Vårdföretagarna välkomnar kartläggningen – det är något vi har förespråkat under lång tid. För att få en rättvisande bild av behovet anser vi att en kartläggning också bör omfatta skicket på landets samtliga äldreboenden, skriver Anna Bergendal näringspolitisk expert äldreomsorg.
De senaste veckornas demonstrationer runt om USA efter George Floyds död har tydligt visat de strukturella problem med rasism som finns i landet. Det sa tidigare presidenten Barack Obama när han på onsdagskvällen för första gången kommenterade händelserna, i ett webbsänt framträdande.
– Veckorna har varit tragiska, men det har också gett oss en möjlighet att se de underliggande orättvisorna och göra något åt dem, sa Obama.
Han sa att det engagemang de unga visar är uppmuntrande och han påpekade att många rörelse, såsom medborgarrättsrörelse och den feministiska rörelsen drivits just av de ungas engagemang.
Han riktade sig också direkt till USA:s svarta befolkning.
– Ni betyder något, era liv betyder något och ni har makten att göra saker bättre, sa Obama.
I städer över hela världen har människor i dag demonstrerat för att protestera mot rasism och polisvåld i kölvattnet efter amerikanen George Floyds död. Utanför den brittiska premiärministerns bostad i London drabbade demonstranter och polis samman i handgripligheter. Samtidigt visar bilder hur poliser ger sitt stöd till demonstranterna genom att gå ner på knä.
I Rotterdam i Nederländerna fick kravallpolis gripa in sedan en fredlig protest upplösts eftersom den bröt mot reglerna om social distansering under coronapandemin.
I den grekiska huvudstaden Aten kastade demonstranter brandbomber mot USA:s ambassad.
En av arrangörerna till demonstrationen på Sergels torg, Ibi Chune Jogestrand, säger till DN att hon överraskades av att så många kom.
Hon tycker inte att det är problematiskt att arrangera en demonstration under en pandemi.
– Det beror på vem man frågar, om man är rasist eller inte, säger hon till DN.
Till Expressen säger dock Jogestrand att personligen är hon glad att så många dök upp men att man bör tänka på att ”vi är mitt inne i en pandemi”.
Aftonbladet skriver att många är rörda över stämningen på gatorna.
– Jag är fett glad för här i dag ser man vita, hispanics, folk från mellanöstern. Vi är inte ensamma här, säger Nya Smith till tidningen.
Astra Zeneca, Moderna, Johnson & Johnson, Merck och Pfizer tillhör de fem läkemedelsbolag som Trump-administrationen utsett till vaccin-finalister. Bolagen kan därmed få tillgång till statliga medel, enligt källor inom Vita huset skriver New York Times.
De tre förstnämnda har redan fått 2,2 miljarder dollar av federala pengar i coronavaccinjakten men ytterligare tillskott kan vänta. Pengarna ska hjälpa till att genomföra kliniska tester och även till att bygga en tillverkningsbas innan det ens står klart vilken av läkemedelsjättarnas vaccin, om ens något, kommer att fungera.
Genom att utse fem toppkandidater hoppas Vita huset att snabbt kunna identifiera vilka som ligger i framkant, för att påskynda en massproduktion av ett coronavaccin, skriver tidningen.
Malariamedicinen hydroxiklorokin tycks inte förhindra att personer som utsätts för det nya coronaviruset ska bli sjuka i covid-19. Det visar en ny studie som flera medier rapporterar om.
Enligt studien var medicinen inte mer effektiv än placebopreparat. Men medicinen hade heller inte några allvarliga bieffekter.
Medicinen som bland annat har förespråkats av Donald Trump har väckt hård debatt. En tidigare studie visade att den rent av kunde vara farlig, men den studien har senare visat sig ha flera brister.
– Jag tror inte att någon sida, varken de som säger att medicinen fungerar eller de som säger att den är farlig, har rätt, säger David Boulware, en av forskarna bakom nya studien.
Studien med malariamedicinen hydroxiklorokin för att behandla covid-19 ska återupptas, meddelar Världshälsoorganisationen (WHO) enligt AFP. Försöken stoppades nyligen efter uppgifter om att medicinen kunde öka dödligheten i sjukdomen.
Studien presenterades i tidskriften The Lancet, som sedan dess har medgett att studien innehåller brister.
Sverige lämnas utanför när Danmark öppnar sina gränser för fritidsresenärer från grannländerna, något som kan slå hårt mot näringslivet, rapporterar Di.
Fortsätter den danska gränsen att vara stängd mot Sverige kan framförallt svensk exportindustri. Många exportbolag är frustrerade över situationen med Danmark och risken är även att övriga Europa påverkas av landets beslut att hålla stängt mot Sverige.
– Många länder i Europa följer ju noga gränsöppningarna nu och om inte ens ett grannland öppnar upp för svenskar, då drar de öronen till sig, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, till Di.
Thailändska bärplockar stoppas av landets regering från att resa till Sverige på grund av smittspridningen. Därmed riskerar det svenska jordbruket gå miste om tusentals säsongsarbetare i sommar. Det rapporterar TT och DN.
– Det är ett kritiskt skede just nu, säger Ulf Hagner, vd på bär- och syltföretaget Blåtand till TT.
En rad stora bär- och grossistföretag i Sverige har skrivit till den thailändska ambassaden för att få till en omprövning av beslutet.
Regeringens och Folkhälsomyndighetens beslut om huruvida svenskarna måste hålla sig hemma eller inte i sommar blir helt avgörande för Gotlands företagare, skriver TT.
Årligen omsätter besöksnäringen på Gotland 4,4 miljarder kronor där 75 procent av omsättningen sker i juni-augusti. Utan turismen väntar en växande arbetslöshet och flera företag kan gå i konkurs.
– Vi vill ha ett besked om vad det blir för sommar på Gotland. Den här väntan är jättejobbig, framför allt för våra sommarjobbare som inte vet om de kommer få jobba eller inte, säger Björn Wallenström, vd för Gotlands Cykeluthyrning.
Smittskyddsexperten Björn Olsen säger till Expressen att demonstrationen i Stockholm, till stöd för Black lives matter, aldrig borde ha fått klartecken mitt under en pandemi.
– Jag blir djupt bestört av det där beteendet. Det är hemskt och ignorant, säger han till tidningen.
Arrangörerna hade tillstånd för en demonstration med 50 deltagare, men det dök upp tusentals demonstranter på Sergels torg.
– Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter igång, säger Olsen till Aftonbladet.
Staten har tagit företagens nota under den värsta krisperioden. Men det är inte hållbart att de ekonomiska stödet fortsätter när det akuta behovet är över. Det kan resultera i en konstgjord andning som inte är bra för näringslivet. Det skriver DI i en ledare.
Företagen ser allt fler ljusglimtar i coronamörkret. Fler företag tappar mindre i omsättning och antalet företagare som ser risk för en avveckling har halverats. Korttidspermitteringarna är en åtgärd som visat sig vara rätt. Men nu är det dags att ta de första stegen in i en helt ny verklighet och då måste regeringen anpassa stödet efter den.
– Det är inte hållbart att staten tar notan året ut för att företags anställda, utan motprestation, ska invänta att marknaden ser ut som den gjorde innan coronakrisen. Sannolikt väntar man förgäves. Vi kommer inte tillbaka till samma ekonomiska aktivitet i en handvändning. Det blir ännu mindre försvarbart när den totala prislappen för stödet skenat, och beräknas bli 95 miljarder kronor för 2020, skriver DI.
Det finns inte något färdigt facit för vilka länder som klarat pandemin bäst. Men Anders Tegnells uttalande om att det finns brister i den svenska coronastrategin väcker frågor, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys.
”Tilliten har varit en central faktor i den svenska mjukare modellen. Men hur påverkas svenskarnas förtroende om myndigheterna själva ifrågasätter sitt vägval, i den största krisen i modern tid”, skriver Eriksson.
I Stockholm har dödstalen varit betydligt högre än i Skåne, något Sydsvenskans Olle Lönnaeus uppmärksammar.
”Tänk om Stefan Löfvens och Anders Tegnells omtalade strategi visar sig vara fel för Stockholm – men rätt för Skåne”.
Lönnaeus tror inte att sanningen är svart-vit, utan att Sverige både gjort vissa saker rätt och andra saker fel. Men att det däremot inte finns någon tvekan om att något har gått fundamentalt snett inom äldreomsorgen i Stockholmsregionen.
De kriser som just nu håller USA i sitt grepp har fått både president Donald Trump och utmanaren Joe Biden att vända sig till religionen, skriver Washington Posts Eugene Scott i en analys. Trump valde att vid ett uppmärksammat fototillfälle posera framför en kyrka med bibeln i handen. Samtidig valde Biden att förlägga sin första kampanjaktivitet sedan före pandemin till en metodistkyrka i South Carolina.
Strategin är troligen effektiv för att mobilisera kärnväljarna eftersom många låter tron påverka deras politiska val, skriver Scott.
CNN:s Chris Cillizza skriver att de senaste dagarnas protester har gjort det helt omöjligt för Joe Biden att inte välja en svart kvinna som sin vicepresidentkandidat. Han påpekar dock att det inte automatiskt innebär att han vinner de svarta väljarnas röster, men att politik ofta handlar om att skicka signaler.
”Valet av kandidat är Bidens bästa möjlighet att visa hur han ser på sitt parti, på landet och på världen”, skriver Cillizza.
Republikanerna ”tvingas” försöka hitta en ny delstat att anordna sitt konvent i augusti i. Det skriver Donald Trump på Twitter.
Konventet var tänkt att hållas i Charlotte, men på grund av coronaviruset har North Carolinas demokratiske guvernör Roy Cooper inte kunnat garantera att det kan anordnas utan restriktioner – det är till exempel troligt att arenan inte skulle få vara fullsatt – och därför väljer Trump och Republikanerna nu att se sig om efter en annan plats.
På konventet ska Donald Trump formellt utses till Republikanernas presidentkandidat.
Moderaterna borde utveckla sin politik. Det tycker Matilda Ekeblad och Fredrik Hultman från Moderata ungdomsförbundet. På DN Debatt skriver de att Moderaterna måste förnya sin utbildningspolitik.
”Under alliansåren överläts utbildningspolitiken i hög utsträckning åt Liberalerna. Det misstaget får inte upprepas.”
Debattörerna skriver också att Moderaterna måste leverera fler innovativa förslag på klimatfronten och inte bara motsätta sig regeringens miljöskatter.
De tycker även att partiet ska undvika populism.
”Ställningstaganden i symbolfrågor som anonyma vittnen, slöjförbud och förbud mot böneutrop kan inte vara bärande för politiken.”
Moderata ungdomsförbundets avgående ordförande Benjamin Dousa blir vd på tankesmedjan Timbro, skriver Svenska Dagbladet.
– Borgerligheten behöver en nystart. Borgerligheten är till viss del splittrat och i spillror. Vi behöver kratta ihop det, säger han till tidningen.
Dousa tillträder sin nya tjänst som vd i november.
Storbritannien vill ha frihandel med Kina, men inte till vilket pris som helst, enligt Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab. Som i en intervju med Sky News ställer sig bakom Hongkongborna.
– Vi skulle inte låta frihandeln komma i vägen för att leva upp till vårt ansvar när det kommer till principer, säger han.
Pekings uppgång som en global ekonomisk supermakt riskerar att förlora sin lyster om inte president Xi Jinpings regering lever upp till sina internationella åtaganden och ändrar kurs mot en plan för att införa en ny säkerhetslagstiftning, menar Raab.
Storbritannien öppnar för visum för tre miljoner hongkongbor. Nu varnar Kina för att britternas inblandning kommer att slå tillbaka, skriver AFP.
– Vi råder Storbritannien att ta ett steg tillbaka och överge sin kalla kriget-mentalitet, säger Zhao Lijian, talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet vid en presskonferens.
Drygt tre miljoner Hongkongbor kan få brittiskt visum om Kina går vidare med den nya säkerhetslagen. Det skriver premiärminister Boris Johnson i onsdagens The Times.
Johnson förtydligar att erbjudandet gäller samtliga som är berättigade till ett brittiskt pass – inte enbart de 315 000 som redan har ett. Han skriver att det skulle innebära den största förändringen i det brittiska visumsystemet någonsin.
”Om Kina går vidare [...] kommer Storbritannien inte med gott samvete att rycka på axlarna och gå vidare. I stället kommer vi att hedra våra skyldigheter och erbjuda ett alternativ”, skriver han.
