EU:s framtid

”Vår regering har levererat svagt”

Regeringen har levererat svagt och det finns anledning att vara missnöjd. Det konstaterar EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) som hellre ser sitt parti i regeringsställning än som stödparti. Det är framförallt rättsfrågorna som gör att det skaver. Ett europeiskt FBI är en av lösningarna på den nya situationen som Sverige befinner sig, enligt henne: ”Gängkriminalitet ska ses i ljuset av att det flödar in vapen och narkotika i Sverige. I den meningen är det en fråga för EU”.

Sedan första dagarna i Bryssel har det varit fullt upp, beskriver Karin Karlsbro sin första tid i EU-parlamentet.

Karlsbro, som idag är ordinarie ledamot och den liberala gruppen Renew Europe’s gruppledare i handelsutskottet och samt ersättare i miljöutskottet, är nöjd med den nya tillvaron.

– Det är mer än vad jag hade kunnat förvänta mig, säger hon och reflekterar över skillnaderna som finns mellan att arbeta politiskt i Sverige och Europa.

– Det är en helt annan sak att arbeta i Europaparlamentet än riksdagen, menar Karlsbro, som även om hon inte fyllt en riksdagsstol alltjämt arbetat i riksdagen under många år. I bagaget har hon bland annat en erfarenhet som stabschef hos Nyamko Sabuni när denne var jämställdhets-och integrationsminister.

– Det är otroligt spännande att få arbeta i en miljö där en stor del av Europa täcks in. Parlamentet speglar opinionen i hela unionen, jag slutar aldrig att fascineras över det.

Det är väldigt mycket svårare, men väldigt mycket roligare, sammanfattar Karlsbro.

– I parlamentet sitter en fin inställning i väggarna. Man ordnar det som behövs för att komma över trösklarna som uppstår av kultur- och språkskillnader. Arbetet handlar mycket om att bygga relationer.

Storbritannien ska vara välkomna tillbaka

Värdet av relationer är något som aktualiseras i dagarna när Storbritannien till slut lämnar unionen efter långa utträdesförhandlingar.

– Man gick från en lång tid av osäkerhet till mer klarhet. Nu är Storbritannien lite som vilket land som helst. Man börjar gå igenom alla tänkbara politikområden och vad är det som behöver förhandlas. Det är mycket att ta hänsyn till, beskriver Karlsbro som ändå inte ser brexit som något definitivt.

– Inställningen från mitt parti och partigrupp är att man ska ha den största möjliga öppenheten mot Storbritannien och de ska vara välkomna tillbaka, man får hoppas på att de ångrar sig i framtiden. Det ska vara så liberalt som möjligt och så smidigt som möjligt att komma tillbaka.

– Vi har det förhållningssättet, men man får respektera att det är som det är. Men alla demokratiska länder i EU är välkomna i EU och vi ska underlätta för att de kan komma tillbaka, om det brittiska folkets önskan skulle vara det.

För någon som Karlsbro med en stark tro på EU finns det också en vision om att kunna inkludera fler länder i unionen på sikt.

– Det pågår ju diskussioner mellan Balkan och EU. När det gäller Turkiet har dock Liberalerna sagt tvärnej, utvecklingen går åt helt fel håll i landet. EU ska däremot odla relationer med alla länder som demokratiseras och som kan genomföra en gemensam lagstiftning och en fungerande rättsstat.

Karlsbro nämner Nordmakedonien som EU inte bör exkludera.

Samtidigt är det prioritet på att hålla ihop EU som EU är idag, säger Karlsbro och pekar på Polen och Ungern ”som nedmonterar rättssystemen” och hur det undergräver samarbetet.

Även om det börjar bli ett lugnare skede med brexit så råder det inte direkt brist på utmaningar för EU framöver.

– Vi har en världshandelsorganisation som inte fungerar. De stora handelsnationerna USA och Kina är i luven på varandra, börjar Karlsbro.

Det är speciellt hur Kina agerat i Sverige

– I den här ganska röriga situationen blåser det starka protektionistiska vindar. Det är otroligt viktigt att EU står stadigt och att vi får fler frihandelsavtal. Det är inte bara prylar som flyttar sig över gränserna i Europa utan också servicetjänster och digitala tjänster. EU som global aktör spelar en jättestor roll för handelspolitiken i världen.

En fråga som varit på tapeten på senare tid både i Sverige och EU är den allt kärvare relationen till Kina och konsekvenserna av detsamma. Tidigare i veckan påtalade svenska medieföretag att den svenska pressfriheten hotas av Kinas påtryckningar och vill att regeringen ska lyfta frågan inom EU.

Karlsbro menar att EU:s stöd är avgörande för att Sverige ska kunna klara av relationen till Kina.

– Det är speciellt hur Kina agerat i Sverige, hoten om handelsbegränsningar mot Sverige är orimligt eftersom det skulle innebär detsamma mot EU, säger Karlsbro och syftar på den kinesiska ambassadörens tidigare uttalanden.

Karlsbro har själv nyligen sökt stöd för ett större uppbackande från EU.

– Jag lyfte frågan i veckan när vi hade möte med handelspolitiska utskottet. Då det i år är Kroatien som har ordförandeskapet i EU:s ministerråd frågade jag Kroatiens utrikesminister direkt: Kan vi räkna med unionens stöd i Kinafrågan? Hon var väldigt stödjande i det, säger Karlsbro som även ställt en fråga till kommissionen om detta.

– Det är viktigt att adressera hur Kina agerar i Sverige, det skiljer sig mot hur de agerar i andra länderna. För man måste ju utgå från att ambassadören uttalar sig med landets goda minne.

Hur väl anpassat är EU för att svara på sådana plötsliga händelser och förändringar i omvärlden, är frågan. Kina har under många år investerat i Europa medan det saknats en samlad strategi från EU. Kan byråkratin och de långa processerna stå i vägen för ett adekvat agerande? Karlsbro menar att det inte finns så mycket att göra åt tidsaspekten när det kommer till EU:s respons:

– Det tar ju alltid lång tid, lagar måste beredas och går inte att genomföra från en dag till en annan. Det är demokratins spelregler. I grunden är det bra, men det är klart att man måste påskynda processer när det är viktigt. Parallellt med det kan man jobba med det som EU uttalar, lyfter och tar initiativ kring. Det som EU säger och lyfter får ändå en stor effekt, med eller utan lagstiftning.

När det gäller Kinafrågorna är det viktigt att framföra en svensk dimension jämfört med andra länder, säger Karlsbro.

– Samma sak gäller Ryssland, det är klart att det finns en dimension som är unik för oss Östersjöländer jämfört med länder i södra Europa ser på Ryssland på grund av vår närhet till Ryssland.

Den närmsta tiden kommer mycket tid läggas på det frihandelsavtal mellan EU och Vietnam som parlamentet ska rösta om inom kort. Karlsbro är ansvarig för förhandlingarna för sin partigrupp.

– Det går inte att ta för givet att det går igenom, men jag jobbar hårt för att det ska bli så. Det är ett historiskt avtal, det mest omfattande EU-avtalet med ett utvecklingsland. I och med avtalet avskaffas 99 procent av tullarna på båda sidor.

Under året kommer även ”the green deal”- paketet vara i fokus. EU ska bland annat hitta en samsyn i frågan om klimattullar.

Här lyfter Karlsbro att Liberalerna tycker att det är viktigt att man inte motverkar kärnkraften i klimatpolitiken utan snarare inkluderar den. Det behövs dock mer forskning på området och EU skulle kunna spela en roll här genom att ge stöd till sådan forskning.

På hemmaplan i Sverige har det nu gått ett år sedan januariavtalet och regeringen trädde i kraft. Karlsbro tror att väljarna önskar sig mer än vad de får idag.

– Man behöver lyfta sig och fokusera på klimatet och brottsligheten. Människor har höga förväntningar på att politikerna, oavsett om det är på europeisk, svensk eller kommunal nivå, tar ansvar och fokuserar på att lösa saker.

– Jag har stuckit ut hakan lite grann och sagt att Liberalerna borde sitta i regeringen och vara med och ta ansvar fullt ut till exempel för rättspolitiken. I slutändan vinner man mest respekt om man kavlar upp ärmarna och löser problem.

Det har varit alldeles för få frågor till Moderaterna och Socialdemokraterna, de hade efter valet kunnat ta ett större gemensamt ansvar för situationen

Den nuvarande situationen innebär en ”väldig otydlighet” för väljarna vems politik som genomdrivs och vem som är ansvarig för den, resonerar Karlsbro. Att vara med i januariavtalet innebär för Liberalerna att man är med och ger godkännande till regeringen men ändå inte skrivit undan på till exempel rättspolitiken, utvecklar hon.

Att blockpolitiken är överspelad gör det nödvändigt att partierna är mer pragmatiska, men samtidigt anser Karlsbro att det har varit mycket fokus på just Liberalernas roll i kölvattnet av januariavtalet.

– Det har varit alldeles för få frågor till Moderaterna och Socialdemokraterna, de hade efter valet kunnat ta ett större gemensamt ansvar för situationen. Jag hade kunnat se många andra konstellationer som hade varit mindre otydligt och rörigt.

– Vår regering har levererat svagt och det finns anledning att vara ganska missnöjd, fortsätter Karlsbro och lyfter ytterligare ett område som hon menar hade hanterats annorlunda om det egna partiet varit i regeringsställning:

– Integrationspolitiken har inte varit så engagerad och kraftfull som den hade behövt vara och hade Liberalerna suttit i regering hade det sett annorlunda ut, slår hon fast.

Till nästa val behöver Liberalerna, och även andra partier, vara mer inriktade på att kunna axla det yttersta ansvaret, är en av slutsatserna.

– Det viktigaste är att visa väljarna fullt ut att man vill regera och ta ansvar fullt ut, inte i första hand bara vara någons danspartner.

– Varje parti borde uttala att de vill ha statsministerposten, fyller hon i.

Gängkriminalitet ska ses i ljuset av att det flödar in vapen och narkotika i Sverige

Också de mest akuta samhällsproblemen i Sverige är i behov av ett EU-grepp. Den svenska situationen med kriminalitet som syns i form av ökade sprängningar av bostadshus kan bekämpas, åtminstone delvis, genom ett ökat EU-samarbete, resonerar Karlsbro.

– Vi behöver ett europeiskt FBI och ett gemensamt polissamarbete för att komma åt den gränsöverskridande kriminaliteten. Gängkriminalitet ska ses i ljuset av att det flödar in vapen och narkotika i Sverige. I den meningen är det en fråga för EU.

Dock behövs det mer resurser för att klara detta, tillägger hon.

– Tyvärr sticker Sverige ut. På många sätt är vi fortfarande ett föregångsland, men just när det gäller skjutningarna och sprängningarna sticker vi ut och vi behöver med kraft ta tag i detta så att det inte blir ett permanent tillstånd i vårt land.

Toppnyheter

Arkiv Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Lagarde om vändningen: ”Vi rör oss försiktigt uppåt”

I en intervju med tv-bolaget France 2 ger ECB-chefen Christine Lagarde sin bild av euroländernas dystra ekonomiska situation och om den optimism hon ändå känner inför framtiden.

– Vi har varit längst ned på kurvan och rör oss försiktigt uppåt. Hur snabbt situationen förändras beror på hur snabbt vi kan ta oss samman och de ansträngningar vi alla gemensamt kan göra, säger hon.

Lagarde pratar också om saknaden efter sitt barnbarn.

– Nu kan jag bara se honom i min smartphone eller på fotografier. Det gör mig ledsen (...) men när jag tittar på honom blir jag än mer övertygad om hur viktigt vårt uppdrag är, att arbeta för att samhället ska bli en bättre plats.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Idag 09:58
Salvatore Di Nolfi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO synar företagskrisen i global undersökning

Internationella Handelskammaren (ICC) och Världshälsoorganisationen (WHO) ska identifiera den privata sektorns utmaningar under coronakrisen, berättar organisationerna i ett pressmeddelande. Resultatet i den globala undersökningen är tänkt att bidra till arbetet för att hindra en ekonomisk kollaps i spåren av pandemin.

– Den här undersökningen kommer att hjälpa oss förstå hur företag agerar. Det hjälper oss att kartlägga och sprida goda exempel och var vi och nationella hälsovårdsinsatser bör rikta fokus. Informationen som vi samlar in genom undersökningen bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder vilket räddar liv och minskar ekonomisk skada, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

Igår 11:35
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer