Centrum för rättvisa
Regelkrånglet

Väntade i tre år på beslut – nu stämmer de staten

Rauha och Rudolf Karlsson ville bygga om. Trots att kommunen sa ja blev ärendet liggande hos länsstyrelsen i tre år. ”Det är förskräckligt. Det är en väldigt lång tid att vänta på ett beslut”, säger Rauha Karlsson till fPlus.

Rauha och Rudolf Karlsson ville ersätta ett förfallet båthus vid sin fritidsfastighet i Vallentuna med en liten bastu. Då fastigheten omfattas av strandskydd finns krav på strandskyddsdispens vilket beviljades av Vallentuna kommun i juli 2016.

Men bara några månader senare bestämde sig Länsstyrelsen i Stockholms län att de skulle granska ärendet.

– Vi fick ett godkännande från kommunen ganska direkt men sedan strulade det till sig när länsstyrelsen bestämde sig för att granska ärendet, säger Rauha Karlsson.

”Förskräckligt”

Hos länsstyrelsen blev ärendet liggande i närmare tre år.

– Det är förskräckligt. Det är en väldigt lång tid att vänta på ett beslut. Jag förstår inte hur det kan ta så lång tid. Det är också förfärligt att man under flera år inte får veta något om hur det går med ärendet heller, säger Rauha Karlsson.

Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson, konstaterar att det är problematiskt när myndighetsbeslut som den enskilde är beroende av tar för lång tid.

– Att behöva vänta i tre år för att få ett besked om man kan bygga en fastighet eller inte är alldeles för lång tid, säger han.

Inte ensamma – här är det värst i landet

En granskning som Centrum för rättvisa genomfört visar att enskilda i genomsnitt får vänta i ett år och åtta månader på besked om strandskyddsdispens av länsstyrelsen i Stockholm år 2019. I ungefär hälften av ärenden har man fått vänta i över två års tid.

– Vi har sett över andra delar av landet också och vi kan se att på senare år har handläggningstiderna hos vissa länsstyrelser ökat dramatiskt. Men vi kan också konstatera att Stockholm sticker ut, där är det värst i landet.

Kan bli vägledande

I november 2019 fick Rauha och Rudolf Karlsson avslag från länsstyrelsen. Nu har de, med hjälp av Centrum för rättvisa, stämt staten för att få frågan om de långa handläggningstiderna prövad i domstol. En framgångsrik dom kan bli vägledande.

– Förhoppningen är att domstolen ska slå fast att de har rätt till skadestånd. Som regelverket ser ut i dag har man rätt till skadestånd om en domstolsprocess tar för lång tid. Men när handläggningstider hos myndigheter drar ut på tiden finns i dagsläget inte samma möjligheter, säger Rikard Samuelsson.

Länsstyrelsen beklagar

Helena Remnerud, enhetschef på enheten för tillsyn på Länsstyrelsen i Stockholm, beklagar att handläggningstiderna varit för långa i vissa ärenden.

– Det är inte bra att det varit så långa handläggningstider. Det beror bland annat på att vi genomfört en omorganisation och haft en hög personalomsättning. Vi ser ingen stolthet i det här och vårt mål är att komma till rätta med de långa handläggningstiderna, säger hon.

Hur ser ni på att Rauha och Rudolf inte fick någon återkoppling under de tre år som de väntade på ett beslut?

– Det är en kritik som vi får ta till oss av. Vi måste bli bättre på att löpande hålla de sökande uppdaterade och jobba vidare med vårt förbättringsarbete i största allmänhet.

Toppnyheter

Patienten Jennifer Haller får Modernas vaccin under försöket den 16 mars. Ted S. Warren / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Alla 45 patienter i Modernas test utvecklade antikroppar – endast milda symptom

Alla 45 patienter som deltog i läkemedelsbolaget Modernas test med ett potentiellt coronavirusvaccin har utvecklat antikroppar, skriver CNBC.

Enligt det Astra Zeneca-delägda bolaget fick samtliga patienter ett ”robust” skydd. Moderna uppger att de deltagande personerna utvecklat ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.

Över hälften av de deltagande patienterna fick också någon form av biverkningar, som illamående eller huvudvärk. Men symptomen var så pass milda att experimentet inte behövde avbrytas.

Datan har publicerats i New England Journal of Medicine. Resultaten är lovande men arbetet med vaccinet är ännu inne i ett tidigt stadium, konstaterar CNN.

2 tim
Arkivbild på ett SJ-tåg. Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringsdepartementet ska kontakta SJ om trängseln

Näringsdepartementet har fått i uppdrag att ta kontakt med SJ för att låta tågbolaget berätta hur det tänker kring trängsel på tågen. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT efter oro kring virusspridning på grund av många människor i vagnarna.

Före månadsskiftet kunde den som bokade biljetter på SJ vara säker på att inte hamna bredvid en okänd person. Någon sådan garanti finns inte längre när SJ nu kör med cirka 75 procents kapacitet.

SJ:s presschef Tobbe Lundell upplever inte att Folkhälsomyndigheten har några problem med upplägget.

– Vi har haft ett antal möten med dem och är alltid beredda att göra förändringar om de skulle ändra sina anvisningar, säger han.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Bild från klimatprotester i Frankfurt i Tyskland den 20 september 2019. Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Ekonomer: Ge ett rungande ja till EU:s nya koldioxidtull

Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.

Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.

”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”

3 tim
Illustrationsbilder. TT
undefined

Tvågradersmålet är positivt även för ekonomin

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.

Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.

Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.

– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.

Idag 08:41
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer