnas chefekonom Sofia Linder.

– Det oroar att regeringen börjat tala om att höja kapitalskatterna. Sverige riskerar att råka ut för kapitalflykt som i sin tur hämmar investeringar, arbetstillfällen och tillväxt, sa hon nyligen till fPlus.

Även organisationen Företagarna pekar på kapitalskatternas skadliga effekter och driver på för att få ner skattesatsen till 20 procent. Och en studie från forskningsinstitutet IFO i München kommer fram till att en lägre kapitalskatt faktiskt skulle kunna skapa tusentals jobb.

Snarare än att höja kapitalskatterna generellt borde skatten på arbete sänkas, menar Robert Boije och resonerar kring större skatteförändringar.

– Nu har man ju redan lovat ett borttagande av värnskatten. Det är en välavvägd åtgärd ur ett samhällsekonomiskt perspektiv visar en bedömning av olika forskningsresultat. Värnskatten är ett mycket ineffektivt inkomstomfördelande instrument. Med hänvisning till stora problem med legitimiteten tror jag inte att det är möjligt att återinföra den gamla fastighetsskatten som annars är ett vanligt förslag från mer akademiska ekonomkretsar, säger han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer