Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kriminalpolitiken

Våldet tog död på företagandet – ”nu skjuter man direkt i huvudet”

Nedlagda affärslokaler och tomma fönster. Här tvingas handlare in i kriminalitet eller får butiken nedbränd eller ännu värre, berättar polisen Glen Sjögren när han guidar runt fPlus reporter. ”Här fick ett butiksbiträde halsen avskuren”, säger han i förbifarten. Följ med till stadsdelen där polisen gett upp kampen mot brottsligheten.

Rosengårds polishus ser robust och ogenomträngligt ut, närmast som en betongbunker. När det byggdes 2014 var säkerheten viktig – det utrustades med skalskydd, värn mot beskjutning och en säker parkering för att motverka vandalisering av polisens fordon.

– Skalskyddet behövs. Förra året detonerade en handgranat på gården och det blev en stor krater här, säger fotografen när vi parkerar bilen.

I receptionen står något som ser ut som en stor kattlåda med sand. Receptionisten berättar att det är där man ska lägga vapen och sprängmedel om man vill lämna in dem till polisen.

– Fungerar vapen- och sprängmedelsamnestin?, frågar jag kommunpolis Glen Sjögren när han möter oss.

– Nej, fan heller. Visst har vi fått in lite vapen men det gäller framförallt från vanligt folk. Det kan vara dödsbon, eller någon som har fått ärva en bössa. Men visst, det är bra att få bort även dessa vapen så att de inte kommer ut på marknaden, säger han.

”Kriminella som styr samhället där inne”

Vi sätter oss i bilen och beger oss till ”de särskilt utsatta områdena” som Glen Sjögren kallar dem – Seved, Rosengård och Lindängen.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Det är de kriminella som styr samhället där inne. Vi kallar det ”parallella samhällsstrukturer”. Brott anmäls inte. Grupperingarna har sina egna domstolar. De håller egna rättegångar och de utfärdar egna böter eller andra, värre, straff. Ingen vågar berätta något för oss, säger han.

Vi kör förbi en frisersalong. ”Klippning 50 kronor”, står det över glasrutan. Glen Sjögren berättar att det är ytterligare ett tecken på en parallell samhällsstruktur.

– Ingen affärsidkare kan gå runt på att klippa för femtio spänn per person. Här finns också ”resebyråer”. Varför har man en så udda verksamhet som en resebyrå mitt i Rosengård? De pengar som är i omlopp här måste tvättas rena. Dessa verksamheter tjänar som täckmantel för penningtvätt.

Nedlagda butiker och fönstren gapar tomma

Vi fortsätter förbi en rad nedlagda affärslokaler där fönstren gapar tomma. Före detta möbelbutiker, informerar Glen oss om. Men det går ju inte att driva sådant här längre, menar han. Här finns varken köpkraften eller den personliga säkerheten.

– Här uppe hade vi ett jourlivs. Ägaren kom från Kina. Jag vet inte hur många rån han har haft och han var skogstokig ett tag. ”Varför gör ni inte som i Kina? Där skulle processen göras kort med brottslingarna”, sa han till oss. Men vi kan inget göra, säger Glen Sjögren.

Butikernas antal har minskat kraftigt i Seved, Rosengård och Lindängen. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kom 2018 med en rapport om relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden och förekomsten av parallella samhällsstrukturer. Rapporten bekräftar Glen Sjögrens bild. Här blir det allt vanligare med egna försäkringslösningar och trygghetssystem i många grupper, särskilt bland dem som baseras på etnicitet eller religion.

Det kom in en kille och skar halsen av honom

I rapporten framgår även att beskyddarverksamhet mot småföretagare blir vanligare men att det är svårt att få uppgifter från de drabbade.

– Här fick ett butiksbiträde halsen avskuren så sent som i höstas, säger Glen Sjögren när vi kör förbi Rosengårds centrum.

– Jag hade varit där och snackat med dem. Den anställde var inblandad i någon form av konflikt. Det kom in en kille och skar halsen av honom. Vi har ingen aning om vad det handlade om. Vi löser sällan dessa konflikter, säger Glen Sjögren.

Ingen vill berätta

Att utreda brotten är i princip omöjligt, menar han. Ingen är benägen att berätta om vad som har hänt.

– Vi får aldrig samtal från butiksägare. Men vi vet att de lever under hot hela tiden. De är ytterst sårbara eftersom de sitter där de sitter och kommer ingenvart. När en kriminell gruppering kommer in och kräver något av butiksägaren vågar de aldrig ringa. För om polisen kommer strax efter det så förstår de ju att han har tjallat, säger Glen Sjögren.

Butiksinnehavare blir indragna mot sin vilja

Sedan kameror har kommit upp i de mest utsatta stadsdelarna har den öppna narkotikaförsäljningen försvunnit till stor del från gatorna. Men det blir allt vanligare att försäljningen flyttar in i butikerna.

– Narkotikan lagerhålls inne i butiken. Det kan ske utan att butiksinnehavaren är medveten om det. Men det kan också vara så att butiksinnehavaren blir indragen i verksamheten mot sin vilja. Skulle han eller hon bråka så bränner de ner butiken, säger Glen Sjögren.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vi kör in i Seved. Fotografen berättar att det var här som Expressenreportern Diamant Salihu år 2010 gick in för att undersöka hur lätt det var att köpa vapen. Det tog honom endast fem timmar att köpa en pistol som tidigare hade använts av polisen i det forna Jugoslavien.

Inne i själva Seveds centrum finns Nallens livs – en av få kvarvarande butiker i Seved. Men tomma, före detta butikslokaler finns lite här och var. Polisen går mycket sällan in här och jobbar och nästan aldrig till fots. Glen Sjögren är inte heller uniformerad när vi går genom området.

Här har de kört igenom med bilar och skjutit ihjäl människor från bilfönstret med Kalasjnikov

Patrullering har ersatts med kameror, som finns överallt i hela Seved. Det finns inte ett gathörn som inte kan ses med en kamera. Polisen kan följa allt som händer via sina mobiltelefoner. Kamerorna sitter högt upp på husväggarna och är tåliga för yttre påverkan. Området är också kraftigt upplyst kvällstid. Kanske är det därför som gardinerna är fördragna i nästan varje lägenhet.

– Här har det mördats folk på öppen gata. Det extrema våldet går ner i åldrarna. Om man förr sköt knäna så har det vandrat uppåt och nu skjuter man direkt i huvudet. Inte sällan för rena småsaker, säger Glen Sjögren.

Vi går fram till en nedlagd butikslokal vid ett hus vars fasad är fullständigt täckt av graffiti. Tidigare förekom så kallade ”drive-by-shootings” här.

– Här har de kört igenom med bilar och skjutit ihjäl människor från bilfönstret med Kalasjnikov. Men sedan vi satte upp de här betongklumparna har den typen av dödsskjutningar upphört. De kan inte köra igenom och det blir svårare för dem att fly från brottsplatsen, säger Glen Sjögren.

Svårt att bevisa och döma

Men trots kamerorna inträffar fortfarande skjutningar på öppen gata. Glen Sjögren berättar hur de på kameror såg hur två förövare förföljde en tredje person fram mot en port.

– Killen gick in i porten där borta. De två killarna följde honom dit och sköt in mot porten och drog iväg. De struntade i om de blev filmade. De vet att tings- och hovrätt kräver så pass mycket för att vi ska kunna bevisa vilka det var och få dem dömda.

En man i femtioårsåldern går ut på sin balkong rakt över gatan. Han berättar att han har bott i Sverige i 25 år och i Seved i närmare 20 år.

– Det var mycket skit här innan men det är lugnare nu. Förr var det mycket skjutande och ungdomar som sålde droger och brände bilar. De stängde ner den lilla affären där för några år sedan, säger han och pekar på den igenbommade butiken.

”Föräldrar i Sverige är alldeles för maktlösa”

Han berättar att många av ungdomarna som då ställde till bråk nu har vuxit upp. Vissa sitter i fängelse, andra har mognat, gift sig och bildat familj. Han själv har ett jobb att gå till och han tycker att det är viktigt att vara en förebild – att ha ett jobb att gå till på morgonen. Men många barn i området har föräldrar som aldrig går till ett jobb.

– Jag vill inte att mina egna ungar hamnar här ute och börjar sälja knark. Det är det värsta som finns för en förälder. Föräldrar i Sverige är alldeles för maktlösa. De är rädda för att bli anmälda hos ”soc” om man är hård mot barnen. Många föräldrar här är till och med rädda för sina tonårsbarn, säger han.

När butikerna dör så dör också tryggheten och de mörka krafterna tar över

Att butikerna finns kvar i de särskilt utsatta områdena är viktigt för tryggheten i området och för att människor ska våga röra sig här, säger Glen Sjögren när vi går tillbaka till bilen.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Centrumet blir mer levande med butiker och människor får möjlighet att träffa varandra. När butikerna dör så dör också tryggheten och de mörka krafterna tar över. De flesta är arbetslösa och träffar sällan människor utanför området. De som trots allt får jobb, börjar tjäna pengar och skaffar familj, väljer att flytta härifrån så snart som möjligt. Hade de haft ett tryggare centrum så hade fler av de som arbetar stannat kvar. Det är viktigt för integrationen, säger Glen Sjögren.

Tvingas sälja gods de inte vill

Per Geijer är säkerhetsansvarig på Svensk Handel och bekräftar bilden av det blir allt otryggare att driva butiker, och att de i allt större utsträckning utsätts för påverkan av kriminella grupperingar.

– Det är oerhört svårt att hitta människor som är villiga att berätta om problemet. Men vi hör talas om grupperingar som tar över och utnyttjar butiker till kriminell verksamhet, där de tvingas sälja gods de inte vill sälja. Ofta sockras erbjudandet med någon form av belöning. Du kan välja mellan att göra en bra affär eller att få din butik uppeldad. Det är maffiametoder, säger Per Geijer.

Han berättar att frågan om butikspersonalens säkerhet har seglat upp som den allra viktigaste när de stora kedjorna vill etablera sig på nya områden.

– Tidigare var de viktigaste frågorna lönsamhet och möjlighet till rekrytering när de stora livsmedelskedjorna ville etablera nya butiker. Men nu har trygghetsfrågan blivit den allra viktigaste. De vill veta var på polisens prioriterade lista det här området ligger och om man kan garantera de anställdas säkerhet, säger Per Geijer.

Redan i dag nekar kedjorna massvis med etableringar och nyinvesteringar i områden där tryggheten inte garanteras, menar Per Geijer, som dock inte vill tala om vilka kedjor det rör sig om.

Vad händer med ett område när affärsidkarna försvinner?

– Ett mörkt, låst och igenbommat centrum är ett farligt centrum. Det skapar bara otrygghet. Ibland får man intrycket av att människor tror att det är handeln som genererar risk och otrygghet. Men det är tvärt om. Finns det kvällsöppna butiker och kaféer i ett område rör det sig också vettiga normala människor där, säger Per Geijer.

– Det blir en ond cirkel när butikerna börjar lägga ner. Färre av de kvarvarande butikerna vågar nyinvestera och ännu färre vågar nyetablera. När en centrumkärna dör är det ofta något som sker gradvis och över tid. Så småningom försvinner även socialt viktiga funktioner som paketombud, vårdinrättningar med mera. Först när det är försent att göra något åt det blir problemen som värst, avslutar han.

Toppnyheter

Illustrationsbild. Petra Älvstrand/TT
Den svenska arbetsmiljön

Bristande arbetsmiljö på ny arbetsmiljömyndighet

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, som har funnits i ett år, har stora arbetsmiljöproblem, skriver DN. Myndighetens syfte är just att skapa förutsättningar för ett ”friskt, glädjefyllt och hållbart arbetsliv”.

Sedan myndigheten upprättades har sex stycken av myndighetens 17 anställda slutat eller aldrig tillträtt sina tjänster.

Skyddsombudet på myndigheten uppger för Du & Jobbet att arbetsbelastningen är för hög och att det brister i både rutiner och arbetsmiljön. Ombudet har även lämnat in en anmälan om brister i arbetsmiljön till arbetsgivaren.

1 tim
Nader Ahmadi. Arkivbild. HENRIK MONTGOMERY
undefined

Generaldirektör anklagas: Inte varit min avsikt

Nader Ahmadi, generaldirektör vid Myndigheten för arbetsmiljökunskap, har anklagats av personal och facket för att vara hierarkisk i sitt ledarskap och för att han sagt kränkande kommentarer, skriver DN.

Ahmadi, som har kallats till ett möte hos arbetsmarknadsdepartementet, säger till tidningen att välkomnar att detta kommer ”upp på bordet”.

– Det är bekymmersamt. Jag har inte haft för avsikt att fälla stötande kommentarer eller kritisera medarbetare inför andra. Har det uppfattats som så, tar jag ansvar för det. Det har varit klumpigt, säger han till DN.

8 min
Illustrationsbild. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Anställd på myndigheten: Kunde inte utföra mitt jobb

Arbetsmiljön är bristande på den nyinrättade Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, som funnits sedan juni förra året, skriver DN.

Totalt har sex anställda slutat, fyra av dem är chefer.

– Jag sade upp mig för att jag kände att jag inte kunde utföra mitt jobb under de förutsättningarna som rådde, säger en av de tidigare toppcheferna till DN.

I en 15 sidor lång skrivelse, som skickats till arbetsmarknadsdepartementet, beskriver anställda hur det är frustrerade, har låg arbetsglädje och är stressade.

36 min
Läs mer om Den svenska arbetsmiljön
Joacim Olsson, vd Aktiespararna.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Penningtvätten i banksektorn

Perssons dubbla stolar väcker kritik: ”Felaktigt”

Trots att Göran Persson valts till ny ordförande för Swedbank tänker han sitta kvar som styrelseledamot i Ålandsbankens största ägare Wiklöf Holding, skriver Dagens Industri.

Nu kritiserar Aktiespararnas vd Joacim Olsson den tidigare statsministerns beslut och kallar det för ”jättekonstigt”. Enligt honom är det lika principiellt felaktigt som om Swedbanks ordförande skulle sitta i styrelsen för exempelvis Investor som är största ägare i SEB.

– Göran Persson kan i sin roll som styrelseledamot i detta bolag utöva i alla fall indirekt ägarstyrning av en konkurrerande bank, säger Olsson till DI.

Persson ser i sin tur ingen risk för intressekonflikter, säger han till tidningen.

2 tim
Per Bolund (M) Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen skärper regler för att stoppa penningtvätt

Regeringen inför nya skärpta regler mot penningtvätt, skriver Svenska Dagbladet. Bland annat gäller det skärpta åtgärder för kundkännedom och att banker blir skyldiga att lämna uppgifter vidare till Säpo. Detta efter en rad uppmärksammade skandaler, senast gällande Swedbank.

– Vi tar rejäla kliv framåt och täpper till de luckor som funnits i den tidigare lagstiftningen. Det gäller att hela tiden ligga steget före de kriminella, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till tidningen.

Finansinspektionen ska också få nya direktiv som tvingar dem till att i större utsträckning samarbeta med Europeiska Centralbanken och tillsynsmyndigheter i Europa.

Idag 06:18
Läs mer om Penningtvätten i banksektorn
TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
AI-utvecklingen

Forskare: AI-utvecklingen förstör inte jobb

AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete med ett ökat behov av anpassningsförmåga, skriver tre forskare i ett debattinlägg i SvD.

Vad ska vi göra om robotarna inte tar alla jobb? Den frågan ställer Joakim Wernberg, forskningsledare, Entreprenörskapsforum, Fredrik Heintz, AI-forskare och docent Linköpings universitet och Niklas Lavesson, AI-forskare och professor Jönköping University och Blekinge Tekniska Högskola. Det brukar i debatten varnas för att digitaliseringen och AI-utvecklingen riskerar att radera ut många jobb och kan leda till massarbetslöshet.

Men de tre forskarna menar att arbetsfördelningen mellan människor och maskiner genom historien har skapat mer arbete och högre välstånd.

”AI-utvecklingen förstör inte jobb, utan bidrar till en omorganisering av arbete – arbete delas upp i arbetsuppgifter som i sin tur kombineras ihop till jobb”, skriver de.

Forskarna föreslår därför tre politiska åtgärder för att möta framtiden. Det första är att förbättra arbetsgivares förutsättningar för kompetensförsörjning. Det andra är att SCB bör få i uppdrag att utveckla statistiken för näringslivets teknikupptagning och koppla den till företagens kompetensförsörjning. Det tredje är att det borde bli möjligt att skriva av investeringar i utbildning och humankapital på samma sätt som investeringar i fysiskt kapital kan skrivas av idag, skriver forskarna i SvD.

1 tim
Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förstå sambandet mellan företagande och skatteintäkter

”Att beskriva landets 400 000 företagare som ’en liten privilegierad grupp höginkomsttagare’ är okunnigt och stötande. Detta handlar om byggfirmor, butikerna på orten”, skriver bokförläggaren och entreprenören Bertil Wahlström i en replik till Marika Lindgren Åsbrink på Dagens Samhälle.

I en krönika på Dagens Samhälle skriver LO-ekonomen Marika Lindgren Åsbrink att ändringarna i 3:12 reglerna sker ”på majoritetens bekostnad” och bidrar till en ekonomisk börda för landets kommuner.

Det är en felaktig bild, menar Wahlström. Framgångsrika företag leder till fler jobb vilken i sin tur bidrar till ökade intäkter till kommunerna.

”Inte en enda gång nämns företagande och jobbskapande” skriver Bertil Wahlström, som lyfter att att de ägarledda bolagen sysselsätter över 800 000 människor.

14 jun
Läs mer om Företagsklimatet i Sverige
Ryske presidenten Vladimir Putin.  Alexei Nikolsky / TT / NTB Scanpix
Nedskjutningen av MH17

Ryssland: Anklagelserna om MH17 ”helt ogrundade”

Anklagelserna mot de tre ryska medborgare som misstänks för nedskjutningen av flygplanet MH17 över Ukraina år 2014 är ”helt ogrundade”, menar Rysslands utrikesdepartement.

Internationella utredare namngav i dag fyra personer som kommer att ställas inför rätta i Nederländerna för nedskjutningen. Tre av dem ska vara ryska medborgare och en är ukrainare.

Ukraina uppmanar Ryssland att ta ansvar för att ha tillhandahållit de vapen som gjorde att flygplanet sköts ned och att 289 personer dödades, rapporterar AFP.

2 tim
Räddningspersonal på plats efter olyckan år 2014 Mstyslav Chernov / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tre ryssar bland de åtalade för nedskjutningen

Internationella utredare har namngett de fyra personer som anklagas för nedskjutningen av flygplanet MH17 över Ukraina år 2014, skriver AFP. Tre av dem ska vara ryska medborgare och en ukrainare.

Internationella utredare har tidigare slagit fast att planet träffades av en rysktillverkad BUK-robot som förts in i Ukraina från Ryssland. Den ska ha avfyrats från territorium som stod under pro-ryska rebellers kontroll.

Männen har nära kopplingar till rysk underrättelsetjänst, skriver New York Times.

6 tim
Montage TT
undefined

Fyra inför rätta efter nedskjutningen av MH17

Fyra personer kommer att ställas inför rätta i Nederländerna misstänkta för nedskjutningen av flygplanet MH17 över Ukraina år 2014, rapporterar internationella medier.

Internationella utredare har tidigare slagit fast att planet träffades av en rysktillverkad BUK-robot som förts in i Ukraina från Ryssland. Den ska ha avfyrats från territorium som stod under pro-ryska rebellers kontroll.

På tisdagen uppgav Ukrainas vice utrikesminister Olena Zerkal att bland de misstänkta fyra personerna finns högt uppsatta personer inom den ryska militären.

Idag 10:58
Läs mer om Nedskjutningen av MH17

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fackens framtid

Regeringen: Mer makt till facket – för skattepengar

I arbetslivet finns idag regionala skyddsombud med uppgift aktivera arbetsmiljöarbetet på främst mindre arbetsplatser. Verksamheten finansieras av staten med 125 miljoner kronor årligen, pengarna går direkt från Arbetsmiljöverket till fackförbunden.

Hittills har inspektioner och arbetsplatsbesök enbart fått ske på företag där det finns fackanslutna medlemmar och där det inte finns någon skyddskommitté. Men det vill regeringen nu ändra på, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

I ett lagförslag som ska presenteras i höst ges de regionala skyddsombuden tillträde till alla arbetsplatser med ett kollektivavtal, även om facket inte har några medlemmar där.

– Jag har ju lyssnat på parterna och det här är en av de åtgärder som lyfts fram väldigt tydligt av de fackliga företrädarna, och jag tycker därför att vi ska gå fram med det förslaget, säger Ylva Johansson till Ekot, och betonar att det bland annat handlar om att få tillträde till utländska företag verksamma i byggbranschen.

”Helt fel väg att gå”

Men lösningen möter nu kritik från flera håll.

– Arbetsmiljöarbetet ska i första hand bedrivas av dem som finns i verksamheten, alltså av arbetsgivaren tillsammans med medarbetarna, säger Amelie Berg, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.

Även Susanne Pripp, vid på Hotell Ett i Östersund, är kritisk till förslaget.

– Regeringens förslag är helt fel väg att gå. Ett bättre sätt att lösa detta är att ge företagen utbildning och stöttning i sitt arbete för att förstå vikten av att någon på arbetsplatsen tar rollen som skyddsombud. Då får vi fler skyddsombud men också skyddsombud som känner den arbetsplats de är på. Och vi ska komma ihåg att även om ett företag idag inte har ett skyddsombud betyder inte att man inte aktivt jobbar med frågorna, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

5 tim
Karl-Petter Thorwaldsson t.v. TT
undefined

LO-basen kritisk till AW: ”Medarbetare kan fara illa”

I en intervju med Aftonbladet berättar LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson om sitt beslut att inte dricka alkohol. Han berättar bland annat om hur den alkoholkultur han växt upp med i Småland, med fokus på fylla, blev en belastning när han kom till Stockholm.

LO-basen är också kritisk till konceptet after work, AW, när kollegor dricker tillsammans efter arbetsdagens slut. Särskilt när pressen kommer uppifrån.

– När chefen bjuder in sätter det press på närvaro och att inte vara tråkig, men du vet aldrig vilka medarbetare som kan fara illa av alkoholen, säger Karl-Petter Thorwaldsson till tidningen.

11 jun
Läs mer om Fackens framtid