TT
Framtidens sjukvård

Vårdnestor: Dags att ranka läkare i Sverige

I Storbritannien är det möjligt att på läkarnivå se resultat av tidigare operationers utfall. Det berättar Sir Bruce Keogh, hjärtkirurg och tidigare Medical Director vid den brittiska hälsovårdsmyndigheten NHS, för fPlus. ”För patienten har det inneburit en ökad trygghet”, säger han.

Till skillnad från Sverige så är det i Storbritannien möjligt att på läkarnivå se resultat av tidigare operationers utfall inom ett tiotal specialistområden: hjärtkirurgi, neurokirurgi och höftledsplastik bland annat. Vad har den här transparensen betytt för vårdens utveckling och patienterna och vad tycker läkarkåren om att öppet granskas på detta sätt? Keogh ger också sin syn på vårdens utmaningar i stort, vilka han menar liknar varandra länder emellan.

Misslyckade barnoperationer och politisk vilja drev på initiativen

Keogh har i hög utsträckning varit delaktig i att utveckla de öppna jämförelserna av kirurgers arbeten inom ramen för de olika ledande roller han haft i den brittiska sjukvården. Han berättar om hur motståndet från det egna yrkesskrået såg ut i början och hur datan, som i första hand var tänkt att användas av patienterna själva, är något som vården och politiken haft nytta av.

– Kirurgerna själva har inte varit så förtjusta, men politikerna uppskattar statistiken, säger Keogh.

Det hela började med uppdagandet av misslyckade hjärtoperationer vid ett sjukhus i Bristol i mitten av 90-talet. Eftersom det var barn som drabbades så blev uppmärksamheten stor och reaktionerna lät inte vänta på sig. Politiken, med dåvarande premiärminister Tony Blair, var under det tidiga 2000-talet pådrivande för att få på plats ett system som skulle göra det möjligt att mäta, inte bara hur en enskild vårdenhet eller sjukhus, presterade i jämförelse med andra vårdgivare utan också hur enskilda kirurgers arbeten stod sig.

– I början var både journalister och politiker mest intresserade av de dåliga kirurgerna, det blev ett negativt fokus. Faktum var att det var väldigt få kirurger som det i praktiken handlade om, säger Keogh.

Patienternas intresse svalnade

– I början när det här var nytt så var patienterna nyfikna på statistiken, nu förtiden är det framförallt vården och läkarna som är mest intresserade av de enskilda siffrorna, säger Keogh som beskriver statistiken som ett underlag som tjänar kvalitetsutvecklingen i vården och patienterna väl.

– För patienten har det inneburit en ökad trygghet. De får en försäkran om att de allra flesta kirurger är bra. Fenomenet som en del väntade på att få se, att patienterna skulle strömma till de sjukhus och kirurger med de allra bästa resultaten, har uteblivit.

De flesta är nöjda med att vända sig till en vårdgivare i närheten, till en läkare som är tillräckligt bra, menar Keogh.

Keogh beskriver det som en naturlig utvecklig, även om kirurgerna själva och den specialistläkarorganisation han på den tiden representerade initialt motsatte sig den nya statistiken. Man resonerade då att enhetsdata, vilken är den nivå som flera andra länder däribland Sverige redovisar statistik för, var tillräckligt.

Men människor idag ställer högre krav på vården och i snart sagt alla andra områden av våra liv baserar vi våra beslut på information, utvecklar Keogh.

– Våra livsbeslut i stort baseras på information. Vi har ekonomiska och sociala liv, liksom våra konsumentliv som grundar sig på en tillgång till information men när det gäller sjukvården och särskilt inför att vi ska genomgå större och allvarligare ingrepp så har vi inte tillgång till information för att kunna fatta beslut på samma sätt, säger Keogh.

Svagheter med siffrorna

Det finns dock vissa svaga punkter med vårddatan, förklarar han, dels handlar det om tiden det tar att få datan offentliggjord.

– Det tar tid att samla in och publicera statistiken och när den väl är publicerad är den redan utdaterad.

Statistiken visar också hur väl kirurger presterar på lågrisk- liksom högriskpatienter. Kvaliteten på datan har utvecklats över tid, fortsätter Keogh, som trots detta menar att det är viktigt att inte stirra sig blind på siffrorna utan att titta på de enskilda patientfallen för att förstå just riskaspekten bättre.

I början fanns också farhågan att offentliggörande av enskilda kirurgers arbeten skulle avskräcka läkarna från att ta sig an de svåraste operationerna. Så har det dock inte blivit menar Keogh, som säger att även om det i vissa fall skulle finnas element av detta så betyder det att man i så fall sätter stopp för ett ”cowboy-beteende”. Det är, fortsätter han, trots allt patienten som tar en risk när han eller hon opereras.

Vårdkriserna i världen liknar varandra

I likhet med Sverige så är stora delar av vården offentligt finansierad i Storbritannien. Där, liksom här, är också vårdens uppdrag och kvalitet ett ständigt återkommande inslag i den politiska debatten.

Keogh berättar att resursproblemet som Storbritannien liksom Sverige dras med heller inte är något unikt europeiskt problem. Platsbrist och problem med kompetensförsörjningen ser likadant ut i stora delar av världen. NHS, den offentligt drivna sjukvården i Storbritannien, har de senaste åren gått igenom tuffa besparingskrav och effektiviseringar inom en rad områden genomförts. Det finns dock, menar Keogh, ”inget sjukvårdssystem i hela världen har tillräckligt med pengar”.

– Ta USA som exempel, de lägger mycket mer pengar på vården än vad västeuropa gör ändå har de en lägre förväntad livslängd.

Vad har då hänt med de kirurger som presterat dåligt? De flesta har blivit omskolade på olika sätt. I vissa fall har man förflyttats från vissa operationsområden där man inte presterat bra för att arbeta i andra områden. Men det handlar, menar Keogh, om ett fåtal individer.

På frågan om vad som väntar i framtiden, kommer patienter kunna förvänta sig att kunna ta del av resultatjämförelser inom andra områden och för behandlingar som inte har med kirurgi att göra svarar Keogh att det är ”genomförbart” men att man hittills inte kommit vidare i det arbetet än.

Toppnyheter

Ulla Andersson (V). Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vänsterpartiets framtid

Ulla Andersson nominerad till partiledare för V

Vänsterpartiets distrikt i Sörmland har nominerat partiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson till partiledare. Det rapporterar Ekot.

Distriktsordföranden Patrik Renfors räknar bland annat upp Ulla Anderssons arbetsbakgrund, långa riksdagsvana och erfarenhet av kommunalpolitik som skäl till varför hon skulle bli en bra partiledare. Hon är även välkänd bland väljarna.

Nomineringstiden går ut den 21 februari.

Igår 22:26
Ulla Andersson/Nooshi Dadgostar. TT
undefined

Stort tryck på att nästa V-ledare ska vara kvinna

Ulla Andersson och Nooshi Dadgostar är de två personer vars nammn nämnts flest gånger som önskade efterträdare till avgående V-ledaren Jonas Sjöstedt. Det skriver DN som ringt runt till de olika distrikten i landet.

Endast ett av distrikten har nämnt manliga kandidater och enigheten är enligt tidningen ”närmast total” i partiet om att nästa ledare ska vara en kvinna.

– Jag tycker att det är på tiden att vi väljer en kvinna efter två män, säger John Edström, ordförande i distriktet Göteborg.

Igår 20:18
Läs mer om Vänsterpartiets framtid
Människor demonstrerar utanför parlamentet i samband med att lagen röstades igenom. JANEK SKARZYNSKI / AFP
Polens framtid

Grönt ljus för kritiserad polsk lag: ”En statskupp”

Det polska parlamentet har röstat igenom en lag som gör det möjligt att straffa domare som kritiserar politiska beslut om landets rättssystem, skriver AFP. Lagen har mött hård kritik både från EU och från den inhemska oppositionen som kallar den ”en statskupp”. Lagen har fått öknamnet ”munkorgslagen”.

Lagen klubbades i underhuset där högernationalistiska partiet Lag och rättvisa har egen majoritet. Underhuset gick därmed emot ett tidigare beslut i senaten, som kontrolleras av oppositionen, att avslå förslaget.

Samtidigt beslutade Högsta domstolen att domare som utses av den nuvarande regeringen inte har rätt att döma, skriver Reuters. Domarna anser att den nya lagen gör att domarna inte kan anses vara politiskt oberoende.

Igår 21:35
Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczynski på valnatten.  KACPER PEMPEL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

PiS fick nära hälften av rösterna i polska valet

Polens styrande parti Lag och rättvisa (PiS) får ett stöd på 49,3 procent efter valet i landet igår, enligt de senaste rösträkningarna, rapporterar SVT Nyheter. Det är tillräckligt för att få en majoritet i parlamentets underhus.

– Det innebär att den nationalistiska politiken kommer att fördjupas och att EU-skepsisen kommer att fortsätta, säger SVT:s utsända Elin Jönsson i kanalens direktsändning.

Huvudrivalen, mittenpartiet Medborgarkoalitionen (KO), fick 22,3 procent av rösterna. Resultatet visar även att det högerextremistiska partiet Konfederationen väljs in i parlamentet.

14 okt 2019
Olga Tokarczuk. Arkivbild. Martin Meissner / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Olga Tokarczuk oroas för ökad självcensur i Polen

2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, anser att självcensuren ökar i Polen och oroas över vad det kan leda till framöver, skriver TT.

Den polska författaren lyfte sin oro under en presskonferens i samband med bokmässan som hålls i tyska Frankfurt just nu.

– Författare är på ett eller annat sätt rädda för att uttrycka vad de faktiskt känner av fruktan för politiska konsekvenser. Jag kan bara hoppas att den här utvecklingen inte fortsätter, sa hon.

Tokarczuk är känd kritiker till nationalistpartiet Lag och rättvisa (PIS) som efter söndagens val i Polen behöll regeringsmakten.

16 okt 2019
Läs mer om Polens framtid
Människor som anländer från Wuhan undersöks vid flygplatsen i Peking. Emily Wang / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Analyser: WHO verkar vara nöjda med Kinas insatser

Världshälsoorganisationen, WHO, verkar nöjda med de åtgärder som Kina vidtagit mot sjukdomsutbrottet. Det skriver Aftonbladets Wolfgang Hansson i en analys med anledning av WHO:s beslut att inte utlysa internationellt nödläge.

”I nuläget finns det inget som tyder på att Kina försöker sopa problemet under mattan genom att dölja omfattningen”, skriver Hansson och syftar på sarsutbrottet 2003. 8 000 människor smittades då och Kinas undanhållande av information gjorde att utbrottet kunde spridas.

Även Dagens Nyheters Amina Manzoor nämner sarsutbrottet i sin analys. ”Den här gången verkar Kina vara mycket mer öppet med information”, skriver hon. Hon pekar också på att även om WHO inte utlyst internationellt nödläge betyder inte det att saken kan ändras.

”Mycket är fortfarande okänt, och det gör det särskilt svårt att fatta ett beslut”, skriver hon.

Igår 21:30
WHO:s  generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus.
undefined

WHO: Virusutbrottet ännu inte en global hälsokris

För andra dagen i rad meddelar Världshälsoorganisationen WHO att det kinesiska virusutbrottet ännu inte är så allvarligt att det föreligger en global hälsokris.

– Det är en kris i Kina men ännu inte globalt. Men det kan mycket väl komma att bli det, sa WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus vid en presskonferens på torsdagen.

Han påpekade också att viruset förvisso kan vara dödligt i speciella fall, men att det i det allra flesta fall ger mildare symptom. De som dött av viruset har i samtliga fall haft bakomliggande sjukdomar som gjort dem extra känsliga.

Han sa också att mycket om viruset ännu är oklart, bland annat exakt varifrån det har spridits.

Igår 18:34
Människor i Peking bär ansiktsmasker för att skydda sig. NICOLAS ASFOURI / AFP
undefined

Tre forskarlag arbetar på vaccin mot nya viruset

Tre olika forskarlag arbetar på att få fram ett vaccin mot det coronavirus som just nu härjar i Asien, skriver AFP. Richard Hatchett som leder Coalition for Epidemic Preparedness Innovations, sa under ett framträdande i Davos i dag att han hoppades att kliniska tester av ett vaccin ska kunna ske till sommaren.

– Målet är att utveckla vaccin mycket fort, sa Hatchett.

Han påpekade att även om virusutbrottet har avstannat till sommaren är det en stor fördel att ha ett vaccin på plats inför framtiden.

Igår 17:36
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Illustrationsbild. Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
De krisande kommunerna

”Kostnaderna för de äldre ligger framför oss”

En åldrande befolkning brukar lyftas fram som huvudförklaring till kommunernas och regionernas underskott. Men den här bilden riskerar att leda beslutsfattare fel, skriver tre forskare vid Örebros universitet på SvD Debatt.

Mellan 2008 och 2018 medförde ökningen av antalet invånare äldre än 80 år ett kostnadstryck på 10 miljarder kronor. Antalet barn och unga 0–19 år som är födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar innebar under samma period ett kostnadstryck på 40 miljarder kronor, menar de.

Kostnadsproblemen runt en åldrande befolkning har vi bara sett början på och måste därför förbereda oss inför, menar debattörerna.

Igår 21:06
Andreas Wallström och Magdalena Andersson. Swedbank, TT
undefined

Chefsekonom: Regeringen skjuter till för lite pengar

Det är bra att regeringen skjuter till mer pengar till kommunerna, men summan är alldeles för liten, enligt Swedbanks chefsekonom Andreas Wallström.

Han säger till SvD Näringsliv att kommunernas kostnadsökningar kopplade till invandring och en åldrande befolkning är exceptionellt stora.

– Möter man inte det med ökade statsbidrag kommer det att bli nedskärningar av personal, och då kommer vi förmodligen att landa i en lågkonjunktur, säger Wallström.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tycker däremot att regeringens extramiljarder räcker som ett första steg, och beskriver det som en effektiv åtgärd när konjunkturen nu viker.

21 jan
Läs mer om De krisande kommunerna
Maud Olofsson/Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor. TT
Vårbudgeten

Olofsson besviken på M och KD: ”Omoget beteende”

En samlad opposition bestående av M, KD, SD och V har kört över regeringen i riksdagen och tvingat den att ändra i budgeten. Tidigare Centerledaren Maud Olofsson säger till Aftonbladet att hon är mycket besviken på KD och M.

– Jag tycker att det är ett omoget beteende, säger hon och menar att Ulf Kristersson (M) och Ebba Busch Thor (KD) gör det ännu svårare att återskapa Alliansen.

– Jag vet inte vad M och KD har att vinna på det här, säger Maud Olofsson.

Enligt den tidigare partiledaren kräver svenska folket ordning och reda i riksdagen och att regler följs. Regler skapar stabilitet – och i länder utan ansvarsfullhet går det inte bra, menar hon.

Igår 18:38
Annika Strandhäll, Annie Lööf och Jonas Sjöstedt. TT
undefined

Januaripartierna attackerar Vänsterpartiet

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt får försvara sig mot januaripartierna efter att Vänstern i går gick samman med SD för att köra över partierna om välfärdsmiljarderna.

”Nu krokar ni arm”, skriver C-ledaren Annie Lööf på Twitter, och menar att SD nu ges ett historiskt inflytande.

Både Lööf och S-profilen Annika Strandhäll har delat en ledartext från DN:s ledarskribent Amanda Sokolnicki, som skriver att de partier Sjöstedt ”brukar kalla blåbruna har fått en röd kamrat”.

”Jonas, en spade är en spade och ändamålet helgar inte alltid medlen”, skriver Strandhäll med riktning till V-ledaren.

Sjöstedt har tagit diskussionen med båda politikerna.

”Bästa Annika, du vet att vi aldrig förhandlar med SD. Du vet att vi gärna hade förhandlat med er och skapat en stabil majoritet – men att ni vägrar att förhandla med oss”, skriver han.

I en intervju med Expressen riktar även MP:s språkrör Per Bolund kritik mot Vänsterpartiet för att man ”accepterar Sverigedemokraterna som stödparti”.

Igår 11:31
Per Bolund (MP) under förra veckan. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

MP ger inte upp hoppet om ”friåret” trots pengabristen

Trots att oppositionens ändringsbudget tar delar av pengarna från Miljöpartiets politiska satsning ”utvecklingstid” – ett omarbetat friår – ger språkröret Per Bolund inte upp hoppet om att det ska genomföras. I en intervju med Expressen konstaterar han att ”bara” 200 miljoner var avsatta för reformen i årets budget och att satsningen ska skalas upp senare.

Han menar också att oppositionspartiernas agerande är ”djupt skadligt” för den ekonomiska politiken.

– Det är så klart helt unikt att Vänsterpartiet genomför politik tillsammans med Sverigedemokraterna och det är jag väldigt, väldigt oroad över, säger Bolund.

Igår 10:32
Läs mer om Vårbudgeten