Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kriminalpolitiken

Våldet tog död på företagandet – ”nu skjuter man direkt i huvudet”

Nedlagda affärslokaler och tomma fönster. Här tvingas handlare in i kriminalitet eller får butiken nedbränd eller ännu värre, berättar polisen Glen Sjögren när han guidar runt fPlus reporter. ”Här fick ett butiksbiträde halsen avskuren”, säger han i förbifarten. Följ med till stadsdelen där polisen gett upp kampen mot brottsligheten.

Rosengårds polishus ser robust och ogenomträngligt ut, närmast som en betongbunker. När det byggdes 2014 var säkerheten viktig – det utrustades med skalskydd, värn mot beskjutning och en säker parkering för att motverka vandalisering av polisens fordon.

– Skalskyddet behövs. Förra året detonerade en handgranat på gården och det blev en stor krater här, säger fotografen när vi parkerar bilen.

I receptionen står något som ser ut som en stor kattlåda med sand. Receptionisten berättar att det är där man ska lägga vapen och sprängmedel om man vill lämna in dem till polisen.

– Fungerar vapen- och sprängmedelsamnestin?, frågar jag kommunpolis Glen Sjögren när han möter oss.

– Nej, fan heller. Visst har vi fått in lite vapen men det gäller framförallt från vanligt folk. Det kan vara dödsbon, eller någon som har fått ärva en bössa. Men visst, det är bra att få bort även dessa vapen så att de inte kommer ut på marknaden, säger han.

”Kriminella som styr samhället där inne”

Vi sätter oss i bilen och beger oss till ”de särskilt utsatta områdena” som Glen Sjögren kallar dem – Seved, Rosengård och Lindängen.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Det är de kriminella som styr samhället där inne. Vi kallar det ”parallella samhällsstrukturer”. Brott anmäls inte. Grupperingarna har sina egna domstolar. De håller egna rättegångar och de utfärdar egna böter eller andra, värre, straff. Ingen vågar berätta något för oss, säger han.

Vi kör förbi en frisersalong. ”Klippning 50 kronor”, står det över glasrutan. Glen Sjögren berättar att det är ytterligare ett tecken på en parallell samhällsstruktur.

– Ingen affärsidkare kan gå runt på att klippa för femtio spänn per person. Här finns också ”resebyråer”. Varför har man en så udda verksamhet som en resebyrå mitt i Rosengård? De pengar som är i omlopp här måste tvättas rena. Dessa verksamheter tjänar som täckmantel för penningtvätt.

Nedlagda butiker och fönstren gapar tomma

Vi fortsätter förbi en rad nedlagda affärslokaler där fönstren gapar tomma. Före detta möbelbutiker, informerar Glen oss om. Men det går ju inte att driva sådant här längre, menar han. Här finns varken köpkraften eller den personliga säkerheten.

– Här uppe hade vi ett jourlivs. Ägaren kom från Kina. Jag vet inte hur många rån han har haft och han var skogstokig ett tag. ”Varför gör ni inte som i Kina? Där skulle processen göras kort med brottslingarna”, sa han till oss. Men vi kan inget göra, säger Glen Sjögren.

Butikernas antal har minskat kraftigt i Seved, Rosengård och Lindängen. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kom 2018 med en rapport om relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden och förekomsten av parallella samhällsstrukturer. Rapporten bekräftar Glen Sjögrens bild. Här blir det allt vanligare med egna försäkringslösningar och trygghetssystem i många grupper, särskilt bland dem som baseras på etnicitet eller religion.

Det kom in en kille och skar halsen av honom

I rapporten framgår även att beskyddarverksamhet mot småföretagare blir vanligare men att det är svårt att få uppgifter från de drabbade.

– Här fick ett butiksbiträde halsen avskuren så sent som i höstas, säger Glen Sjögren när vi kör förbi Rosengårds centrum.

– Jag hade varit där och snackat med dem. Den anställde var inblandad i någon form av konflikt. Det kom in en kille och skar halsen av honom. Vi har ingen aning om vad det handlade om. Vi löser sällan dessa konflikter, säger Glen Sjögren.

Ingen vill berätta

Att utreda brotten är i princip omöjligt, menar han. Ingen är benägen att berätta om vad som har hänt.

– Vi får aldrig samtal från butiksägare. Men vi vet att de lever under hot hela tiden. De är ytterst sårbara eftersom de sitter där de sitter och kommer ingenvart. När en kriminell gruppering kommer in och kräver något av butiksägaren vågar de aldrig ringa. För om polisen kommer strax efter det så förstår de ju att han har tjallat, säger Glen Sjögren.

Butiksinnehavare blir indragna mot sin vilja

Sedan kameror har kommit upp i de mest utsatta stadsdelarna har den öppna narkotikaförsäljningen försvunnit till stor del från gatorna. Men det blir allt vanligare att försäljningen flyttar in i butikerna.

– Narkotikan lagerhålls inne i butiken. Det kan ske utan att butiksinnehavaren är medveten om det. Men det kan också vara så att butiksinnehavaren blir indragen i verksamheten mot sin vilja. Skulle han eller hon bråka så bränner de ner butiken, säger Glen Sjögren.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vi kör in i Seved. Fotografen berättar att det var här som Expressenreportern Diamant Salihu år 2010 gick in för att undersöka hur lätt det var att köpa vapen. Det tog honom endast fem timmar att köpa en pistol som tidigare hade använts av polisen i det forna Jugoslavien.

Inne i själva Seveds centrum finns Nallens livs – en av få kvarvarande butiker i Seved. Men tomma, före detta butikslokaler finns lite här och var. Polisen går mycket sällan in här och jobbar och nästan aldrig till fots. Glen Sjögren är inte heller uniformerad när vi går genom området.

Här har de kört igenom med bilar och skjutit ihjäl människor från bilfönstret med Kalasjnikov

Patrullering har ersatts med kameror, som finns överallt i hela Seved. Det finns inte ett gathörn som inte kan ses med en kamera. Polisen kan följa allt som händer via sina mobiltelefoner. Kamerorna sitter högt upp på husväggarna och är tåliga för yttre påverkan. Området är också kraftigt upplyst kvällstid. Kanske är det därför som gardinerna är fördragna i nästan varje lägenhet.

– Här har det mördats folk på öppen gata. Det extrema våldet går ner i åldrarna. Om man förr sköt knäna så har det vandrat uppåt och nu skjuter man direkt i huvudet. Inte sällan för rena småsaker, säger Glen Sjögren.

Vi går fram till en nedlagd butikslokal vid ett hus vars fasad är fullständigt täckt av graffiti. Tidigare förekom så kallade ”drive-by-shootings” här.

– Här har de kört igenom med bilar och skjutit ihjäl människor från bilfönstret med Kalasjnikov. Men sedan vi satte upp de här betongklumparna har den typen av dödsskjutningar upphört. De kan inte köra igenom och det blir svårare för dem att fly från brottsplatsen, säger Glen Sjögren.

Svårt att bevisa och döma

Men trots kamerorna inträffar fortfarande skjutningar på öppen gata. Glen Sjögren berättar hur de på kameror såg hur två förövare förföljde en tredje person fram mot en port.

– Killen gick in i porten där borta. De två killarna följde honom dit och sköt in mot porten och drog iväg. De struntade i om de blev filmade. De vet att tings- och hovrätt kräver så pass mycket för att vi ska kunna bevisa vilka det var och få dem dömda.

En man i femtioårsåldern går ut på sin balkong rakt över gatan. Han berättar att han har bott i Sverige i 25 år och i Seved i närmare 20 år.

– Det var mycket skit här innan men det är lugnare nu. Förr var det mycket skjutande och ungdomar som sålde droger och brände bilar. De stängde ner den lilla affären där för några år sedan, säger han och pekar på den igenbommade butiken.

”Föräldrar i Sverige är alldeles för maktlösa”

Han berättar att många av ungdomarna som då ställde till bråk nu har vuxit upp. Vissa sitter i fängelse, andra har mognat, gift sig och bildat familj. Han själv har ett jobb att gå till och han tycker att det är viktigt att vara en förebild – att ha ett jobb att gå till på morgonen. Men många barn i området har föräldrar som aldrig går till ett jobb.

– Jag vill inte att mina egna ungar hamnar här ute och börjar sälja knark. Det är det värsta som finns för en förälder. Föräldrar i Sverige är alldeles för maktlösa. De är rädda för att bli anmälda hos ”soc” om man är hård mot barnen. Många föräldrar här är till och med rädda för sina tonårsbarn, säger han.

När butikerna dör så dör också tryggheten och de mörka krafterna tar över

Att butikerna finns kvar i de särskilt utsatta områdena är viktigt för tryggheten i området och för att människor ska våga röra sig här, säger Glen Sjögren när vi går tillbaka till bilen.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Centrumet blir mer levande med butiker och människor får möjlighet att träffa varandra. När butikerna dör så dör också tryggheten och de mörka krafterna tar över. De flesta är arbetslösa och träffar sällan människor utanför området. De som trots allt får jobb, börjar tjäna pengar och skaffar familj, väljer att flytta härifrån så snart som möjligt. Hade de haft ett tryggare centrum så hade fler av de som arbetar stannat kvar. Det är viktigt för integrationen, säger Glen Sjögren.

Tvingas sälja gods de inte vill

Per Geijer är säkerhetsansvarig på Svensk Handel och bekräftar bilden av det blir allt otryggare att driva butiker, och att de i allt större utsträckning utsätts för påverkan av kriminella grupperingar.

– Det är oerhört svårt att hitta människor som är villiga att berätta om problemet. Men vi hör talas om grupperingar som tar över och utnyttjar butiker till kriminell verksamhet, där de tvingas sälja gods de inte vill sälja. Ofta sockras erbjudandet med någon form av belöning. Du kan välja mellan att göra en bra affär eller att få din butik uppeldad. Det är maffiametoder, säger Per Geijer.

Han berättar att frågan om butikspersonalens säkerhet har seglat upp som den allra viktigaste när de stora kedjorna vill etablera sig på nya områden.

– Tidigare var de viktigaste frågorna lönsamhet och möjlighet till rekrytering när de stora livsmedelskedjorna ville etablera nya butiker. Men nu har trygghetsfrågan blivit den allra viktigaste. De vill veta var på polisens prioriterade lista det här området ligger och om man kan garantera de anställdas säkerhet, säger Per Geijer.

Redan i dag nekar kedjorna massvis med etableringar och nyinvesteringar i områden där tryggheten inte garanteras, menar Per Geijer, som dock inte vill tala om vilka kedjor det rör sig om.

Vad händer med ett område när affärsidkarna försvinner?

– Ett mörkt, låst och igenbommat centrum är ett farligt centrum. Det skapar bara otrygghet. Ibland får man intrycket av att människor tror att det är handeln som genererar risk och otrygghet. Men det är tvärt om. Finns det kvällsöppna butiker och kaféer i ett område rör det sig också vettiga normala människor där, säger Per Geijer.

– Det blir en ond cirkel när butikerna börjar lägga ner. Färre av de kvarvarande butikerna vågar nyinvestera och ännu färre vågar nyetablera. När en centrumkärna dör är det ofta något som sker gradvis och över tid. Så småningom försvinner även socialt viktiga funktioner som paketombud, vårdinrättningar med mera. Först när det är försent att göra något åt det blir problemen som värst, avslutar han.

Toppnyheter

Trump och Turkiets president Erdogan under Natomöte förra sommaren. Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

USA inför sanktioner och höjer ståltullar mot Turkiet

USA avbryter handelssamtalen med Turkiet efter Syrienoffensiven, meddelar president Donald Trump via Twitter. USA:s handelsdepartement kommer ”omedelbart” att avsluta förhandlingarna om handelsavtalet som är värt 100 miljarder dollar.

Dessutom höjs tullarna på turkiskt stål återigen till de 50 procent som de var låg på innan tarifferna sänktes i maj, heter det i uttalandet.

Inom kort ska Donald Trump också utfärda en presidentorder om sanktioner mot ”nuvarande och tidigare medlemmar av den turkiska regeringen” och personer som bidrar till att destabilisera norra Syrien.

Presidentordern kommer att göra det möjligt för USA att införa ytterligare kraftfulla sanktioner mot dem som är involverade i brott mot mänskliga rättigheter. Bland annat kan det bli tal om finansiella sanktioner, frysning av tillgångar och inreseförbud till USA, heter det i uttalandet.

25 min
CHP-supportrar i Istanbul tidigare i år. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Karaveli: ”S bör stödja den turkiska oppositionen”

Turkietkännaren Halil Karaveli anser att Socialdemokraterna i Sverige och andra delar av världen bör stödja den turkiska oppositionen. Det skriver han på DN Debatt med anledning av den turkiska offensiven i norra Syrien.

”Nu krävs en idépolitisk mobilisering för att bemöta och på sikt besegra den turkiska högernationalism som blivit ett gränsöverskridande hot”, anser han.

Karaveli menar att de turkiska socialdemokratiska partierna CHP och HDP behöver ”vägledning och ideologisk uppmuntran” från socialdemokrater.

Han skriver att den nyliberala ordningen i Turkiet de senaste fyrtio åren har gjort att ”det socialdemokratiska tänkandet förtvinat”. Enligt Karaveli kan dock S hjälpa Turkiet att bryta ”med sina konservativa, auktoritära arv”.

1 tim
Turkiska miltitärfordon i Syrien. AREF TAMMAWI / AFP
undefined

”Värsta scenariot är strider mellan reguljära arméer”

Syriska trupper säger sig ha nått den strategiskt viktiga staden Manbij i norra Syrien, en stad som är ett mål även för den turkiska offensiven.

– De kommande timmarna får visa om det blir en direkt konfrontation mellan den syriska armén och den turkiska armén, säger Expressens Mellanösternkorrespondent Kassem Hamadé i Expressen TV.

Den norska Mellanösternexpertern Jo Jakobsen säger till Dagbladet att han inte tror att någon sida är intresserad av en konfrontation, som riskerar att bli mycket blodig, särkilt inte den syriska.

– Syrien är beroende av Ryssland som vill ha minsta möjliga bråk, säger han.

Tidningen har också pratat med Turkietexperten Siri Nestet som ser tre vägar framåt: att Turkiet backar, att Ryssland förhandlar fram ett avtal mellan parterna eller en direkt konfrontation, varav det sista är det farligaste.

– Då pratar vi inte milis mot milis eller Turkiet mot milis utan strider mellan två reguljära arméer, krigshandlingar mellan nationer, säger hon.

2 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Elizabeth Warren. Marcio Jose Sanchez / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Warrens stöd fortsatt störst inför sista debatten

Elizabeth Warren är fortsatt den demokratiska presidentkandidat som har det högsta väljarstödet, visar en ny opinionsmätning från Quinnipiac University.

Warren får 30 procent av stödet, en ökning med en procentenhet jämfört med en undersökning från förra veckan. Där bakom ligger Joe Biden på 27 procent. Även han ökar en procentenhet.

På tredje plats ligger Bernie Sanders som som får 11 procent, ett ras med fem procentenheter. Sanders ålder och hälsa har ifrågasatts sedan han nyligen fick en hjärtinfarkt.

Undersökningen kommer dagen före nästa stora debatt mellan kandidaterna som hålls på tisdagskvällen.

39 min
Det demokratiska startfältet i den förra debatten, som ägde rum den 12 september i Houston. David J. Phillip / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Största debatten i politiska historien väntar i morgon

Tolv demokrater gör i morgon upp i den största debatten i amerikansk politisk historia, skriver Time. Aldrig tidigare har så många kandidater stått på samma scen.

Sedan debatten i september har två politiker tillkommit: Tulsi Gabbard och Tom Steyer. För att kvalificera sig krävdes att kandidaterna samlat in donationer från minst 130 000 personer och att de fått över två procents väljarstöd i minst fyra mätningar mellan 28 juni och 1 oktober, något som både Gabbard och Steyer nu har klarat, enligt Vox.

Men frågan är om Gabbard ställer upp. Hon har hotat att bojkotta tillställningen för att ”medier försöker kapa hela valprocessen” genom att hålla debatter som är ”menade att underhålla, inte upplysa”.

Idag 04:56
Bernie Sanders och Elizabeth Warren. TT
undefined

Sanders: Hon är kapitalist in i märgen – det är inte jag

Den demokratiska presidentaspiranten Bernie Sanders avfärdar uppfattningen om att han och rivalen Elizabeth Warren i princip har identiska positioner, i en intervju med ABC News. Sanders menar att han är den enda som vill ta krafttag mot ”den styrande klassen” i USA.

– Elizabeth ser sig själv – om jag förstod citatet rätt – som kapitalist ända in i märgen. Det gör inte jag. Och skälet är att jag inte för en sekund kommer att tolerera den typ av girighet, korruption och ojämlikhet i inkomst och rikedom och allt lidande som pågår i det här landet, säger Sanders.

Han fick också frågor om sin hälsa, efter att han drabbats av en hjärtinfarkt tidigare i höst. ”Väldigt bra”, svarade Sanders när reportern frågade hur han mådde.

Både Sanders och Warren tillhör favoriterna i det demokratiska startfältet.

Idag 04:39
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Tomas Hilmo. Arkivbilder. Pressbild, TT
Krisen i sjukvården

Leverans väntas på onsdag – vd:n beklagar situationen

Leverantören Apotekstjänst hotas av både vite, skadestånd och avbrutet kontakt med anledning av den rådande bristen på sjukhusmaterial i flera regioner, skriver TT.

Företagets vd Tomas Hilmo beklagar den uppkomna situationen.

”Vi arbetar dygnet runt för att lösa leveranserna snarast möjligt. Vi beräknar just nu att alla leveranser ska vara igång i normal omfattning på onsdag”, skriver han i ett pressmeddelande som SVT och TT tagit del av.

På grund av materialbristen har planerade operationer ställts in i Uppsala under tisdagen och onsdagen. Andra regioner har gått in i stabsläge.

2 tim
Sjukvårdsmaterial. Arkivbild. Erik Nylander/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fortsatt stabsläge i Dalarna på grund av materialbrist

Stabsläget fortsätter i Dalarna med anledning av bristen på sjukvårdsmaterial, rapporterar SVT Dalarna. Regiondirektör Karin Stikå Mjöberg säger dock att inga planerade operationer har behövts ställas in hittills, men att det är nödvändigt att förråden kontinuerligt fylls på.

– Vissa delar klarar vi en vecka men andra delar bara några dagar, säger hon.

Stikå Mjöberg säger att man nu hoppas på att leverantören Apotekstjänst AB snart ska få sina leveranser att fungera.

Akademiska sjukhuset i Uppsala förlängde i dag operationsstoppet till onsdag på grund av brist på sjukvårdsmaterial.

5 tim
Arkivbilder  TT
undefined

Operationer i Uppsala ställs in på tisdag och onsdag

Problemen med materialbrist på Akademiska sjukhuset i Uppsala fortsätter. All planerad slutenvård och planerade operationer ställs in även under tisdagen och onsdagen, meddelar sjukhuset i ett pressmeddelande.

Sjukhuset har fått in vissa leveranser med sjukvårdsmaterial under helgen, men man är ännu inte uppe i de nivåer som krävs för att kunna bedriva en normal verksamhet och samtidigt ha beredskap för akuta händelser.

Materialbristen i Uppsala och fyra andra regioner har uppstått i samband med att man bytte distributör. Socialstyrelsen har på grund av detta kallat de berörda regionerna till ett extramöte, rapporterar SVT Uppsala.

Idag 11:33
Läs mer om Krisen i sjukvården
Karin Wesslén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nobelpriset

”Äntligen premierar riksbanken forskning som leder världen rätt”

Riksbanken har länge mött kritik för att endast premiera marknadsvänlig forskning. Med årets pristagare kan de stilla de kritiker som vill avveckla priset, skriver Tomas Bjöersdorff, Ekonom och tidigare VD för Erikshjälpen, på SVT debatt.

Världen idag är i stort behov av den typ av ekonomisk och praktisk forskning som årets pristagare bidragit till, skriver debattören. Han menar att vi måste lyssna till de ekonomer och forskare som förstår värdet av att väga in faktorer som befolkningens välmående, livskvalitet, kunskap och engagemang.

”En händelse som ser ut som en tanke är att det prestigefyllda Ekonomipriset som i år firar 50 år jubilerar med att ge världen hopp och uppmuntran genom att premiera forskning som kan svara på hur vi kommer tillrätta med några av vår tids största risker såsom ekologiskt sammanbrott, social och ekonomisk ojämlikhet”, skriver Tomas Bjöersdorff.

1 tim
Michael Kremer, Esther Duflo och Abhijit Banerjee. Wikipedia/Harvard University/MIT
undefined

Ekonomipriset till Nobels minne tilldelas trio

Den franska fattigdomsforskaren Esther Duflo delar Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne med amerikanerna Abhijit Banerjee och Michael Kremer.

”Årets pristagare har introducerat ett nytt angreppssätt för att få tillförlitliga svar på hur man kan bekämpa global fattigdom”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.

I mitten av 90-talet gjorde Kremer fältexperiment och testade åtgärder för att förbättra skolresultaten i västra Kenya, något som Banerjee och Duflo fortsatt med i andra länder, ofta tillsammans med Kremer.

”Deras metoder är i dag dominerande bland utvecklingsekonomer”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien.

Idag 09:50
JONATHAN NACKSTRAND / AFP
undefined

Här är vinnarna av priset – två är ett gift par

Årets tre vinnare av Riksbankens pris till Nobels minne får utmärkelsen för deras ”experimentella ansats mot att minska den globala fattigdomen”.

Esther Duflo och Abhijit Banerjee är ett gift par som bland annat tillsammans med den tredje pristagaren Michael Kremer studerat så kallad mikroekonomi i utvecklingsländer, till exempel hur hushåll beter sig och effekten av utbildning. Metoden har ofta varit fältexperiment där målet har varit att fastslå kausala samband inom ekonomin.

– Vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför, säger Duflo i Vetenskapsakademins intervju direkt efter tillkännagivandet.

Idag 10:14
Läs mer om Nobelpriset
Mikael Damberg (S). Arkivbilder. TT
Polisens framtid

Damberg om hoten mot polisfamiljer: Fegt angrepp

Inrikesminister Mikael Damberg (S) är ”förbannad” över Polisförbundets rapport som visar att inte bara poliser utsätts för våld, hot och trakasserier, utan även deras familjemedlemmar. Det skriver han i ett inlägg på Facebook.

”Det är fegt och det är ett angrepp mot dem som valt att genom sitt yrke göra en insats för hela samhället”, skriver S-ministern.

Damberg tar upp att attacker mot polisen gör regeringen mer beslutsam att ge polisen de verktyg och resurser som behövs för att pressa kriminella. Han lyfter att straffet för angrepp på blåljuspersonal höjs vid årsskiftet och att polisens arbete för att stärka medarbetarskyddet skärps.

Samtidigt ser regeringen över regler om polisens ID-handlingar, om det eventuellt kan bli möjligt att polisers personuppgifter anonymiseras.

2 tim
Johan Forssell.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M vill göra det svårare att ta reda på polisers identitet

Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell reagerar på att nästan var tionde polis uppger att deras familjemedlemmar utsatts för hot, våld eller trakasserier.

På Twitter skriver han:

”Befarar att detta kan bli ännu vanligare framöver. Vi bör göra det svårare för kriminella att ta reda på en polisanställds identitet”.

För att minska risken för trakasserier vill Polisförbundet att polisernas fullständiga namn och personnummer tas bort från tjänstekorten. Regeringen har tidigare uttryckt sig positivt till förslaget och utreder nu frågan.

Advokatsamfundets förre ordförande Anne Ramberg menar dock att man måste vara försiktig eftersom förändringar kan leda till en minskad transparens i polisens arbete.

Idag 07:24
Läs mer om Polisens framtid

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer