Den globala konjunkturen

USA-ekonomen: Därför bör skattetrycket oroa svenskarna

Sveriges höga skattesatser och offentliga utgifter är oroväckande. Det anser Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och expert på internationell handel. ”Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån”, säger han i en exklusiv intervju med fPlus.

Sverige är en framgångsrik ekonomi präglad av öppenhet och en välvillig inställning till såväl frihandel som marknadsekonomi. Men det finns en rad problem som måste bemötas. Det konstaterar Terry Miller, tidigare ambassadör i FN och numera chef för Handel och Ekonomi vid The Heritage Foundation i Washington. Varje år sammanställer tankesmedjan sitt Economic Freedom Index där graden av ekonomisk frihet rankas. Syftet är att hjälpa länder att identifiera sina tillkortakommanden och jämföra sin situation med andra länders. Av 186 länder landar Sverige på plats 19, ett litet fall från tidigare år.

– Alla länder på topp-20 har höga nivåer av ekonomisk frihet, så även Sverige. Det är inte min uppgift att ge konkreta råd till makthavarna, men om jag ska peka på två saker som sänker Sverige på rankingen så är det skattesatserna och de offentliga utgifterna. Ni har relativt låg tillväxt så det hade jag varit orolig över. Jag kopplar det till den höga skattenivån, säger Terry Miller till fPlus i samband med att han är i Stockholm för att presentera årets index.

Även den svenska arbetsmarknaden kan behöva ses över, anser han.

– Arbetsmarknaden måste vara effektiv och utformad för att uppmuntra till kreativitet, det är så tillväxt skapas. Samhället vill skydda medborgarna från abrupta förändringar, och våra moderna ekonomier är bra på det, men det finns en risk att incitamenten att jobba slås sönder och det är ett potentiellt problem för Sverige. Det är viktigt att försäkra sig om att staten inte bara slänger pengar på problemet utan att det blir effektivt.

Jag hatar det som händer i USA just nu


Att Sverige trots allt spelar en minimal roll i den globala konjunkturen har blivit tydligt på senare år. Brexit, handelskrig och en oförutsägbar amerikansk president har ritat om kartan. ”Ingen kan mer om handel än jag”, hävdade Donald Trumps under presidentvalskampanjen 2016. Vid tidpunkten togs kommentaren emot med ett snett leende eller en axelryckning. Väl på plats i Vita huset hävdade presidenten att handelskrig var enkla att vinna och riktade blicken mot Kina.

När allt fler signaler nu pekar mot recession och tecknen på avmattning checkas av ett efter ett, hävdar president Trump att han ”aldrig sagt att det var enkelt att vinna handelskrig” och att medierna aktivt försöker slänga in landet i en lågkonjunktur. Att ekonomer kritiserar agerandet biter inte på presidenten. Inte heller att 200 amerikanska skoföretag förra veckan skrev ett öppet brev till Trump där de kallade tullarna mot Kina för ”jobbdödare”.

Terry Miller hade föredragit att USA inte på egen hand gav sig på Kina, utan att flera länder gjorde gemensam sak för att öka trycket och få igenom verkliga förändringar. Samtidigt beklagar han den amerikanske presidentens vurm för tullar och de återkommande attackerna på frihandeln.

– Jag hatar det som händer i USA just nu när det gäller synen på frihandel. Mycket av den växande levnadsstandarden beror på ökad handel sedan Andra världskrigets slut. Att USA nu backar kan potentiellt få allvarliga konsekvenser globalt.

Trumps protektionism är mer retorik än action

Å andra sidan borde varken amerikaner eller omvärlden vara överraskade när det gäller den senaste tidens handelskrig. Trump har bytt åsikt inom otaliga områden: innan han blev republikan var han demokrat, han var för hårdare vapenkontroller innan han var emot det, och han var stenhård i sin kritik mot att Obama spelade för mycket golf under sin tid som president. Väl på plats i Vita huset slog Trump rekord i golfande, enligt Washington Post.

En sak har Trump däremot varit konsekvent i under alla år: kritiken mot frihandel.

– Kravet på tullar och kritiken mot frihandel spelade en viktig roll i att Trump gick segrande ur en rad nyckeldelstater i presidentvalet. Men jag vet inga tillfällen då tullar har varit rätt metod. Att Trump infört tullar mot Kina beror på att det är en enkel sak som presidenten kan genomföra, eftersom han kan göra det utan att behöva förhandla med kongressen. Dessvärre kan Trumpadministrationens agerande få negativa konsekvenser, i det långa loppet även för Sverige, säger Terry Miller.

I Sverige råder en oro för hur handelskriget mellan USA och Kina kan påverka oss, men framför allt hur Trumps planerade biltullar mot EU kan slå mot svenska företag och arbetstillfällen. Hur tänker du om det?

– Jag kan förstå oron och det kan utan tvekan ge en del smärta. Jag är ingen expert på svenska bilföretag, men jag är säker på att Volvos styrelse arbetar aktivt med det och med att hitta alternativa marknader. Jag förstår att dessa handelshinder kan bli ett problem för mindre länder, men det är ingen ursäkt för att göra något oansvarigt tillbaka.

Vi lever i den mest välmående eran som någonsin existerat

Terry Miller betraktar inte Donald Trump som det enda hotet mot den globala handeln. På den amerikanska vänsterkanten dominerar demokratiska socialister – som Bernie Sanders och Alexandria Ocasio-Cortez – debatten och öppnar för mer protektionism, fler regleringar och hårdare krav på hur handelsavtal ska utformas.

Anser du att socialismen är ett större hot än Trumps protektionism?

– Hittills har Trumps protektionism varit mer retorik än action. Han talade högljutt om att riva upp NAFTA [frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada, reds.anm], men det är väldigt små skillnader mellan det nya och det gamla avtalet. Samma sak gäller för avtalet med Sydkorea. Det största problemet som jag kan se är att företag kan tvingas göra om sina leveranskedjor och inte minst den osäkerhet som uppstår, vilket gör det svårt för företag att planera sin verksamhet.
– Jag är kritisk till att så många i USA vill införa socialistisk politik. Ju mer vi vänder oss mot sådana principer, desto mindre produktiva blir vi. Tillväxtmöjligheterna kommer i så fall att minska och det är ett stort hot.

Efter allt tal om recession och handelskrig är det lätt att missa den viktigaste lärdomen av Economic Freedom Index: de globala framstegen har varit omfattande sedan det första indexet togs fram för 25 år sedan. En nyhet som kan vara svårsåld i den rådande Twitterepoken där den som ropar högst vinner och negativa nyheter tillåts dominera flödet.

– Vår karta visar att mycket har blivit bättre. Vi lever i den mest välmående eran som någonsin har existerat. På kort tid har den globala fattigdomen minskat med två tredjedelar, det handlar om hundratals miljoner människor. Vi måste låta den processen fortsätta, säger Terry Miller.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige allt mer beroende av elimport

Årets kraftbalansrapport, för vintrarna 2018/2019 och 2019/2020, visar att Sveriges förmåga att vara självförsörjande med el under höglastsituationer minskar. Detta skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Prognosen för nästa vinter visar att för topplasttimmen vintern 2019/2020 har Sverige ett underskott på 1 000 MW redan vid en normalvinter och hela 2 000 MW vid en tioårsvinter. Samtidigt planerar man att stänga ytterligare två kärnkraftsreaktorer de närmsta åren, något som sannolikt kan leda till ett ökat effektunderskott under topplasttimmen.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper, säger Lowina Lundström, chef Division System på Svenska kraftnät i pressmeddelandet.

11 nov
Läs mer om Den akuta elbristen
Illustrationsbilder. TT
Framtidens arbetsmarknad

Arbetslöshet lägre än trott – siffrorna har räknats om

Den svenska arbetslösheten har inte ökat lika mycket som man tidigare har trott, skriver Aftonbladet. SCB:s siffror har räknats om sedan man upptäckt brister i datainsamlingen.

Arbetslösheten har reviderats upp för våren 2019, och sedan ned från juni och framåt. Skillnaderna är störst under de senaste månaderna, skriver SCB.

– För september 2019 har arbetslösheten reviderats ned med 1,1 procentenheter. Det är den största skillnaden mellan den gamla och den reviderade serien, säger enhetschefen John Kling i ett pressmeddelande.

Arbetslöshetssiffran i september revideras ner från 7,1 procent till 6,0 procent. Felen grundar sig i att SCB:s leverantör Evry misstänks ha skickat in falskt underlag till myndigheten, något som Aftonbladet avslöjade tidigare i veckan.

44 min
Karin Wesslén / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Riksdagen kallar till sig SCB:s generaldirektör

Riksdagens finansutskott kommer kalla SCB:s generaldirektör Joakim Stymme till ett möte med anledning av felaktigheterna i arbetslöshetssiffrorna, skriver Aftonbladet.

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, säger till tidningen att hon förväntar sig en förklaring och att det är avgörande för riksdagen när de fattar beslut att myndighetens statistik är korrekt.

”Den här soppan måste SCB och regeringen reda ut”, skriver Svantesson på Twitter.

Igår 22:09
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Minnesplats för Karolin Hakim efter mordet Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna i Malmö

Karolin Hakim vädjade till mördaren innan hon sköts

Innan Karolin Hakim dödades i Malmö i somras vädjade hon till mördaren att sluta skjuta. Det berättar ett vittne som såg mordet på nära håll i SVT:s Veckans brott.

Innan den hänsynslösa dödsskjutningen ser vittnet hur Karolin Hakims pojkvän försöker fly med deras gemensamma barn, men hur han snubblar medan männen avlossar skott.

Karolin Hakim plockar då upp barnet och vädjar till männen att sluta.

– De vänder sig om och tittar på henne och en av männen tar då två steg mot kvinnan och, impulsivt som jag uppfattar det, skjuter henne mot kroppen, berättar vittnet för SVT.

2 tim
Skärmdump från reklamfilmen. Staffanstorps kommun
undefined

Malmömoderat bakom reklam för Staffanstorp

Staffanstorps kommuns uppmärksammade reklamfilm, där Malmö målas ut som en otrygg stad, producerades av en fritidspolitiker för Moderaterna i Malmö, skriver Kvällsposten.

Fritidspolitikern äger ett produktionsbolag och är ledamot i en kommunal bolagsstyrelse. Han vill inte ge någon kommentar till tidningen, men Moderaternas gruppledare i Malmö Håkan Fäldt säger att hans arbete inte har något att göra med hans uppdrag för Moderaterna i Malmö.

Igår 20:51
Morgan Johansson  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Morgan Johanssons hårda M-kritik: ”Följer efter SD”

Justitieminister Morgan Johansson (S) riktar skarp kritik mot att Moderaterna valt att stödja Sverigedemokraternas krav på en misstroendeomröstning mot honom.

– Det här hade aldrig hänt på Gun Hellsviks eller Per Unckels tid. Då fanns det lite stadga i det partiet, nu är det svansen som viftar med hunden när man ser hur de följer efter SD, säger han till Aftonbladet.

Under dagens EU-debatt i riksdagen krävde både M-ledaren Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson att Johansson skulle avgå eftersom man menar att han misslyckats med att vända utvecklingen med grova brott.

Omröstningen kommer att hållas i riksdagen på fredag klockan 09.00. Det står dock på förhand klart att Johansson kommer att klara sig eftersom både C, L och V kommer att rösta emot.

Igår 13:59
Läs mer om Oroligheterna i Malmö

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer