Den globala konjunkturen

USA-ekonomen: Därför bör skattetrycket oroa svenskarna

Sveriges höga skattesatser och offentliga utgifter är oroväckande. Det anser Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och expert på internationell handel. ”Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån”, säger han i en exklusiv intervju med fPlus.

Sverige är en framgångsrik ekonomi präglad av öppenhet och en välvillig inställning till såväl frihandel som marknadsekonomi. Men det finns en rad problem som måste bemötas. Det konstaterar Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och numera chef för Handel och Ekonomi vid The Heritage Foundation i Washington. Varje år sammanställer tankesmedjan sitt Economic Freedom Index där graden av ekonomisk frihet rankas. Syftet är att hjälpa länder att identifiera sina tillkortakommanden och jämföra sin situation med andra länders. Av 186 länder landar Sverige på plats 19, ett litet fall från tidigare år.

– Alla länder på topp-20 har höga nivåer av ekonomisk frihet, så även Sverige. Det är inte min uppgift att ge konkreta råd till makthavarna, men om jag ska peka på två saker som sänker Sverige på rankingen så är det skattesatserna och de offentliga utgifterna. Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån, säger Terry Miller till fPlus i samband med att han är i Stockholm för att presentera årets index.

Även den svenska arbetsmarknaden kan behöva ses över, anser han.

– Arbetsmarknaden måste vara effektiv och utformad för att uppmuntra till kreativitet, det är så tillväxt skapas. Samhället vill skydda medborgarna från abrupta förändringar, och våra moderna ekonomier är bra på det, men det finns en risk att incitamenten att jobba slås sönder och det är ett potentiellt problem för Sverige. Det är viktigt att försäkra sig om att staten inte bara slänger pengar på problemet utan att det blir effektivt.

Jag hatar det som händer i USA just nu


Att Sverige trots allt spelar en minimal roll i den globala konjunkturen har blivit tydligt på senare år. Brexit, handelskrig och en oförutsägbar amerikansk president har ritat om kartan. ”Ingen kan mer om handel än jag”, hävdade Donald Trumps under presidentvalskampanjen 2016. Vid tidpunkten togs kommentaren emot med ett snett leende eller en axelryckning. Väl på plats i Vita huset hävdade presidenten att handelskrig var enkla att vinna och riktade blicken mot Kina.

När allt fler signaler nu pekar mot recession och tecknen på avmattning checkas av ett efter ett, hävdar president Trump att han ”aldrig sagt att det var enkelt att vinna handelskrig” och att medierna aktivt försöker slänga in landet i en lågkonjunktur. Att ekonomer kritiserar agerandet biter inte på presidenten. Inte heller att 200 amerikanska skoföretag förra veckan skrev ett öppet brev till Trump där de kallade tullarna mot Kina för ”jobbdödare”.

Terry Miller hade föredragit att USA inte på egen hand gav sig på Kina, utan att flera länder gjorde gemensam sak för att öka trycket och få igenom verkliga förändringar. Samtidigt beklagar han den amerikanske presidentens vurm för tullar och de återkommande attackerna på frihandeln.

– Jag hatar det som händer i USA just nu när det gäller synen på frihandel. Mycket av den växande levnadsstandarden beror på ökad handel sedan Andra världskrigets slut. Att USA nu backar kan potentiellt få allvarliga konsekvenser globalt.

Trumps protektionism är mer retorik än action

Å andra sidan borde varken amerikaner eller omvärlden vara överraskade när det gäller den senaste tidens handelskrig. Trump har bytt åsikt inom otaliga områden: innan han blev republikan var han demokrat, han var för hårdare vapenkontroller innan han var emot det, och han var stenhård i sin kritik mot att Obama spelade för mycket golf under sin tid som president. Väl på plats i Vita huset slog Trump rekord i golfande, enligt Washington Post.

En sak har Trump däremot varit konsekvent i under alla år: kritiken mot frihandel.

– Kravet på tullar och kritiken mot frihandel spelade en viktig roll i att Trump gick segrande ur en rad nyckeldelstater i presidentvalet. Men jag vet inga tillfällen då tullar har varit rätt metod. Att Trump infört tullar mot Kina beror på att det är en enkel sak som presidenten kan genomföra, eftersom han kan göra det utan att behöva förhandla med kongressen. Dessvärre kan Trumpadministrationens agerande få negativa konsekvenser, i det långa loppet även för Sverige, säger Terry Miller.

I Sverige råder en oro för hur handelskriget mellan USA och Kina kan påverka oss, men framför allt hur Trumps planerade biltullar mot EU kan slå mot svenska företag och arbetstillfällen. Hur tänker du om det?

– Jag kan förstå oron och det kan utan tvekan ge en del smärta. Jag är ingen expert på svenska bilföretag, men jag är säker på att Volvos styrelse arbetar aktivt med det och med att hitta alternativa marknader. Jag förstår att dessa handelshinder kan bli ett problem för mindre länder, men det är ingen ursäkt för att göra något oansvarigt tillbaka.

Vi lever i den mest välmående eran som någonsin existerat

Terry Miller betraktar inte Donald Trump som det enda hotet mot den globala handeln. På den amerikanska vänsterkanten dominerar demokratiska socialister – som Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez – debatten och öppnar för mer protektionism, fler regleringar och hårdare krav på hur handelsavtal ska utformas.

Anser du att socialismen är ett större hot än Trumps protektionism?

– Hittills har Trumps protektionism varit mer retorik än action. Han talade högljutt om att riva upp NAFTA [frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada, reds.anm], men det är väldigt små skillnader mellan det nya och det gamla avtalet. Samma sak gäller för avtalet med Sydkorea. Det största problemet som jag kan se är att företag kan tvingas göra om sina leveranskedjor och inte minst den osäkerhet som uppstår, vilket gör det svårt för företag att planera sin verksamhet.
– Jag är kritisk till att så många i USA vill införa socialistisk politik. Ju mer vi vänder oss mot sådana principer, desto mindre produktiva blir vi. Tillväxtmöjligheterna kommer i så fall att minska och det är ett stort hot.

Efter allt tal om recession och handelskrig är det lätt att missa den viktigaste lärdomen av Economic Freedom Index: de globala framstegen har varit omfattande sedan det första indexet togs fram för 25 år sedan. En nyhet som kan vara svårsåld i den rådande Twitterepoken där den som ropar högst vinner och negativa nyheter tillåts dominera flödet.

– Vår karta visar att mycket har blivit bättre. Vi lever i den mest välmående eran som någonsin har existerat. På kort tid har den globala fattigdomen minskat med två tredjedelar, det handlar om hundratals miljoner människor. Vi måste låta den processen fortsätta, säger Terry Miller.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer