Mitt under coronakrisen presenteras en utredning om en ny skatt inom handeln, en bransch som präglas av permitteringar, varsel och konkurser. ”Det är så dumt att jag saknar ord”, säger en expert till fPlus.

En kemikalieskatt på kläder och skor var en av punkterna i januariavtalet. Och i början av april presenterades en utredning. Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, använder begreppet ”symbolpolitik” och menar att det här är en del av en större problematik kring trovärdigheten inom miljöpolitiken.

– Man gömmer skattehöjningar i en grön kostym och påstår att det är bra för miljön. Man urholkar trovärdigheten när man lurar medborgarna att de gör en bra insats för miljön när det i själva verket är precis tvärtom.

Utredningen presenterades 1 april i år, mitt under rådande coronakris, när de svenska handlarna går på knäna och gör allt för att hålla verksamheterna vid liv och behålla så många jobb som möjligt.

– Det är dumt oavsett när den här utredningen skulle ha presenterats. Men nu är det så dumt att jag saknar ord. Ett sånt här förslag är att ge en örfil i ansiktet till alla svenska handlare. Det här är en skatt som driver jobb ur landet och att utredningen presenteras nu kan man bara konstatera är riktigt dålig tajming. Vi hoppas att förnuftet kan segra och att man drar tillbaka det här förslaget i sin helhet.

I utredningen listas ett antal kemikalier som kan vara skadliga. Utredningen konstaterar vidare att cirka 80 - 90 procent av alla kläder och skor som säljs i Sverige inte har dessa kemikalier. Enligt förslaget ligger skatten på 40 kronor per kilo. Om företagen kan visa att de utpekade kemikalierna inte finns i produkterna ska ändå 5 procent av skatten betalas.

– Det betyder alltså att även om man kan påvisa att kläderna och skorna inte har dessa kemikalier så ska de ändå beskattas. Det är så dumt att klockorna stannar.

Enligt utredningen kommer cirka 700 arbetstillfällen och 100 klädföretag slås ut av skatten.

– Det visar också hur ogenomtänkt detta är. Skatten kommer bara att kosta jobb och sysselsättning.

Kemikalieskatten är inte ny utan har sedan den första juli 2017 funnits för elektronik och kallas därför också för vitvaruskatten. Enligt en utvärdering som HUI Research har gjort innebar skatten upp till 1400 förlorade arbetstillfällen bara efter ett år. Samtidigt som skatteintäkterna landade på runt 1,3 miljarder kronor under 2017 vilket konstaterades vara väsentligt mycket mindre än de 2,4 miljarder som skatten förväntades inbringa till statskassan under det första året.

De första augusti 2019 valde regeringen att höja skatten ytterligare vilket en undersökning från HUI research skulle innebära att ytterligare upp till 500 personer fler skulle bli av med jobbet.

– Man har inte gjort någon utvärdering från regeringens sida. Det skulle vara önskvärt att man i alla fall undersökte konsekvenserna av skatten innan man valde att höja kemikalieskatten för elektronik och vitvaror och även gå vidare med en liknande skatt på kläder och skor. Det är rent av oansvarigt, säger Mats Hedenström och fortsätter:

– Vi befarar att precis som kemikalieskatten på elektronik, kommer det här innebära en samhällsekonomisk förlustaffär.

En möjlig väg för att kunna minska användningen av skadliga kemikalier i kläder och skor skulle vara att införa internationella överenskommelser kring förbud, konstaterar Mats Hedenström.

– Globala utmaningar kräver också globala lösningar. Vi ser gärna ganska tuff lagstiftning för att minska kemikalieanvändningen men det behöver sättas på ett konkurrensneutralt sätt. Med en lagstiftning som denna kommer svenska handlare att straffbeskattas och konkurreras ut. Vinnarna är de som konkurrerar mot svenska företag med tvivelaktiga metoder. Det är helt obegripligt att man vill göra så mot sitt eget näringsliv.

Lars Hjälmered, riksdagsledamot (M) och ordförande i Näringsutskottet, sågar förslaget om kemikalieskatt på kläder och skor.

– Det är ett riktigt dåligt förslag. Redan innan coronakrisen kunde vi se en utveckling där handelsbranschen stöpts om och en stor del av konsumtionen sker på internet. Det handlar om en mördande konkurrens som svenska handlare redan utsätts för och en skatt som denna kommer att leda till att svenska företag slås ut, säger han.

Han menar att regeringen borde backa från förslaget.

– Vi har sett hur kemikalieskatten på elektronik och vitvaror slog ut jobb och inte alls skapade de samhällsekonomiska vinster som man hoppats på. Man borde tagit fasta på det och inte valt en till bransch att beskatta på samma sätt.

Vad ska man göra för att komma åt de skadliga kemikalierna som finns i vissa kläder?

– Vi borde verka för förbud på EU-nivå med hjälp av den europeiska kemikalielagstiftningen. Att särbeskatta svenska handlare kommer inte att lösa problematiken kring skadliga kemikalier.

Privatpersoner kan lätt få uppfattningen att de inte skulle drabbas

En nationell skatt är inte lösningen för att minska de farliga kemikalierna, det kräver globala lösningar, menar Sofia Linder, chefekonom på Skattebetalarna.

– Det här är symbolpolitik som saknar miljönytta. I den rådande coronakrisen borde regeringen skrota förslaget – handeln blöder och den nya skatten skulle kunna innebära dödsstöten för många modeföretag.

Hon menar att kemikalieskatten på kläder och skor borde ha en annan benämning.

– Det skulle vara bra om man kallade skatten för kläd- och skoskatt. Ordet ’kemikalieskatt’ blir lätt väldigt tekniskt och privatpersoner kan lätt få uppfattningen att de inte skulle drabbas av den. I slutändan handlar det om kostnader som vältras över på konsumenterna, i form av högre priser. Skatten slår också hårt mot branschen.

Enligt skatterådgivarna Joachim Broberg och Josefin Knutsson, på revisions- och rådgivningsföretaget KPMG finns det en risk att skatten i slutändan kommer att landa hos konsumenterna.

– Även om punktskatter som huvudregel endast tas ut i ett led finns det risk för att kostnaderna flyttas i leden därefter för att ingen ska gå med förlust. På så sätt finns det en risk om denna skatt blir aktuell att den i slutändan landar just på konsumenterna. Det nämns i utredningen att denna skatt kan medföra minskad konsumtion, vilket enligt utredningen anses positivt, skriver de i ett mejl till fPlus.

Hur kommer det här att påverka företagen – utöver punktskatten?

– Företagen kommer bland annat att få utökade kostnader kopplade till att kontrollera mängden kemikalier i de kläder och skor de handlar med, bland annat i syfte att kunna göra korrekta avdrag. Det kommer sannolikt också att uppstå ökade kostnader för skattskyldiga företag genom den administration som krävs för att samla in underlag och deklarera skatten. De företag som inte själva är skattskyldiga kan komma att få höjda inköpspriser då leverantörer i tidigare led vill övervältra skattekostnaden framåt.

Hur kan ideella organisationer som säljer begagnade kläder påverkas av skatten?

– Vi ser främst att de ideella organisationer som har sorteringsfunktioner för skänkta kläder i andra länder kan komma att påverkas. När de sorterade kläderna förs tillbaka till Sverige inträder som huvudregel skattskyldighet och den ideella organisationen måste då kunna visa att dessa kläder redan har beskattats. Även om den potentiella skatten för begagnade kläder är låg, krävs dock en administration som kan hantera detta.

– Vi känner också viss osäkerhet kring utredningens uttalanden om återbruk, i utredningen benämnt som re-design. Om två delvis obrukbara klädesplagg görs om till ett nytt plagg ser vi en eventuell risk för beskattning av det nya plagget.

Joachim Broberg och Josefin Knutsson menar vidare att det finns risker för dubbelbeskattning.

– Det finns idag en skatt på förbränning av avfall. Om kläder, som redan träffats av kemikalieskatten, bränns finns det en risk att samma plagg dubbelbeskattas. Ett annat exempel gäller det som ovan nämnts rörande second hand-verksamhet där kläder sorteras i utlandet. Om den som för tillbaka kläderna inte kan visa vilka som beskattats respektive inte beskattats finns risk för dubbelbeskattning.

fPlus har sökt finansminister Magdalena Andersson för besked om regeringen kommer att gå vidare med skatten men inte fått något svar.