Den globala konjunkturen

USA-ekonomen: Därför bör skattetrycket oroa svenskarna

Sveriges höga skattesatser och offentliga utgifter är oroväckande. Det anser Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och expert på internationell handel. ”Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån”, säger han i en exklusiv intervju med fPlus.

Sverige är en framgångsrik ekonomi präglad av öppenhet och en välvillig inställning till såväl frihandel som marknadsekonomi. Men det finns en rad problem som måste bemötas. Det konstaterar Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och numera chef för Handel och Ekonomi vid The Heritage Foundation i Washington. Varje år sammanställer tankesmedjan sitt Economic Freedom Index där graden av ekonomisk frihet rankas. Syftet är att hjälpa länder att identifiera sina tillkortakommanden och jämföra sin situation med andra länders. Av 186 länder landar Sverige på plats 19, ett litet fall från tidigare år.

– Alla länder på topp-20 har höga nivåer av ekonomisk frihet, så även Sverige. Det är inte min uppgift att ge konkreta råd till makthavarna, men om jag ska peka på två saker som sänker Sverige på rankingen så är det skattesatserna och de offentliga utgifterna. Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån, säger Terry Miller till fPlus i samband med att han är i Stockholm för att presentera årets index.

Även den svenska arbetsmarknaden kan behöva ses över, anser han.

– Arbetsmarknaden måste vara effektiv och utformad för att uppmuntra till kreativitet, det är så tillväxt skapas. Samhället vill skydda medborgarna från abrupta förändringar, och våra moderna ekonomier är bra på det, men det finns en risk att incitamenten att jobba slås sönder och det är ett potentiellt problem för Sverige. Det är viktigt att försäkra sig om att staten inte bara slänger pengar på problemet utan att det blir effektivt.

Jag hatar det som händer i USA just nu


Att Sverige trots allt spelar en minimal roll i den globala konjunkturen har blivit tydligt på senare år. Brexit, handelskrig och en oförutsägbar amerikansk president har ritat om kartan. ”Ingen kan mer om handel än jag”, hävdade Donald Trumps under presidentvalskampanjen 2016. Vid tidpunkten togs kommentaren emot med ett snett leende eller en axelryckning. Väl på plats i Vita huset hävdade presidenten att handelskrig var enkla att vinna och riktade blicken mot Kina.

När allt fler signaler nu pekar mot recession och tecknen på avmattning checkas av ett efter ett, hävdar president Trump att han ”aldrig sagt att det var enkelt att vinna handelskrig” och att medierna aktivt försöker slänga in landet i en lågkonjunktur. Att ekonomer kritiserar agerandet biter inte på presidenten. Inte heller att 200 amerikanska skoföretag förra veckan skrev ett öppet brev till Trump där de kallade tullarna mot Kina för ”jobbdödare”.

Terry Miller hade föredragit att USA inte på egen hand gav sig på Kina, utan att flera länder gjorde gemensam sak för att öka trycket och få igenom verkliga förändringar. Samtidigt beklagar han den amerikanske presidentens vurm för tullar och de återkommande attackerna på frihandeln.

– Jag hatar det som händer i USA just nu när det gäller synen på frihandel. Mycket av den växande levnadsstandarden beror på ökad handel sedan Andra världskrigets slut. Att USA nu backar kan potentiellt få allvarliga konsekvenser globalt.

Trumps protektionism är mer retorik än action

Å andra sidan borde varken amerikaner eller omvärlden vara överraskade när det gäller den senaste tidens handelskrig. Trump har bytt åsikt inom otaliga områden: innan han blev republikan var han demokrat, han var för hårdare vapenkontroller innan han var emot det, och han var stenhård i sin kritik mot att Obama spelade för mycket golf under sin tid som president. Väl på plats i Vita huset slog Trump rekord i golfande, enligt Washington Post.

En sak har Trump däremot varit konsekvent i under alla år: kritiken mot frihandel.

– Kravet på tullar och kritiken mot frihandel spelade en viktig roll i att Trump gick segrande ur en rad nyckeldelstater i presidentvalet. Men jag vet inga tillfällen då tullar har varit rätt metod. Att Trump infört tullar mot Kina beror på att det är en enkel sak som presidenten kan genomföra, eftersom han kan göra det utan att behöva förhandla med kongressen. Dessvärre kan Trumpadministrationens agerande få negativa konsekvenser, i det långa loppet även för Sverige, säger Terry Miller.

I Sverige råder en oro för hur handelskriget mellan USA och Kina kan påverka oss, men framför allt hur Trumps planerade biltullar mot EU kan slå mot svenska företag och arbetstillfällen. Hur tänker du om det?

– Jag kan förstå oron och det kan utan tvekan ge en del smärta. Jag är ingen expert på svenska bilföretag, men jag är säker på att Volvos styrelse arbetar aktivt med det och med att hitta alternativa marknader. Jag förstår att dessa handelshinder kan bli ett problem för mindre länder, men det är ingen ursäkt för att göra något oansvarigt tillbaka.

Vi lever i den mest välmående eran som någonsin existerat

Terry Miller betraktar inte Donald Trump som det enda hotet mot den globala handeln. På den amerikanska vänsterkanten dominerar demokratiska socialister – som Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez – debatten och öppnar för mer protektionism, fler regleringar och hårdare krav på hur handelsavtal ska utformas.

Anser du att socialismen är ett större hot än Trumps protektionism?

– Hittills har Trumps protektionism varit mer retorik än action. Han talade högljutt om att riva upp NAFTA [frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada, reds.anm], men det är väldigt små skillnader mellan det nya och det gamla avtalet. Samma sak gäller för avtalet med Sydkorea. Det största problemet som jag kan se är att företag kan tvingas göra om sina leveranskedjor och inte minst den osäkerhet som uppstår, vilket gör det svårt för företag att planera sin verksamhet.
– Jag är kritisk till att så många i USA vill införa socialistisk politik. Ju mer vi vänder oss mot sådana principer, desto mindre produktiva blir vi. Tillväxtmöjligheterna kommer i så fall att minska och det är ett stort hot.

Efter allt tal om recession och handelskrig är det lätt att missa den viktigaste lärdomen av Economic Freedom Index: de globala framstegen har varit omfattande sedan det första indexet togs fram för 25 år sedan. En nyhet som kan vara svårsåld i den rådande Twitterepoken där den som ropar högst vinner och negativa nyheter tillåts dominera flödet.

– Vår karta visar att mycket har blivit bättre. Vi lever i den mest välmående eran som någonsin har existerat. På kort tid har den globala fattigdomen minskat med två tredjedelar, det handlar om hundratals miljoner människor. Vi måste låta den processen fortsätta, säger Terry Miller.

Toppnyheter

Resolutionen som Mitch McConnell lagt fram/McConnell TT
Anklagelserna mot Trump

I dag startar riksrätten mot Trump: Republikanerna vill se en tajt tidsram i senaten

Mitch McConnell, Republikanernas majoritetsledare i USA:s senat, har presenterat sitt förslag för vilka principer som ska gälla för riksrätten mot president Donald Trump. Efter månader av politiska turer i representanthuset startar rättegången i praktiken i senaten i dag.

McConnell föreslår bland annat att de sju demokrater som valts ut att driva åtalet mot Trump och presidentens försvar får 24 timmar var att argumentera för sin sak i senaten. McConnell föreslår också en tajt tidsram. Parterna ska få två dagar var på sig att nyttja sina timmar, vilket är mindre än i rättegången mot Bill Clinton då tre dagar tilläts.

Förslaget till hur rättegången hålls är det första som debatteras, och möjligen ändras, under dagens förhandlingar.

2 tim
Chuck Schumer, arkivbild. MANDEL NGAN / AFP
undefined

Mitch McConnell anklagas för att mörklägga bevisning

Demokraterna riktar kritik mot hur Republikanerna utformat förslaget till formerna för riksrätten mot president Donald Trump.

Förslaget från den republikanske majoritetsledaren Mitch McConnell, som lades fram sent i går, är det första på agendan under riksrättens första dag.

Enligt McConnells förslag ska bevismaterialet från representanthuset inte automatiskt tas upp i senatens rättegång. I stället ska en omröstning avgöra om bevismaterialet ska användas.

Minoritetsledaren Chuck Schumer säger att McConnell med sin resolution visar att han inte vill höra några av de existerande bevisen mot Trump, eller några nya bevis.

– Det är mörkläggning, och det amerikanska folket kommer att inse exakt vad det handlar om, säger han enligt flera medier.

2 tim
Donald Trump och Republikanernas ledare i senaten, Mitch McConnell. Yuri Gripas / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Vita huset kräver snabbt frikännande av Trump

Riksrättsprocessen har stora brister, Donald Trump har inte gjort sig skyldig till något brott och senaten bör snabbt avfärda anklagelserna. Det är huvuddragen i det försvar som presidentens advokater kommer att presentera.

Trumps juridiska team skickade i dag in en 110 sidor lång lunta till senaten som visar hur argumentationen kommer att se ut när rättegången drar i gång under tisdagen. Enligt advokaterna försöker Demokraterna göra sig av med presidenten, trots att han bara bedrivit normal utrikespolitik.

”Anklagelserna är inte ens nära att motivera ett avskedande av presidenten”, skriver man.

Igår 18:14
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Karolina Skog (MP), Emil Källström (C), finansminister Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L). Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ledarsvepet

Ledare: De såg inte behovet – satsningen räcker inte till

Januaripartiernas miljardsatsning på välfärden är ett av flera ämnen som lyfts på tidningarnas ledarsidor under morgonen. Satsningen får kritik – men på olika sätt.

Expressens ledarredaktion är kritisk mot att det tagit så lång tid för S, MP, C och L att se kommunernas akuta ekonomiska behov. De menar att satsningen borde ha kommit redan i höstbudgeten, en budget som ledarsidan för övrigt menar är ”usel”.

”De var så upptagna med att bocka av punkterna i januariuppgörelsen att de inte såg utvecklingen i landet.”

Jenny Wennberg, ledarskribent på Aftonbladet, tycker att regeringen är alldeles för defensiv i frågan och menar att fem miljarder inte räcker på långa vägar. Om Löfven och Socialdemokraterna ändå klarar av att möta problemen inom välfärden är mycket vunnet inför nästa val, menar hon.

”Löser regeringen välfärdens problem minskar man på köpet otryggheten och kriminaliteten som just nu byggs en dålig skola och ett utsatt område i taget.”

28 min
Arkivbild.  Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Använd anslag för genomgång av personalen

Vårdkrisen, avslöjandet om den falske officeren och Vänsterledaren Jonas Sjöstedts avgång är tre ämnen som tas upp på dagens ledarsidor.

Situationen i den svenska sjukvården gör Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell ”heligt förbannad”. Hon kritiserar Stockholms regionråd Irene Svenonius (M) som hon menar fortsätter att sälja ut den gemensamma sjukvården. ”Det är ett borgerligt projekt, men alla som låter det ske har ett ansvar”, skriver Franchell.

Expressens ledarsida menar att den falske officeren, som kunnat ljuga sig till toppjobb i det svenska försvaret, skadar både Sveriges säkerhet och relation till viktiga länder. För att återställa förtroendet borde Försvarsmakten använda delar av sitt färska anslag till att göra en fullständig genomgång av all personal på säkerhetsklassade poster, föreslår ledarsidan.

Vänsterpartiet har under den avgående partiledaren Jonas Sjöstedts tid vid makten blivit en ”terapigrupp för akademiker”, skriver GP:s Håkan Boström. Han menar att partiet i dag inte är ett parti av arbetarklassen som ett parti för folk som tycker synd om arbetarklassen.

17 jan
Läs mer om Ledarsvepet
Medicinsk personal vid ett sjukhus i Wuhan. DARLEY SHEN / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Fjärde person död i virusutbrottet i Kina

En fjärde person har dött i samband med utbrottet av den sars-liknande lungsjukdom som sprids i Kina, rapporterar flera medier.

Personen som dött är en äldre man med sjukdomshistorik, enligt myndigheterna i Wuhan, utbrottets förmodade epicentrum.

I går bekräftade Kina att viruset kan sprida sig från människa till människa. Utbrottet har väckt internationell oro men Folkhälsomyndigheten bedömer risken för att smittan sprids till Sverige som mycket låg.

1 tim
Coronavirus/kvinna med munskydd. Wikimedia/TT
undefined

Experter: Så oroliga ska vi vara för virusutbrottet

Det mystiska lungviruset i Asien smittar mellan människor och Världshälsoorganisationen WHO har kallat till krismöte. Men hur oroliga ska vi vara över sjukdomsutbrotten i Asien?

TT har sammanställt en del frågor och skickat dem till Folkhälsomyndigheten, UD och statsepidemiolog Anders Tegnell. De skriver att coronaviruset hittills inte uppvisat samma kapacitet till spridning som exempelvis sars och mers-viruset. Dessutom verkar det än så länge bara vara dödligt om det drabbar personer med redan svag hälsa.

”Spridningen som pågår i Asien bör i nuläget inte oroa svenskar. Ett eventuellt fall skulle kunna dyka upp här, främst med tanke på att människor reser i världen, men någon större spridning är inte sannolik”, tillägger nyhetsbyrån.

Igår 21:30
Resenärer på Pekings internationella flygplats. WANG ZHAO / AFP
undefined

WHO kallar till krismöte om kinesiska virusutbrottet

Världshälsoorganisationen WHO kommer att hålla ett extrainsatt möte på onsdag med anledning av virusutbrottet i Asien, skriver Reuters.

Syftet med mötet är att utvärdera om viruset är att bedöma som en internationell nödsituation.

Över 200 människor i Kina har smittats av det sars-liknande viruset. Sjukdomsfall har också konstaterats i Sydkorea, Japan och Thailand. I dag bekräftade kinesiska myndigheter att viruset sprids mellan människor.

Igår 18:39
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Vårbudgeten

Andersson till Busch Thor: Lite ihålig argumentation

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

Igår 21:32
Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch Thor är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson är inte heller hon nöjd med januaripartiernas besked och säger att man kommer förhandla med M och KD framöver.

Igår 10:43
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

Igår 10:35
Läs mer om Vårbudgeten
Siv Jensen (tvåa från vänster). Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
Den norska regeringskrisen

Analyser: Både Jensens och Solbergs projekt har fallit

Fremskrittspartiets avhopp från den norska regeringen innebär ett bakslag för både partiledaren Siv Jensen och statsminister Erna Solberg, skriver NRK:s Lars Nehru Sand i en analys.

Jensen har ägnat hela sin gärning åt att försöka få FRP regeringsdugligt, men gräsrötterna i partiet tvingade henne att hoppa av koalitionen efter bara ett år. Samtidigt har Solbergs mål att bygga broar med hela borgerligheten fått en rejäl törn.

Tone Sofie Aglen skriver i en analys i VG att FRP inte har trivts i regeringsställning med Venstre och Kristelig Folkeparti. Dels har man väldigt lite gemensamt med dessa partier, dels fick FRP för första gången sitta i en majoritetsregering.

”Det passar inte ett parti som i grunden är oppositionellt.”

Igår 19:59
Siv Jensen på pressträffen.   Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter bråk om återvändande IS-kvinna

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till landet med sina två barn, rapporterar norska medier. Beskedet kommer vid en presskonferens med partiledare Siv Jensen, som säger att det är det enda riktiga att göra:

– Det har blivit en politik präglat av kompromisser och utan riktning, säger Jensen på presskonferensen.

Det var fallet med den återvändande IS-kvinnan som fick FRP att ta det slutgiltiga beslutet att lämna regeringen.

– Vi kunde ha tagit emot barnen, men vi kompromissar inte med personer som har varit en del av terrororganisationer. Det fick bägaren att rinna över, säger Jensen.

Den tidigare kravlista som lagts fram har Jensen dragit tillbaka.

– Det finns inte längre någon grund för FRP att fortsätta i regeringen. Därför har jag idag meddelat premiärministern att det inte finns någon grund för att lägga fram en förteckning över krav heller, sade Jensen.

FRP har fortfarande förtroende för statsminister Erna Solberg, trots att de lämnar regeringen.

Igår 12:51
Erna Solberg.   Denis Balibouse / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erna Solberg om IS-kvinnan: ”Vi hade inget val”

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger att hon respekterar Fremskrittspartiets beslut att lämna regeringen efter bråket om att hämta hem en norsk IS-kvinna och hennes två barn.

Högerpopulistiska FRP var öppna för att hämta hem barnen, varav ett är svårt sjukt, men inte deras 29-åriga mamma. Men Solberg betonar på pressträffen att de inte kunde ta barnen utan att ta med mamman.

– Vi ville inte heller hämta hem mamman till Norge. Men det var inte möjligt att bara hämta den sjuka femåringen, säger hon.

Valet stod mellan att hämta hem alla tre eller riskera att femåringen skulle dö i Syrien.

– Då valde vi att hämta hem dem. Jag har respekt för att FRP har en annan åsikt, säger Solberg.

Igår 12:57
Läs mer om Den norska regeringskrisen