Den globala konjunkturen

USA-ekonomen: Därför bör skattetrycket oroa svenskarna

Sveriges höga skattesatser och offentliga utgifter är oroväckande. Det anser Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och expert på internationell handel. ”Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån”, säger han i en exklusiv intervju med fPlus.

Sverige är en framgångsrik ekonomi präglad av öppenhet och en välvillig inställning till såväl frihandel som marknadsekonomi. Men det finns en rad problem som måste bemötas. Det konstaterar Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och numera chef för Handel och Ekonomi vid The Heritage Foundation i Washington. Varje år sammanställer tankesmedjan sitt Economic Freedom Index där graden av ekonomisk frihet rankas. Syftet är att hjälpa länder att identifiera sina tillkortakommanden och jämföra sin situation med andra länders. Av 186 länder landar Sverige på plats 19, ett litet fall från tidigare år.

– Alla länder på topp-20 har höga nivåer av ekonomisk frihet, så även Sverige. Det är inte min uppgift att ge konkreta råd till makthavarna, men om jag ska peka på två saker som sänker Sverige på rankingen så är det skattesatserna och de offentliga utgifterna. Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån, säger Terry Miller till fPlus i samband med att han är i Stockholm för att presentera årets index.

Även den svenska arbetsmarknaden kan behöva ses över, anser han.

– Arbetsmarknaden måste vara effektiv och utformad för att uppmuntra till kreativitet, det är så tillväxt skapas. Samhället vill skydda medborgarna från abrupta förändringar, och våra moderna ekonomier är bra på det, men det finns en risk att incitamenten att jobba slås sönder och det är ett potentiellt problem för Sverige. Det är viktigt att försäkra sig om att staten inte bara slänger pengar på problemet utan att det blir effektivt.

Jag hatar det som händer i USA just nu


Att Sverige trots allt spelar en minimal roll i den globala konjunkturen har blivit tydligt på senare år. Brexit, handelskrig och en oförutsägbar amerikansk president har ritat om kartan. ”Ingen kan mer om handel än jag”, hävdade Donald Trumps under presidentvalskampanjen 2016. Vid tidpunkten togs kommentaren emot med ett snett leende eller en axelryckning. Väl på plats i Vita huset hävdade presidenten att handelskrig var enkla att vinna och riktade blicken mot Kina.

När allt fler signaler nu pekar mot recession och tecknen på avmattning checkas av ett efter ett, hävdar president Trump att han ”aldrig sagt att det var enkelt att vinna handelskrig” och att medierna aktivt försöker slänga in landet i en lågkonjunktur. Att ekonomer kritiserar agerandet biter inte på presidenten. Inte heller att 200 amerikanska skoföretag förra veckan skrev ett öppet brev till Trump där de kallade tullarna mot Kina för ”jobbdödare”.

Terry Miller hade föredragit att USA inte på egen hand gav sig på Kina, utan att flera länder gjorde gemensam sak för att öka trycket och få igenom verkliga förändringar. Samtidigt beklagar han den amerikanske presidentens vurm för tullar och de återkommande attackerna på frihandeln.

– Jag hatar det som händer i USA just nu när det gäller synen på frihandel. Mycket av den växande levnadsstandarden beror på ökad handel sedan Andra världskrigets slut. Att USA nu backar kan potentiellt få allvarliga konsekvenser globalt.

Trumps protektionism är mer retorik än action

Å andra sidan borde varken amerikaner eller omvärlden vara överraskade när det gäller den senaste tidens handelskrig. Trump har bytt åsikt inom otaliga områden: innan han blev republikan var han demokrat, han var för hårdare vapenkontroller innan han var emot det, och han var stenhård i sin kritik mot att Obama spelade för mycket golf under sin tid som president. Väl på plats i Vita huset slog Trump rekord i golfande, enligt Washington Post.

En sak har Trump däremot varit konsekvent i under alla år: kritiken mot frihandel.

– Kravet på tullar och kritiken mot frihandel spelade en viktig roll i att Trump gick segrande ur en rad nyckeldelstater i presidentvalet. Men jag vet inga tillfällen då tullar har varit rätt metod. Att Trump infört tullar mot Kina beror på att det är en enkel sak som presidenten kan genomföra, eftersom han kan göra det utan att behöva förhandla med kongressen. Dessvärre kan Trumpadministrationens agerande få negativa konsekvenser, i det långa loppet även för Sverige, säger Terry Miller.

I Sverige råder en oro för hur handelskriget mellan USA och Kina kan påverka oss, men framför allt hur Trumps planerade biltullar mot EU kan slå mot svenska företag och arbetstillfällen. Hur tänker du om det?

– Jag kan förstå oron och det kan utan tvekan ge en del smärta. Jag är ingen expert på svenska bilföretag, men jag är säker på att Volvos styrelse arbetar aktivt med det och med att hitta alternativa marknader. Jag förstår att dessa handelshinder kan bli ett problem för mindre länder, men det är ingen ursäkt för att göra något oansvarigt tillbaka.

Vi lever i den mest välmående eran som någonsin existerat

Terry Miller betraktar inte Donald Trump som det enda hotet mot den globala handeln. På den amerikanska vänsterkanten dominerar demokratiska socialister – som Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez – debatten och öppnar för mer protektionism, fler regleringar och hårdare krav på hur handelsavtal ska utformas.

Anser du att socialismen är ett större hot än Trumps protektionism?

– Hittills har Trumps protektionism varit mer retorik än action. Han talade högljutt om att riva upp NAFTA [frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada, reds.anm], men det är väldigt små skillnader mellan det nya och det gamla avtalet. Samma sak gäller för avtalet med Sydkorea. Det största problemet som jag kan se är att företag kan tvingas göra om sina leveranskedjor och inte minst den osäkerhet som uppstår, vilket gör det svårt för företag att planera sin verksamhet.
– Jag är kritisk till att så många i USA vill införa socialistisk politik. Ju mer vi vänder oss mot sådana principer, desto mindre produktiva blir vi. Tillväxtmöjligheterna kommer i så fall att minska och det är ett stort hot.

Efter allt tal om recession och handelskrig är det lätt att missa den viktigaste lärdomen av Economic Freedom Index: de globala framstegen har varit omfattande sedan det första indexet togs fram för 25 år sedan. En nyhet som kan vara svårsåld i den rådande Twitterepoken där den som ropar högst vinner och negativa nyheter tillåts dominera flödet.

– Vår karta visar att mycket har blivit bättre. Vi lever i den mest välmående eran som någonsin har existerat. På kort tid har den globala fattigdomen minskat med två tredjedelar, det handlar om hundratals miljoner människor. Vi måste låta den processen fortsätta, säger Terry Miller.

Toppnyheter

Anonymous / TT NYHETSBYRÅN
Drönarattacken i Saudiarabien

Största enskilda rusningen någonsin för råoljan: ”Allt som produceras påverkas”

Råoljepriserna rusade över 19 procent i den tidiga handeln i Asien efter helgens drönarattacker mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Enligt Bloomberg är det den största prisökningen mätt i dollar under en enskild dag någonsin.

Drönarattackerna har lett till ett produktionsbortfall på 5,7 miljoner fat per dag, skriver nyhetsbyrån. Det går att jämföra med Norges totala oljeproduktion på 1,3 miljoner fat per dag, säger Nordeas norska oljeanalytiker Thina Saltvedt till SvD Näringsliv.

– Oljepriset påverkar allt som produceras och fraktas runt världen, säger hon till tidningen och tillägger att det i slutändan brukar vara konsumenten som får betala.

Rusningen har dämpats något under måndagsmorgonen. Vid 08.30-tiden handlades Brentoljan upp drygt 10 procent och WTI-oljan upp omkring 9 procent.

27 min
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
undefined

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

3 tim
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

1 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

2 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

1 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

1 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna