Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska kriminalpolitiken

Våldet tog död på företagandet – ”nu skjuter man direkt i huvudet”

Nedlagda affärslokaler och tomma fönster. Här tvingas handlare in i kriminalitet eller får butiken nedbränd eller ännu värre, berättar polisen Glen Sjögren när han guidar runt fPlus reporter. ”Här fick ett butiksbiträde halsen avskuren”, säger han i förbifarten. Följ med till stadsdelen där polisen gett upp kampen mot brottsligheten.

Rosengårds polishus ser robust och ogenomträngligt ut, närmast som en betongbunker. När det byggdes 2014 var säkerheten viktig – det utrustades med skalskydd, värn mot beskjutning och en säker parkering för att motverka vandalisering av polisens fordon.

– Skalskyddet behövs. Förra året detonerade en handgranat på gården och det blev en stor krater här, säger fotografen när vi parkerar bilen.

I receptionen står något som ser ut som en stor kattlåda med sand. Receptionisten berättar att det är där man ska lägga vapen och sprängmedel om man vill lämna in dem till polisen.

– Fungerar vapen- och sprängmedelsamnestin?, frågar jag kommunpolis Glen Sjögren när han möter oss.

– Nej, fan heller. Visst har vi fått in lite vapen men det gäller framförallt från vanligt folk. Det kan vara dödsbon, eller någon som har fått ärva en bössa. Men visst, det är bra att få bort även dessa vapen så att de inte kommer ut på marknaden, säger han.

”Kriminella som styr samhället där inne”

Vi sätter oss i bilen och beger oss till ”de särskilt utsatta områdena” som Glen Sjögren kallar dem – Seved, Rosengård och Lindängen.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Det är de kriminella som styr samhället där inne. Vi kallar det ”parallella samhällsstrukturer”. Brott anmäls inte. Grupperingarna har sina egna domstolar. De håller egna rättegångar och de utfärdar egna böter eller andra, värre, straff. Ingen vågar berätta något för oss, säger han.

Vi kör förbi en frisersalong. ”Klippning 50 kronor”, står det över glasrutan. Glen Sjögren berättar att det är ytterligare ett tecken på en parallell samhällsstruktur.

– Ingen affärsidkare kan gå runt på att klippa för femtio spänn per person. Här finns också ”resebyråer”. Varför har man en så udda verksamhet som en resebyrå mitt i Rosengård? De pengar som är i omlopp här måste tvättas rena. Dessa verksamheter tjänar som täckmantel för penningtvätt.

Nedlagda butiker och fönstren gapar tomma

Vi fortsätter förbi en rad nedlagda affärslokaler där fönstren gapar tomma. Före detta möbelbutiker, informerar Glen oss om. Men det går ju inte att driva sådant här längre, menar han. Här finns varken köpkraften eller den personliga säkerheten.

– Här uppe hade vi ett jourlivs. Ägaren kom från Kina. Jag vet inte hur många rån han har haft och han var skogstokig ett tag. ”Varför gör ni inte som i Kina? Där skulle processen göras kort med brottslingarna”, sa han till oss. Men vi kan inget göra, säger Glen Sjögren.

Butikernas antal har minskat kraftigt i Seved, Rosengård och Lindängen. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) kom 2018 med en rapport om relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden och förekomsten av parallella samhällsstrukturer. Rapporten bekräftar Glen Sjögrens bild. Här blir det allt vanligare med egna försäkringslösningar och trygghetssystem i många grupper, särskilt bland dem som baseras på etnicitet eller religion.

Det kom in en kille och skar halsen av honom

I rapporten framgår även att beskyddarverksamhet mot småföretagare blir vanligare men att det är svårt att få uppgifter från de drabbade.

– Här fick ett butiksbiträde halsen avskuren så sent som i höstas, säger Glen Sjögren när vi kör förbi Rosengårds centrum.

– Jag hade varit där och snackat med dem. Den anställde var inblandad i någon form av konflikt. Det kom in en kille och skar halsen av honom. Vi har ingen aning om vad det handlade om. Vi löser sällan dessa konflikter, säger Glen Sjögren.

Ingen vill berätta

Att utreda brotten är i princip omöjligt, menar han. Ingen är benägen att berätta om vad som har hänt.

– Vi får aldrig samtal från butiksägare. Men vi vet att de lever under hot hela tiden. De är ytterst sårbara eftersom de sitter där de sitter och kommer ingenvart. När en kriminell gruppering kommer in och kräver något av butiksägaren vågar de aldrig ringa. För om polisen kommer strax efter det så förstår de ju att han har tjallat, säger Glen Sjögren.

Butiksinnehavare blir indragna mot sin vilja

Sedan kameror har kommit upp i de mest utsatta stadsdelarna har den öppna narkotikaförsäljningen försvunnit till stor del från gatorna. Men det blir allt vanligare att försäljningen flyttar in i butikerna.

– Narkotikan lagerhålls inne i butiken. Det kan ske utan att butiksinnehavaren är medveten om det. Men det kan också vara så att butiksinnehavaren blir indragen i verksamheten mot sin vilja. Skulle han eller hon bråka så bränner de ner butiken, säger Glen Sjögren.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vi kör in i Seved. Fotografen berättar att det var här som Expressenreportern Diamant Salihu år 2010 gick in för att undersöka hur lätt det var att köpa vapen. Det tog honom endast fem timmar att köpa en pistol som tidigare hade använts av polisen i det forna Jugoslavien.

Inne i själva Seveds centrum finns Nallens livs – en av få kvarvarande butiker i Seved. Men tomma, före detta butikslokaler finns lite här och var. Polisen går mycket sällan in här och jobbar och nästan aldrig till fots. Glen Sjögren är inte heller uniformerad när vi går genom området.

Här har de kört igenom med bilar och skjutit ihjäl människor från bilfönstret med Kalasjnikov

Patrullering har ersatts med kameror, som finns överallt i hela Seved. Det finns inte ett gathörn som inte kan ses med en kamera. Polisen kan följa allt som händer via sina mobiltelefoner. Kamerorna sitter högt upp på husväggarna och är tåliga för yttre påverkan. Området är också kraftigt upplyst kvällstid. Kanske är det därför som gardinerna är fördragna i nästan varje lägenhet.

– Här har det mördats folk på öppen gata. Det extrema våldet går ner i åldrarna. Om man förr sköt knäna så har det vandrat uppåt och nu skjuter man direkt i huvudet. Inte sällan för rena småsaker, säger Glen Sjögren.

Vi går fram till en nedlagd butikslokal vid ett hus vars fasad är fullständigt täckt av graffiti. Tidigare förekom så kallade ”drive-by-shootings” här.

– Här har de kört igenom med bilar och skjutit ihjäl människor från bilfönstret med Kalasjnikov. Men sedan vi satte upp de här betongklumparna har den typen av dödsskjutningar upphört. De kan inte köra igenom och det blir svårare för dem att fly från brottsplatsen, säger Glen Sjögren.

Svårt att bevisa och döma

Men trots kamerorna inträffar fortfarande skjutningar på öppen gata. Glen Sjögren berättar hur de på kameror såg hur två förövare förföljde en tredje person fram mot en port.

– Killen gick in i porten där borta. De två killarna följde honom dit och sköt in mot porten och drog iväg. De struntade i om de blev filmade. De vet att tings- och hovrätt kräver så pass mycket för att vi ska kunna bevisa vilka det var och få dem dömda.

En man i femtioårsåldern går ut på sin balkong rakt över gatan. Han berättar att han har bott i Sverige i 25 år och i Seved i närmare 20 år.

– Det var mycket skit här innan men det är lugnare nu. Förr var det mycket skjutande och ungdomar som sålde droger och brände bilar. De stängde ner den lilla affären där för några år sedan, säger han och pekar på den igenbommade butiken.

”Föräldrar i Sverige är alldeles för maktlösa”

Han berättar att många av ungdomarna som då ställde till bråk nu har vuxit upp. Vissa sitter i fängelse, andra har mognat, gift sig och bildat familj. Han själv har ett jobb att gå till och han tycker att det är viktigt att vara en förebild – att ha ett jobb att gå till på morgonen. Men många barn i området har föräldrar som aldrig går till ett jobb.

– Jag vill inte att mina egna ungar hamnar här ute och börjar sälja knark. Det är det värsta som finns för en förälder. Föräldrar i Sverige är alldeles för maktlösa. De är rädda för att bli anmälda hos ”soc” om man är hård mot barnen. Många föräldrar här är till och med rädda för sina tonårsbarn, säger han.

När butikerna dör så dör också tryggheten och de mörka krafterna tar över

Att butikerna finns kvar i de särskilt utsatta områdena är viktigt för tryggheten i området och för att människor ska våga röra sig här, säger Glen Sjögren när vi går tillbaka till bilen.

Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN

– Centrumet blir mer levande med butiker och människor får möjlighet att träffa varandra. När butikerna dör så dör också tryggheten och de mörka krafterna tar över. De flesta är arbetslösa och träffar sällan människor utanför området. De som trots allt får jobb, börjar tjäna pengar och skaffar familj, väljer att flytta härifrån så snart som möjligt. Hade de haft ett tryggare centrum så hade fler av de som arbetar stannat kvar. Det är viktigt för integrationen, säger Glen Sjögren.

Tvingas sälja gods de inte vill

Per Geijer är säkerhetsansvarig på Svensk Handel och bekräftar bilden av det blir allt otryggare att driva butiker, och att de i allt större utsträckning utsätts för påverkan av kriminella grupperingar.

– Det är oerhört svårt att hitta människor som är villiga att berätta om problemet. Men vi hör talas om grupperingar som tar över och utnyttjar butiker till kriminell verksamhet, där de tvingas sälja gods de inte vill sälja. Ofta sockras erbjudandet med någon form av belöning. Du kan välja mellan att göra en bra affär eller att få din butik uppeldad. Det är maffiametoder, säger Per Geijer.

Han berättar att frågan om butikspersonalens säkerhet har seglat upp som den allra viktigaste när de stora kedjorna vill etablera sig på nya områden.

– Tidigare var de viktigaste frågorna lönsamhet och möjlighet till rekrytering när de stora livsmedelskedjorna ville etablera nya butiker. Men nu har trygghetsfrågan blivit den allra viktigaste. De vill veta var på polisens prioriterade lista det här området ligger och om man kan garantera de anställdas säkerhet, säger Per Geijer.

Redan i dag nekar kedjorna massvis med etableringar och nyinvesteringar i områden där tryggheten inte garanteras, menar Per Geijer, som dock inte vill tala om vilka kedjor det rör sig om.

Vad händer med ett område när affärsidkarna försvinner?

– Ett mörkt, låst och igenbommat centrum är ett farligt centrum. Det skapar bara otrygghet. Ibland får man intrycket av att människor tror att det är handeln som genererar risk och otrygghet. Men det är tvärt om. Finns det kvällsöppna butiker och kaféer i ett område rör det sig också vettiga normala människor där, säger Per Geijer.

– Det blir en ond cirkel när butikerna börjar lägga ner. Färre av de kvarvarande butikerna vågar nyinvestera och ännu färre vågar nyetablera. När en centrumkärna dör är det ofta något som sker gradvis och över tid. Så småningom försvinner även socialt viktiga funktioner som paketombud, vårdinrättningar med mera. Först när det är försent att göra något åt det blir problemen som värst, avslutar han.

Toppnyheter

Martin Ådahl. TT
Arbetsförmedlingens framtid

DI: Regeringen skjuter till hundratals miljoner till AF

Regeringen är överens med C och L om att höja anslagen till Arbetsförmedlingen i nästa veckas höstbudget, erfar DI.

Höjningen uppges vara del av ett arbetsmarknadspaket som Centerpartiet ska presentera på måndagen. Enligt DI handlar det bland annat om ett tillskott på 193 miljoner kronor som ska gå till upphandling av jobbmatchning från privata aktörer. Beloppet kommer sedan att öka stegvis till 348 miljoner år 2021 och 427 miljoner år 2022.

–Det rör sig totalt om tiotusentals insatser för de arbetslösa, säger Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

Den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) fick frågan om DI:s uppgifter i Agenda på söndagskvällen, men ville då inte ge någon kommentar.

– Vi återkommer med besked om några dagar, sa hon.

Igår 19:30
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. SVT
undefined

Nordmark: Man kan få hjälp utan fysiska AF-kontor

Ett hundratal av Arbetsförmedlingens lokalkontor ska läggas ner det kommande året, vilket innebär att många kommuner kommer att bli utan kontor. Men kontoren i sig är inte nödvändigtvis det viktiga, enligt nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S).

– Oavsett var man bor i landet ska man få stöd och hjälp om man behöver det. Det behöver inte vara på ett fysiskt kontor, sa hon när hon gästade SVT:s Agenda.

Nordmark har i sin tidigare roll som TCO-ordförande varit kritisk mot delar av den politik hon nu ska föra, som ett resultat av januariöverenskommelsen med C och L. I programmet var hon nu mer försiktig med kritiken och pressades om hon också hade bytt åsikter.

– Jag har varit tydlig i min kritik mot regeringen. Det är självklart så att när man byter roll blir man inte en ny människa över en natt, sa Nordmark.

Igår 19:44
Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Nya Arbetsförmedlingen kan bli en stor framgång”

Det är tråkigt att Arbetsförmedlingen används som ett slagträ i den politiska debatten och inte som ett verktyg. Reformen av AF kan bli en stor framgång, skriver Marcus Strömberg, vd för Academedia, i ett debattinlägg i Dagens Samhälle.

”Vi bevittnar just nu en historisk händelse i Myndighetssverige. Reformeringen av Arbetsförmedlingen är en av de största och viktigaste som en myndighet genomgått i modern tid. Politikerna har gett myndigheten uppdraget att utveckla framtidens modell för matchning av arbetssökande”, framhåller Strömberg.

Han menar att reformen kan bli framgångsrik, men att det är viktigt att man lär av tidigare misstag.

”Låt oss tillsammans utveckla en rörligare arbetsmarknad där fler arbetssökande kommer in, istället för att bli kvar utanför. En förutsättning för det är att Arbetsförmedlingen får klara besked om framtiden”, skriver Strömberg.

9 sep
Läs mer om Arbetsförmedlingens framtid
Kais Saied. MONEEM SAKHRI / AFP
Valet i Tunisien

Oberoende kandidaten Saied leder valet i Tunisien

Den oberoende kandidaten Kais Saied uppges leda presidentvalet i Tunisien med fängslade mediamagnaten Nabil Karoui hack i häl på andraplatsen, rapporterar AP. De båda kandidaterna kommer med andra ord att gå vidare till nästa valomgång.

Landets premiärminister Yussef Chahed ser inte ut att ha hamnat på någon av topplatserna.

Det slutgiltiga valresultatet tros dock inte vara färdigt förrän tidigast på tisdag. Valdeltagandet ser enligt AFP ut att landa på 45 procent, drygt 20 procentenheter mindre än vid förra valet 2014.

Igår 20:22
Presidentkandidaten Abdelfattah Mourou när han la sin röst i dag. Mosa'ab Elshamy / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: 26 vill bli president – samtliga är inkompetenta

Terrorism, en växande polarisering, en kraftfull ekonomisk kris och en låg tilltro till det demokratiska systemet – Tunisien står inför många stora problem trots att vissa demokratiska milstolpar har nåtts sedan den arabiska våren. Det skriver Haythem Guesmi i en analys i Al Jazeera inför dagens presidentval.

Och även om hela 26 kandidater gör upp om posten tycks ingen kompetent och pålitlig nog för att blåsa liv i tilltron till systemet.

”Många av dem satte sin personlighet, snarare än sina politiska och ekonomiska program, i fokus i sina presidentkampanjer”, skriver Guesmi.

Två populister är favoriter till att vinna valet, skriver Tarek Kahlaoui i Washington Post. Han menar att den rådande populistvågen kan skada tilltron till systemet i den relativt nya demokratin. I det stora startfältet ser han bara några kandidater som representerar demokratiska partier.

”Sådana kandidater kan vara det enda hoppet för att bekämpa den tidigare tolererade korruptionen”, skriver han.

Igår 10:50
Tre kvinnor passerar affischer med presidentkandidaterna dagen före presidentvalet. Hassene Dridi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

26 politiker möts i dagens ”demokratitest” i Tunisien

26 kandidater är med i kampen om att bli ny president i Tunisien när landet i dag går till val. Valet betraktas av många som ett test för en av världens yngsta demokratier, skriver BBC.

En kandidat behöver en majoritet av rösterna för att vinna valet. Om ingen lyckas med det i den första rundan går de två toppkandidaterna vidare till en avgörande runda. Valets vinnare blir sedan president i fem år.

Valet är det andra i Tunisien sedan den arabiska våren – och landet har fått beröm för att vara det enda som lyckats etablera en demokrati sedan protesterna år 2011. I valet för fem år sedan vann Beji Caid Essebsi, som behöll stabiliteten i landet fram till hans död i juli. Landet har sedan dess letts av talmannen Mohamed Ennaceur.

Igår 08:20
Läs mer om Valet i Tunisien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Löfven. Lööf. TT
Det svenska skattetrycket

Ekström efterlyser ny skatteslakt

Christian Ekström, Skattebetalarna, och Nima Sanandaji, utredare, anser att regeringen med stödpartier behöver genomföra en mer tillväxtorienterad politik. De efterlyser en rad reformer i en debattartikel i SvD.

”Med en lågkonjunktur som lurar runt hörnet ligger Sverige annars mycket illa till”, skriver de.

Författarna anser att regeringen måste krympa de offentliga utgifterna och sänka marginalskatterna. 

Konkret vill de bland annat att nivån på statlig inkomstskatt sänks från 20 till 10 procent, att kapitalinkomstskatten sänks från 30 till 18 procent och att kommuner och landsting uppmuntras att lära av varandra för att uppnå besparingar.

Igår 17:03
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Stockholmarna positiva till att dela med sig – om det går till välfärden

Stockholmare är positiva till kommunal skatteutjämning – om den går till glesbygdskommuner i syfte att upprätthålla välfärdens kärna.

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd.

Det visar en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Det är helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna gärna vill hjälpa glesbygdskommuner och mindre städer. Däremot är man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora städer. Dessvärre är det precis så systemet fungerar i dag, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att 76 procent är att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter.

13 sep
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Mindre i skatt betyder inte att staten "ger"

Sakine Madon skriver i en ledare i UNT om värnskatten. Hon tar bland annat upp att SVT Nyheter i veckan publicerade en artikel om skatten med rubriken "Miljonregn över höginkomsttagare i höstbudgeten".

En skattesänkning betyder inte att staten delar ut gåvor utan att människor får behålla mer av sina pengar, konstaterar hon.

”Sverige har världens högsta marginalskatter och värnskatten var tänkt att vara tillfällig när den infördes efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. När den tas bort kommer fler att ta det där extra ansvaret – och den extra lön som följer med det – på jobbet. Fler arbetade timmar betyder fler kronor i skatt för det gemensamma”, skriver hon.

12 sep
Läs mer om Det svenska skattetrycket