Henrik Gustavssons företag HGS Linköping gick i konkurs efter fackets blockad. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagsklimatet i Sverige

Vann striden mot facket – tvingas betala 3 miljoner

Henrik Gustavsson fick se sin dröm krossas när hans företag gick i konkurs efter fackets blockad. Domstolarna konstaterar att stridsåtgärderna var olagliga, ändå måste han betala tre miljoner. ”Jag fick rätt i sak men måste betala kalaset och det kan jag bara inte förstå”, säger Henrik Gustavsson till fPlus.

Henrik Gustavsson drev 2006 ett byggföretag med tre anställda när Byggnads hörde av sig och ville teckna kollektivavtal. Men facket fick nobben.

– Varken jag eller mina gubbar var sugna på att betala till politisk verksamhet som facken ägnar sig åt. Jag betalade redan schyssta löner till mina anställda, säger Henrik Gustavsson.

Efter en tio år lång juridisk process står det nu klart att domstolarna anser att Henrik Gustavssons rättigheter kränkts men att han ändå måste stå för rättegångskostnaderna på 2,9 miljoner kronor.

– Det känns konstigt. Jag fick rätt i sak men måste betala kalaset och det kan jag bara inte förstå, säger Henrik Gustavsson.

Rätt i sak – men tvingas betala

Centrum för rättvisa tycker att fallet principiellt sett är mycket viktigt och har därför hjälpt entreprenören att driva rättsprocessen.

– Utfallet av den här rättsprocessen innebär att Henrik Gustavsson har rätt i sak men får ändå inget skadestånd och han anses därför ha förlorat målet. Reglerna är så att den som förlorat ska betala motpartens rättegångskostnader, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson.

Fredrik Bergman. STEFAN TELL

Det var 2006 som Byggnads inledde en blockad mot Henrik Gustavssons företag HGS Linköping. Henrik Gustavsson och hans tre anställda ville inte skriva på kollektivavtalet som innehöll så kallade granskningsarvoden. Regeln innebar att även företag och arbetstagare som inte var organiserade tvingades betala en kontrollavgift till Byggnads.

Ledde till konkurs

Det kontroversiella systemet avskaffades helt i avtalsrörelsen 2007 och HGS Linköping tecknade ett hängavtal med Byggnads. Men blockaden hade då pågått så länge och slagit så hårt att Henrik Gustavsson tvingades sätta sitt företag i konkurs bara fem dagar senare.

Företaget vände sig till Arbetsdomstolen som inte hade invändningar mot fackets stridsåtgärder. Men Henrik Gustavsson gick vidare och stämde Byggnads vid allmän domstol. Tingsrätten gav entreprenören rätt till skadestånd och menade att stridsåtgärderna var olagliga och kränkte företagets grundläggande rättigheter enligt Europakonventionen.

Byggnads överklagade till hovrätten som kom fram till samma slutsats som tingsrätten. Däremot ansåg inte hovrätten att fackets stridsåtgärder var ”kvalificerat otillbörliga” och avslog skadeståndskravet. Från domen:

”Byggnads stridsåtgärder har kränkt HGS rätt till egendom och rätt till föreningsfrihet enligt Europakonventionen. Handlandet har dock inte varit kvalificerat otillbörligt på så sätt att det är skadeståndsgrundande enligt de allmänna rättsprinciper som framgår av Högsta domstolens praxis.”

”Kan förhoppningsvis hjälpa andra”

Trots motgången i hovrätten uppger Henrik Gustavsson att han är nöjd med att ha vunnit en moralisk seger – nämligen att Högsta domstolen i en mellandom 2015 slog fast att ett fackförbund kan hållas ansvarigt för en stridsåtgärd som kränker grundläggande rättigheter.

– Det hjälpte inte mig hela vägen men den domen kan förhoppningsvis hjälpa någon annan företagare, säger han.

Nu har Högsta domstolen beslutat att inte ta upp målet för prövning och därmed gäller hovrättens dom som innebär att Henrik Gustavsson måste betala 2,9 miljoner kronor i rättegångskostnader.

Rättvisa en plånboksfråga

Det blir den ideella organisationen Centrum för rättvisa som tar den ekonomiska smällen och betalar notan. Det är ytterst få drabbade företagare eller privatpersoner som kan få den typen av stöd. De flesta måste klara sig på egen hand.

– Utan vår hjälp hade Henrik Gustavsson inte haft en chans att få den här viktiga frågan prövad. Detta är en av rättsstatens största utmaningar. Tillgången till rättvisa, att få rätt som enskild, är en plånboksfråga och det är problematiskt, säger Fredrik Bergman.

Centrum för rättvisa menar att det råder en obalans i rättssystemet när det kostar tre miljoner att få fram ett viktigt principbesked. fPlus har flera gånger tidigare berättat om företagare som kämpar i motvind när det gäller märkliga myndighetsbeslut.

– Henrik Gustavssons fall är bara ett av många exempel. Ska en enskild överklaga ett beslut mot staten eller någon annan mäktig motpart så har den i princip ingen chans utan en advokat och en advokat kostar pengar. I praktiken innebär det att många människor blir rättslösa, säger Fredrik Bergman.

Frågan inte helt över

Byggnads är nöjt med utgången av rättsprocessen.

– Det här är ett arbetsrättsligt mål som aldrig borde ha hamnat i allmänna domstolar. Det är skönt att den långa processen är slut och att förbundet vann, säger Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd och Byggnads ombud i målet, till Lag & Avtal.

Henrik Gustavsson är kritisk mot Byggnads som kallat det för ”en seger för alla som tror på den svenska modellen”.

– Hur kan facket vara nöjda med en dom där det framgår att mina rättigheter kränkts? Jag är inget hot mot den svenska modellen. För mig känns det som att facket helt enkelt kom undan den här gången, säger han.

Centrum för rättvisa har inte funderat klart om HD:s beslut verkligen är slutpunkten för den här juridiska processen.

– Även om Henrik Gustavsson inte får skadestånd bör frågan diskuteras vidare. Det är ingen bra ordning att facket kan genomföra stridsåtgärder som kränker företags rättigheter, säger Fredrik Bergman.

Toppnyheter

Demonstranter klättrar ner från en bro och flyr i mopeder. AFP
Demokratirörelsen i Hongkong

Studenter klättrade ner för bro och flydde på MC:s

Ett dussintal studenter i Hongkong lyckades på måndagen fly undan polisen genom att klättra tio meter ner för en bro, för att sedan plockas upp av andra demonstranter på motorcyklar, skriver Reuters.

Studenterna flydde när polisen tidigt på måndagsmorgonen lokal tid stormade det polytekniska universitetet, som i flera dagar varit ockuperat av dem. Enligt uppgifter ska ska flera av studenterna ha gripits efter att ha flytt i motorcykel.

Igår 22:27
Illustrationsbild.  TT
undefined

Efter våldsamheterna: SAS drar ner på flygningarna

SAS minskar antalet flygningar till Hongkong. Anledningen: De våldsamma protesterna har gjort att efterfrågan på biljetter minskat, skriver TT.

SAS har under november beslutat att gå från fem till fyra flygningar från Köpenhamn till Hongkong.

Det delvis statligt ägda flygbolaget följer utvecklingen kring oroligheterna noga, skriver TT.

– Det kommer att se lite annorlunda ut under jul- och nyårshelgerna men i nuläget ser vi inte skäl till att minska antalet flighter ytterligare, säger presschefen Freja Annamatz.

Igår 15:16
Demonstranter under en sammandrabbning vid det polytekniska universitet i Hongkong.   Ng Han Guan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Styret har feltolkat eller ignorerat antipatin

Läget vid det polytekniska universitetet i Hongkong är fortsatt spänt samtidigt som protester på andra platser förvärras, skriver CNN:s James Griffith i en analys. Flera av protesterna har skett regelbundet under lunchtid av kontorsarbetare. Tjänstemännens engagemang är ett tecken på hur illa regeringen har misstolkat, eller avsiktligen ignorerat, djupet av antipatin mot sig, skriver Griffith.

När kinesiska soldater i lördags gick ut för att röja undan demonstranters väghinder tolkades det som ett försök att lägga sig i Hongkongpolitiken, skriver Lily Kuo på The Guardian. ”Många tolkade det som en illavarslande varning”, skriver hon. Soldater kan kallas in om styret i Hongkong ber om det, men ingen sådan begäran har skett, konstaterar Kuo.

Igår 10:42
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong
Israeliska bosättningar på Västbanken. Ilan Ben Zion / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: ”Israel kommer att kräva fler bosättningar”

USA:s beslut att inte längre se de israeliska bosättningarna på Västbanken som brott mot internationell lag är en kalldusch för det palestinska självstyret i Ramallah, skriver Nathan Shachar på DN. Samtidigt har inga seriösa försök till fredsförhandlingar förekommit på fem år, så beslutet kommer inte sätta några käppar i hjulet för framtida fredsinitiativ.

De israeliska bosättarna kommer dock kräva att koloniseringen fortsätter i allt större grad. Hur palestinierna på Västbanken kommer reagera återstår att se, menar Shachar.

Herb Keinon på Jerusalem Post välkomnar beslutet. Efter att USA nu har backat från formuleringen ”illegala israeliska bosättningar” kan inte hela världssamfundet längre anses stå bakom den – vilket öppnar upp för en enligt Keinon välbehövlig debatt om något som inte kan anses vara en sanning, utan bara en tolkning.

”Trump-administrationen har visat att några av de antaganden som länge fått vägleda de misslyckade försöken att skapa fred i Mellanöstern borde omprövas”, skriver han.

Igår 21:55
Läs mer om Israel – Palestinakonflikten
Stefan Löfven. Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Svenska brottsbekämpningen

Löfven: Man kan inte etnifiera brottsligheten

Det är segregation och socioekonomiska förutsättningar som är huvudorsaken till den framväxande gängkriminaliteten i Sverige. Det säger statsminister Stefan Löfven (S) till DN.

– Man kan inte etnifiera och säga att brottsligheten beror på att man är född på ett visst ställe eller har en viss hudfärg eller bakgrund, säger Löfven.

Statsministern har fått hård kritik för sitt framträdande i SVT:s Agenda i helgen där han bland annat fick frågor varför Sverige drabbats hårdare av gängkriminalitet än andra jämförbara länder. Bland annat kallade Aftonbladets krönikör Lena Mellin Löfven ”förbluffande usel”.

Igår 21:53
Stefan Löfven. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Mellin: Löfven i Agenda var kort sagt en katastrof

Statsminister Stefan Löfvens (S) framträdande i SVT:s Agenda under söndagen, där han intervjuades om den senaste tiden gängvåld och dödsskjutningar var ”oacceptabelt dåligt”, skriver Aftonbladets Lena Mellin i en krönika.

Enligt Mellin tycktes Löfven vara illa förberedd, hade inga svar på frågorna och såg dessutom inte särkilt engagerad ut. ”Kort sagt en katastrof”, skriver Mellin som nu frågar sig hur Löfven ska komma tillbaka.

”Det man undrar nu är om Löfven hade en dålig dag eller om han helt enkelt är less på jobbet”, skriver hon.

Igår 19:29
Nyamko Sabuni i Agendastudion. SVT
undefined

Sabuni efterlyser konkreta svar från Löfven om brott

L-ledaren Nyamko Sabuni önskar mer konkreta svar från statsminister Stefan Löfven (S) i frågan om den organiserade brottsligheten, säger hon i Agenda.

Löfven säger i en intervju i programmet att arbetslösheten och segregationen är viktiga faktorer till Sveriges problem med gängbrottsligheten.

– Jag tror inte svaret är att det finns hög arbetslöshet, för de flesta arbetslösa blir inte kriminella.

Sabuni lyfter andra faktorer, som exempelvis att Sverige har dålig koll på sina gränser. Ett annat problem är att många skolor i utsatta områden har dåliga skolresultat, säger Sabuni och föreslår att eleverna ska spridas ut.

– Vi får låta bli att packa nyanlända i samma skolor i utsatta områden, säger hon.

17 nov
Läs mer om Svenska brottsbekämpningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer