Alliansens framtid

Unga ”Allianspolitiker” oeniga om Alliansens död

Var Januariavtalet spiken i kistan för Alliansen? Kan den återuppstå framöver? Och är det önskvärt? fPlus har intervjuat de fyra borgerliga ungdomsförbunden för att höra hur de ser på saken.

Den 11 januari presenterade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna den så kallade Januariöverenskommelsen. Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa kommenterade överenskommelsen så här på Twitter: ”Maud Olofsson grundade Alliansen 30 augusti 2004. Annie Lööf dödade Alliansen 11 januari 2019.”

Ett halvår senare har Dousas besvikelse övergått i revanschlust. ”Vi ska tillbaka senast 2022”, säger han. Samtidigt menar han att det spruckna Allianssamarbetet har gjort det lättare att utveckla den egna politiken.

– Sakpolitiskt var det definitivt en befrielse. Det är flera gånger som Moderaterna har velat ha en egen åsikt men varit tvungna att skala bort våra skarpaste förslag för att oftast Centern och/eller Liberalerna inte kunde skriva under på dem.

Trots det är han bekymrad över hur splittringen inom borgerligheten riskerar att permanenta Socialdemokraternas roll vid makten. 

Jag är mindre orolig för det konkreta innehållet i Januariavtalet än jag är för svensk borgerlighet i största allmänhet. Det som är mest allvarligt är kilarna man har slagit in i hjärtat på svensk borgerlighet. Att C och L har köpt Socialdemokraternas bild.

Martin Hallander, ordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet, är inne på samma linje.

– Även om vi tidigare har haft ganska stora meningsskiljaktigheter i viktiga frågor har vi ändå haft samma vision, nämligen att bilda regering tillsammans och en tro på att vi kommer att överbrygga de här konflikterna. Det har lite gått förlorat.

Vem tog kål på Alliansen?

Enligt Martin Hallander är det som framför allt har förändrats synen på regeringsfrågan och vem som är den främsta motståndaren i svensk politik.

– Alliansen har två uppdrag: Att driva borgerlig politik och att stoppa socialdemokraternas maktinnehav över Sverige. Misslyckas man med det, ja, då finns det ingen allians, menar han.

Joar Forssell är ordförande för Liberala ungdomsförbundet, fram till kongressen i augusti, och sitter även i riksdagen för Liberalerna. Han har en delvis annan historieskrivning.

Jag upplevde det som att Ulf Kristersson, inte dödade, men gav Alliansen ett rejält slag när han lade fram sig själv som statsministerkandidat, trots att både Centerpartiet och Liberalerna sagt att man inte skulle rösta för det.

När det får rinna lite vatten under broarna så finns det trots allt goda möjligheter för ett nyuppväckt Allianssamarbete, menar Forssell. Men han anser också att det var en nödvändig markering att inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister.

– Min uppfattning är att många moderater har trott att det bara var valsnack när vi pratade om SD och vår rädsla för populism och vad vi ser som ett starkt hot mot demokratin. Men det är en genuin oro som finns i vårt parti.

Även om Januariavtalet nu gäller ser Forssell framför sig att Liberalerna ska vara en mittenkraft som kan agera oppositionellt och till exempel kan göra upp med Moderaterna i riksdagen i frågor som ligger utanför avtalet.

– Vi vill få igenom liberal politik och jag tycker inte att Alliansen har ett egenvärde. Ett liberalt mittenparti behöver kunna samarbeta åt båda håll och inte vara bundet. Jag tänker också att det är lite nyttigt för både Socialdemokraterna och Moderaterna, det som händer nu, att lära sig att man inte kan räkna med våra röster. Vill man ha dem så måste man också leverera.  

Delade meningar om relationerna mellan ungdomsförbunden

Louise Grabo är vice ordförande för Centerns ungdomsförbund och en av kandidaterna vid valet av ny ordförande på förbundsstämman i augusti. På frågan om Alliansen är död eller vilande lyfter hon särskilt fram det samarbete som finns på regional och lokal nivå, inte minst mellan ungdomsförbunden.

– Samarbetet inom Ung Allians är en så stor del av mångas tid i ungdomsförbundet. I många mindre distrikt är det ganska naturligt att man samarbetar inom Ung Allians. Jag tror att det finns en stark längtan att på lång sikt hitta tillbaka till Alliansen, även om den just nu är vilande.

Grabo menar också att det är viktigt att arbeta aktivt för att stärka samarbetet.

– Jag tror att det är jätteviktigt att vi i ungdomsförbunden skapar inofficiella forum och träffas. Att det finns god kontakt mellan olika personer i de olika ungdomsförbunden kan ligga till god grund för en allians om nio-tio år, för då kanske det är vi unga som sitter i riksdagen eller partistyrelser.

Benjamin Dousa ger en betydligt mer pessimistisk bild av relationerna inom den unga alliansen.

– Vi har ett väldigt nära samarbete med KDU. Men i princip ett obefintligt samarbete med Centerns ungdomsförbund och Liberalernas ungdomsförbund. Vilket också är väldigt tragiskt. Vi går ju från ett läge där vi tidigare år alltid har besökt varandras årsmöten och stämmor. Vi har haft månatliga avstämningar och träffar. Minst en gång per kvartal har vi alla på ordförandenivå, bara rent socialt, käkat middag och tagit en pilsner till. Inget av det finns längre.

Vår linje är att vår dörr, för dem att komma tillbaka till svensk borgerlighet, står såklart vidöppen. Vi vill att Centern och Liberalerna ska vara stabilt borgerliga högerpartier. Men jag sitter ju inte och käkar middagar med SSU:s ordförande eller Ung vänster. Så de måste först bevisa sig innan vi kommer att släppa in dem i den borgerliga värmen, säger han.

Centerpartistisk vänstersväng?

Dousa menar att framför allt Centerpartiet har backat från högerpositioner som man har stått för i tio-femton år.

– Jag tror tyvärr att Centern är det parti som känns mest kört just nu. Det ser man inte minst i hur deras väljarkår har förändrats. Tittar vi på våra mätningar, till exempel vallokalsundersökningen, så är det rätt tydligt att deras väljarbas är rätt vänster. Det är fler som föredrar Stefan Löfven före Ulf Kristersson idag. Så jag tror tyvärr att om inte något radikalt händer så kommer Centern att vara ett tydligt vänsteralternativ för ganska lång tid framöver.

Louise Grabo låter förvånad över påståendet att Centerpartiet skulle ha gjort en vänstersväng.

– Jag upplever att Centerpartiet är mer liberalt än vi någonsin tidigare har varit. CUF firade hundra år för ett par veckor sedan och när vi diskuterar CUF och Centerpartiet genom historien så har det aldrig varit så liberalt som idag. Sedan är det ju en socialdemokratisk regering just nu, men vi får också igenom väldigt otroligt liberal politik, som knappt var uppe på bordet under Alliansen.

Att Centerpartiet attraherar tidigare socialdemokratiska väljare ser inte Grabo som ett problem. Tvärtom är det en förutsättning för ett framtida Allianssamarbete att väljare kan lockas från Socialdemokraterna, menar hon.

– På sikt hoppas jag att man kan hitta tillbaka till de gemensamma visionerna. Men det innebär också att M och KD inte kan gå för långt högerut. Det är därför jag menar att man måste stärka de liberala krafterna i alla partier.

Svag tro på Allianssamarbete i närtid

Louise Grabo tror dock att det är väl optimistiskt att hoppas på ett allianssamarbete inför riksdagsvalet 2022.

Till nästa val tror jag att det är bättre att alla partier går till val som sig själva. Så att det är ens politik och visioner som folk röstar på. Jag tänker att det kanske är lite farligt att låsa in sig i ett fack om man sedan inte kan hålla det.

Hon är inte ensam om att se fördelarna i att partierna nu har möjlighet att driva sina egna frågor. Martin Hallander säger att han hoppas att partierna hittar tillbaka till varandra, men är ändå glad över beskedet från Kd att partiet är berett att samtala i enskilda sakpolitiska frågor med alla partier i riksdagen för att få igen sin politik.

När det gäller relationerna till de andra borgerliga partierna och hur de har påverkats av tiden efter Alliansen pekar Hallander bland annat på de politiska skillnader som finns, vad gäller exempelvis migrationspolitiken. Men han menar också att särskilt Centerpartiets retorik har blivit mer lik Socialdemokraternas.  

Det såg man inte minst i EU-valet, med falska påståenden om högerpopulism. Särskilt de hårda orden de hade mot oss. Det är klart att det skadar. Det har skadat mitt förtroende för Centerpartiet något oerhört.

Ändå ser han framför sig ett samarbete mellan de fyra borgerliga partierna på sikt. Att liberaler och konservativa samarbetar är en förutsättning för en borgerlig regering, enligt Hallander.

– Men det är klart att det kommer inte att återuppstå en borgerlig samverkan i närtid. Det finns det absolut inga förutsättningar för. Där står vi för långt ifrån varandra idag.

Andra möjliga konstellationer

Benjamin Dousa låter mer skeptisk till ett regeringssamarbete mellan de fyra borgerliga partierna, med hänvisning till vad han ser som Centerpartiets vänstersväng.

– Där det däremot finns hopp är Liberalerna. Om de bevisar att de är ett stabilt borgerligt parti hoppas jag att vi får en M + L + Kd-regering efter valet 2022. Och sedan behöver den skapa parlamentariskt stöd ganska brett. Migrationspolitiken skulle man kunna göra upp med Socialdemokraterna om till exempel och en budget har jag inga problem med om den går igenom om Sverigedemokraterna röstar på den till exempel. En sådan regering tror jag kan vara parlamentariskt på tårna och alert.

Joar Forssell ställer sig inte helt främmande till den idén, men menar att det kräver att Moderaterna och framför allt Kristdemokraterna håller sina ”interna högerfalanger stången”.

- Det är klart att om man kan få till en regering som inte sitter gisslan hos Sverigedemokraterna, med bara L eller bar L och M eller L+M+Kd, så kan det vara möjligt. Det är bara det att då måste de sluta att vandra så tvärt utåt på högerkanten, säger Joar Forssell och föreslår ett annat tänkbart regeringssamarbete.

– Egentligen ser jag hellre att man ökar antalet parter i målet och bjuder in Miljöpartiet, än att man kickar ut Centerpartiet.

Maria Eriksson, skribent och driver 366 Days of Sharing.

Toppnyheter

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige allt mer beroende av elimport

Årets kraftbalansrapport, för vintrarna 2018/2019 och 2019/2020, visar att Sveriges förmåga att vara självförsörjande med el under höglastsituationer minskar. Detta skriver Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.

Prognosen för nästa vinter visar att för topplasttimmen vintern 2019/2020 har Sverige ett underskott på 1 000 MW redan vid en normalvinter och hela 2 000 MW vid en tioårsvinter. Samtidigt planerar man att stänga ytterligare två kärnkraftsreaktorer de närmsta åren, något som sannolikt kan leda till ett ökat effektunderskott under topplasttimmen.

– Årets kraftbalansrapport visar att marginalerna för den svenska kraftbalansen och förmågan att vara självförsörjande med el under höglastsituationer krymper, säger Lowina Lundström, chef Division System på Svenska kraftnät i pressmeddelandet.

11 nov
Läs mer om Den akuta elbristen
Illustrationsbilder. TT
Framtidens arbetsmarknad

Arbetslöshet lägre än trott – siffrorna har räknats om

Den svenska arbetslösheten har inte ökat lika mycket som man tidigare har trott, skriver Aftonbladet. SCB:s siffror har räknats om sedan man upptäckt brister i datainsamlingen.

Arbetslösheten har reviderats upp för våren 2019, och sedan ned från juni och framåt. Skillnaderna är störst under de senaste månaderna, skriver SCB.

– För september 2019 har arbetslösheten reviderats ned med 1,1 procentenheter. Det är den största skillnaden mellan den gamla och den reviderade serien, säger enhetschefen John Kling i ett pressmeddelande.

Arbetslöshetssiffran i september revideras ner från 7,1 procent till 6,0 procent. Felen grundar sig i att SCB:s leverantör Evry misstänks ha skickat in falskt underlag till myndigheten, något som Aftonbladet avslöjade tidigare i veckan.

3 tim
undefined

Evry: SCB ansvarigt – har haft full insyn i metoderna

Tidigare underleverantören Evry kommenterar den reviderade arbetslöshetsstatistiken från SCB. Bolaget slår ifrån sig kritiken.

Bolaget skriver att SCB har haft huvudansvar och full insyn i Evrys processer och metoder för insamling av rådata. Dessutom ska myndigheten själv ha utbildat och godkänt samtlig i Evry-personalen som jobbar med insamlingen, heter det.

SCB har uppgett att det funnits avvikelse i Evrys leverans av data.

– Eftersom det fortfarande är oklart vilka eventuella brister som föreligger och även hur stor grad detta i så fall har påverkat slutresultatet i statistiken, har vi nu efterfrågat SCB:s medverkan i EY:s revision, säger Evry-chefen Karin Schreil.

Schreil hänvisar till den revision som Evry nu inlett med EY som extern part.

1 tim
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Minnesplats för Karolin Hakim efter mordet Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna i Malmö

Karolin Hakim vädjade till mördaren innan hon sköts

Innan Karolin Hakim dödades i Malmö i somras vädjade hon till mördaren att sluta skjuta. Det berättar ett vittne som såg mordet på nära håll i SVT:s Veckans brott.

Innan den hänsynslösa dödsskjutningen ser vittnet hur Karolin Hakims pojkvän försöker fly med deras gemensamma barn, men hur han snubblar medan männen avlossar skott.

Karolin Hakim plockar då upp barnet och vädjar till männen att sluta.

– De vänder sig om och tittar på henne och en av männen tar då två steg mot kvinnan och, impulsivt som jag uppfattar det, skjuter henne mot kroppen, berättar vittnet för SVT.

3 tim
Skärmdump från reklamfilmen. Staffanstorps kommun
undefined

Malmömoderat bakom reklam för Staffanstorp

Staffanstorps kommuns uppmärksammade reklamfilm, där Malmö målas ut som en otrygg stad, producerades av en fritidspolitiker för Moderaterna i Malmö, skriver Kvällsposten.

Fritidspolitikern äger ett produktionsbolag och är ledamot i en kommunal bolagsstyrelse. Han vill inte ge någon kommentar till tidningen, men Moderaternas gruppledare i Malmö Håkan Fäldt säger att hans arbete inte har något att göra med hans uppdrag för Moderaterna i Malmö.

Igår 20:51
Morgan Johansson  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Morgan Johanssons hårda M-kritik: ”Följer efter SD”

Justitieminister Morgan Johansson (S) riktar skarp kritik mot att Moderaterna valt att stödja Sverigedemokraternas krav på en misstroendeomröstning mot honom.

– Det här hade aldrig hänt på Gun Hellsviks eller Per Unckels tid. Då fanns det lite stadga i det partiet, nu är det svansen som viftar med hunden när man ser hur de följer efter SD, säger han till Aftonbladet.

Under dagens EU-debatt i riksdagen krävde både M-ledaren Ulf Kristersson och SD-ledaren Jimmie Åkesson att Johansson skulle avgå eftersom man menar att han misslyckats med att vända utvecklingen med grova brott.

Omröstningen kommer att hållas i riksdagen på fredag klockan 09.00. Det står dock på förhand klart att Johansson kommer att klara sig eftersom både C, L och V kommer att rösta emot.

Igår 13:59
Läs mer om Oroligheterna i Malmö
Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska ekonomin

Borgs kritik mot Andersson: ”Mycket skeptisk till regeringens politik”

Att slopa överskottsmålet är fel och försiktighet i finanspolitiken är viktigt. Den tidigare finansministern Anders Borg riktar i en intervju med Altinget hård kritik mot sin efterträdare, Magdalena Andersson.

Anledningen till det slopade överskottsmålet är, enligt Andersson, att hon inte ser ett behov av att betala av på statsskulden i nuläget.

– Med de investeringsbehov som vi har så tycker jag att det vore mer lämpligt att ha ett balansmål, sa hon nyligen till SvD Näringsliv.

Men Anders Borg manar till eftertanke.

– Även om det går bra just nu tycker jag att man ska vara försiktig. Sådana frågor tycker jag man gott och väl kan grunna på rätt länge innan man ändrar sig, säger han till Altinget.

Han fortsätter:

– Nyckelfrågan är vad man skulle göra med det utrymme som skapas och jag är mycket skeptisk till inriktningen på den nuvarande regeringens politik. Jag tycker inte att man gör tillräckligt för att sänka skatterna. Jag tycker inte att man investerar tillräckligt mycket i utbildning. Så jag tror inte att det är bra att nu öka på kranarna.

I intervjun sågar den tidigare finansministern ropen för en mer expansiv finanspolitik som skulle satsa mer på infrastruktur.

– Sverige kan säkert behöva mer investeringar i infrastruktur, inte minst social infrastruktur men det finns ju många som är beredda att bidra med utan att man för den skull behöver dra upp skuldsättningen, säger Anders Borg till Altinget.

1 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer