Alliansens framtid

Unga ”Allianspolitiker” oeniga om Alliansens död

Var Januariavtalet spiken i kistan för Alliansen? Kan den återuppstå framöver? Och är det önskvärt? fPlus har intervjuat de fyra borgerliga ungdomsförbunden för att höra hur de ser på saken.

Den 11 januari presenterade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna den så kallade Januariöverenskommelsen. Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa kommenterade överenskommelsen så här på Twitter: ”Maud Olofsson grundade Alliansen 30 augusti 2004. Annie Lööf dödade Alliansen 11 januari 2019.”

Ett halvår senare har Dousas besvikelse övergått i revanschlust. ”Vi ska tillbaka senast 2022”, säger han. Samtidigt menar han att det spruckna Allianssamarbetet har gjort det lättare att utveckla den egna politiken.

– Sakpolitiskt var det definitivt en befrielse. Det är flera gånger som Moderaterna har velat ha en egen åsikt men varit tvungna att skala bort våra skarpaste förslag för att oftast Centern och/eller Liberalerna inte kunde skriva under på dem.

Trots det är han bekymrad över hur splittringen inom borgerligheten riskerar att permanenta Socialdemokraternas roll vid makten. 

Jag är mindre orolig för det konkreta innehållet i Januariavtalet än jag är för svensk borgerlighet i största allmänhet. Det som är mest allvarligt är kilarna man har slagit in i hjärtat på svensk borgerlighet. Att C och L har köpt Socialdemokraternas bild.

Martin Hallander, ordförande för Kristdemokratiska ungdomsförbundet, är inne på samma linje.

– Även om vi tidigare har haft ganska stora meningsskiljaktigheter i viktiga frågor har vi ändå haft samma vision, nämligen att bilda regering tillsammans och en tro på att vi kommer att överbrygga de här konflikterna. Det har lite gått förlorat.

Vem tog kål på Alliansen?

Enligt Martin Hallander är det som framför allt har förändrats synen på regeringsfrågan och vem som är den främsta motståndaren i svensk politik.

– Alliansen har två uppdrag: Att driva borgerlig politik och att stoppa socialdemokraternas maktinnehav över Sverige. Misslyckas man med det, ja, då finns det ingen allians, menar han.

Joar Forssell är ordförande för Liberala ungdomsförbundet, fram till kongressen i augusti, och sitter även i riksdagen för Liberalerna. Han har en delvis annan historieskrivning.

Jag upplevde det som att Ulf Kristersson, inte dödade, men gav Alliansen ett rejält slag när han lade fram sig själv som statsministerkandidat, trots att både Centerpartiet och Liberalerna sagt att man inte skulle rösta för det.

När det får rinna lite vatten under broarna så finns det trots allt goda möjligheter för ett nyuppväckt Allianssamarbete, menar Forssell. Men han anser också att det var en nödvändig markering att inte rösta fram Ulf Kristersson som statsminister.

– Min uppfattning är att många moderater har trott att det bara var valsnack när vi pratade om SD och vår rädsla för populism och vad vi ser som ett starkt hot mot demokratin. Men det är en genuin oro som finns i vårt parti.

Även om Januariavtalet nu gäller ser Forssell framför sig att Liberalerna ska vara en mittenkraft som kan agera oppositionellt och till exempel kan göra upp med Moderaterna i riksdagen i frågor som ligger utanför avtalet.

– Vi vill få igenom liberal politik och jag tycker inte att Alliansen har ett egenvärde. Ett liberalt mittenparti behöver kunna samarbeta åt båda håll och inte vara bundet. Jag tänker också att det är lite nyttigt för både Socialdemokraterna och Moderaterna, det som händer nu, att lära sig att man inte kan räkna med våra röster. Vill man ha dem så måste man också leverera.  

Delade meningar om relationerna mellan ungdomsförbunden

Louise Grabo är vice ordförande för Centerns ungdomsförbund och en av kandidaterna vid valet av ny ordförande på förbundsstämman i augusti. På frågan om Alliansen är död eller vilande lyfter hon särskilt fram det samarbete som finns på regional och lokal nivå, inte minst mellan ungdomsförbunden.

– Samarbetet inom Ung Allians är en så stor del av mångas tid i ungdomsförbundet. I många mindre distrikt är det ganska naturligt att man samarbetar inom Ung Allians. Jag tror att det finns en stark längtan att på lång sikt hitta tillbaka till Alliansen, även om den just nu är vilande.

Grabo menar också att det är viktigt att arbeta aktivt för att stärka samarbetet.

– Jag tror att det är jätteviktigt att vi i ungdomsförbunden skapar inofficiella forum och träffas. Att det finns god kontakt mellan olika personer i de olika ungdomsförbunden kan ligga till god grund för en allians om nio-tio år, för då kanske det är vi unga som sitter i riksdagen eller partistyrelser.

Benjamin Dousa ger en betydligt mer pessimistisk bild av relationerna inom den unga alliansen.

– Vi har ett väldigt nära samarbete med KDU. Men i princip ett obefintligt samarbete med Centerns ungdomsförbund och Liberalernas ungdomsförbund. Vilket också är väldigt tragiskt. Vi går ju från ett läge där vi tidigare år alltid har besökt varandras årsmöten och stämmor. Vi har haft månatliga avstämningar och träffar. Minst en gång per kvartal har vi alla på ordförandenivå, bara rent socialt, käkat middag och tagit en pilsner till. Inget av det finns längre.

Vår linje är att vår dörr, för dem att komma tillbaka till svensk borgerlighet, står såklart vidöppen. Vi vill att Centern och Liberalerna ska vara stabilt borgerliga högerpartier. Men jag sitter ju inte och käkar middagar med SSU:s ordförande eller Ung vänster. Så de måste först bevisa sig innan vi kommer att släppa in dem i den borgerliga värmen, säger han.

Centerpartistisk vänstersväng?

Dousa menar att framför allt Centerpartiet har backat från högerpositioner som man har stått för i tio-femton år.

– Jag tror tyvärr att Centern är det parti som känns mest kört just nu. Det ser man inte minst i hur deras väljarkår har förändrats. Tittar vi på våra mätningar, till exempel vallokalsundersökningen, så är det rätt tydligt att deras väljarbas är rätt vänster. Det är fler som föredrar Stefan Löfven före Ulf Kristersson idag. Så jag tror tyvärr att om inte något radikalt händer så kommer Centern att vara ett tydligt vänsteralternativ för ganska lång tid framöver.

Louise Grabo låter förvånad över påståendet att Centerpartiet skulle ha gjort en vänstersväng.

– Jag upplever att Centerpartiet är mer liberalt än vi någonsin tidigare har varit. CUF firade hundra år för ett par veckor sedan och när vi diskuterar CUF och Centerpartiet genom historien så har det aldrig varit så liberalt som idag. Sedan är det ju en socialdemokratisk regering just nu, men vi får också igenom väldigt otroligt liberal politik, som knappt var uppe på bordet under Alliansen.

Att Centerpartiet attraherar tidigare socialdemokratiska väljare ser inte Grabo som ett problem. Tvärtom är det en förutsättning för ett framtida Allianssamarbete att väljare kan lockas från Socialdemokraterna, menar hon.

– På sikt hoppas jag att man kan hitta tillbaka till de gemensamma visionerna. Men det innebär också att M och KD inte kan gå för långt högerut. Det är därför jag menar att man måste stärka de liberala krafterna i alla partier.

Svag tro på Allianssamarbete i närtid

Louise Grabo tror dock att det är väl optimistiskt att hoppas på ett allianssamarbete inför riksdagsvalet 2022.

Till nästa val tror jag att det är bättre att alla partier går till val som sig själva. Så att det är ens politik och visioner som folk röstar på. Jag tänker att det kanske är lite farligt att låsa in sig i ett fack om man sedan inte kan hålla det.

Hon är inte ensam om att se fördelarna i att partierna nu har möjlighet att driva sina egna frågor. Martin Hallander säger att han hoppas att partierna hittar tillbaka till varandra, men är ändå glad över beskedet från Kd att partiet är berett att samtala i enskilda sakpolitiska frågor med alla partier i riksdagen för att få igen sin politik.

När det gäller relationerna till de andra borgerliga partierna och hur de har påverkats av tiden efter Alliansen pekar Hallander bland annat på de politiska skillnader som finns, vad gäller exempelvis migrationspolitiken. Men han menar också att särskilt Centerpartiets retorik har blivit mer lik Socialdemokraternas.  

Det såg man inte minst i EU-valet, med falska påståenden om högerpopulism. Särskilt de hårda orden de hade mot oss. Det är klart att det skadar. Det har skadat mitt förtroende för Centerpartiet något oerhört.

Ändå ser han framför sig ett samarbete mellan de fyra borgerliga partierna på sikt. Att liberaler och konservativa samarbetar är en förutsättning för en borgerlig regering, enligt Hallander.

– Men det är klart att det kommer inte att återuppstå en borgerlig samverkan i närtid. Det finns det absolut inga förutsättningar för. Där står vi för långt ifrån varandra idag.

Andra möjliga konstellationer

Benjamin Dousa låter mer skeptisk till ett regeringssamarbete mellan de fyra borgerliga partierna, med hänvisning till vad han ser som Centerpartiets vänstersväng.

– Där det däremot finns hopp är Liberalerna. Om de bevisar att de är ett stabilt borgerligt parti hoppas jag att vi får en M + L + Kd-regering efter valet 2022. Och sedan behöver den skapa parlamentariskt stöd ganska brett. Migrationspolitiken skulle man kunna göra upp med Socialdemokraterna om till exempel och en budget har jag inga problem med om den går igenom om Sverigedemokraterna röstar på den till exempel. En sådan regering tror jag kan vara parlamentariskt på tårna och alert.

Joar Forssell ställer sig inte helt främmande till den idén, men menar att det kräver att Moderaterna och framför allt Kristdemokraterna håller sina ”interna högerfalanger stången”.

- Det är klart att om man kan få till en regering som inte sitter gisslan hos Sverigedemokraterna, med bara L eller bar L och M eller L+M+Kd, så kan det vara möjligt. Det är bara det att då måste de sluta att vandra så tvärt utåt på högerkanten, säger Joar Forssell och föreslår ett annat tänkbart regeringssamarbete.

– Egentligen ser jag hellre att man ökar antalet parter i målet och bjuder in Miljöpartiet, än att man kickar ut Centerpartiet.

Maria Eriksson, skribent och driver 366 Days of Sharing.

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Amanda Lind (MP). Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Miljöpartiets kris

MP-politiker försvarar Lind – skyller kulturkrisen på Damberg

Socialdemokraterna bör ta kulturens villkor under coronakrisen på allvar – och se till att det går att ha fler smittsäkra kulturevenemang, skriver 51 miljöpartistiska kulturpolitiker från hela landet på SvD Debatt.

Kulturminister Amanda Lind (MP) har ovärdigt fått skulden för den uppkomna situationen, skriver de och framhåller att hon agerade snabbt och resolut när hon drev igenom fyra omfattande stödpaket till kulturlivet. Däremot är det inrikesminister Mikael Damberg (S) som ansvarar för ordningslagen och därmed har ansvaret att rätta till problemen.

”Det är rimligt att 50 eller fler personer kan samlas så länge åtgärder för att minska smittspridning kan upprätthållas”, skriver de och menar att det är brist på logik att inte låta folk uppleva en konsert när de får trängas i köpcentret.

”Så socialdemokrater, kroka arm med Amanda Lind och bidra till att kulturen får det stöd den behöver!”

1 tim
Isabella Lövin och Per Bolund. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Interna kritiken: ”Når inte folks magar och känslor”

Flera miljöpartister runt om i landet riktar kritik mot språkrören Per Bolund och Isabella Lövin, skriver Expressen.

Tidningen har pratat med ett tjugotal personer om partiets förtroendekris och många landar i språkrörens brist på kommunikationsförmåga.

– De når inte folks magar och känslor. De väcker vissa negativa känslor, men inte motsvarande när det gäller positivt engagemang, säger en anonym riksdagsledamot.

Alla är inte missnöjda med språkrören. En tjänsteman säger att det kanske är tråkigt i debatten, ”men man vet att det inte kommer några grodor från Per och Isabella.”

25 apr
Läs mer om Miljöpartiets kris
Kamala Harris. Paul Sancya / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Harris svårhanterlig för Trumpadministrationen

Det är svårt för republikanerna och Donald Trumps stab att veta hur de ska kritisera och bemöta valet av Kamala Harris som vicepresidentskandidat. Under onsdagen kom flera tvetydiga budskap från Trumpadministrationen. Det rapporterar flera medier.

Kort efter offentliggörandet kritiserade en av Trumps topprådgivare, Katrina Pierson, att Harris både kommer att försöka ”begrava sin tid som åklagare” samtidigt som hon också kommer att tillfredsställa ”anti-polisextremister.”

– Det här sätter Trumpadministrationen i ett hörn, om man ska utmåla henne som pro-polis, eller anti-polis, säger republikanske donatorn Dan Eberhardt till NBC News.

2 tim
undefined

Harris – stabil personlighet men svängig i sakfrågorna

En pappa från Jamaica och en mamma från Indien. Men Kalifornien-senatorn Kamala Harris kallar sig själv helt enkelt för ”en stolt amerikan”.

– Jag är den jag är. Jag är nöjd med det, har Harris tidigare sagt.

Flera medier berättar i detalj om Harris liv sedan Joe Biden gjort henne till vicepresidentkandidat inför höstens USA-val. Hon blir den första svarta kvinnan som kandiderar till ämbetet, och Vox påtalar att 55-åringen skrivit ny historia varje gång hon har valts till en position.

Politiskt beskrivs hon som progressiv, men ändå något av en mittenkandidat, långt ifrån en utpräglad vänsterpolitiker. Enligt New York Times handlar mycket av hennes politik om att lyfta marginaliserade grupper som kvinnor, icke-vita och låginkomsttagare, utan att för den sakens skull vända upp och ner på ekonomin.

Hennes personlighet och debattinsatser brukar lyftas som styrkor. Ibland har Harris dock skapat förvirring genom att svänga mellan olika politiska positioner – och hon har kritiserats för att hon som praktiserande åklagare vid olika tillfällen kämpat för uppenbara politiska motsägelser.

2 tim
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

5 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Utrikesminister Ann Linde (S). Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Belarus

Linde: ”Vi kräver att man släpper de som fängslats”

Belarus presidentval var varken ”fritt eller rättvist”, menar EU och de nordiska utrikesministrarna som varnar för att åtgärder kommer att vidtas. Enligt utrikesminister Ann Linde (S) handlar det om riktade sanktioner såvida de som fängslats inte släpps, rapporterar Ekot.

– Det gäller mot dem som bär ansvaret för våldet mot demonstranterna, för valfusket och som har varit involverade i att valprocessen och valet inte har blivit fritt och rättvist, säger Linde.

Samtidigt meddelar utrikesministern att ett extrainsatt EU-utrikesmöte om Belarus är planerat på fredag.

2 tim
undefined

Tichanovskaja i ny video: Jag var orolig för mina barn

Oron för sina barns säkerhet fick oppositionsledaren i Belarus, Svetlana Tichanovskaja, att fly landet för Litauen. Det säger hon i en ny video som publicerats på hennes privata Youtube-konto, enligt BBC.

Tidigare på tisdagen publicerades en video där Tichanovskaja, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim, bad sina anhängare att godta resultatet i valet – som kraftigt har ifrågasatts av omvärlden och observatörer.

I den nya videon säger hon att beslutet att lämna landet var hennes eget.

– Många kommer att förstå mig, många kommer att fördöma mig, många kommer att hata mig. Gud förbjude att någon av er ställs inför samma val som jag.

Igår 15:40
Gustaf Göthberg när han var  i Minsk och bild från demonstrationerna.  Privat/TT
undefined

Svensk politiker greps i Minsk – filmade vallokal

Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg (M) greps när han filmade utanför en vallokal i Belarus under söndagen, rapporterar SVT.

– Jag ägnade mig åt "störande av allmän ordning" påstod polismannen, säger Göthberg, som släpptes några timmar senare.

Han hade rest till Belarus för att stötta vänner som är en del av oppositionen i landet. Nu är Göthberg tillbaka i Sverige men oroas över våldsamheterna i Belarus som han tror kommer att bli blodiga om inte EU markerar.

Han skriver på Twitter att han själv sett hur en polisbil medvetet körde på en kvinna under demonstrationerna mot regimen efter presidentvalet.

Igår 19:36
Läs mer om Valet i Belarus
Rysslands hälsominister Mikhail Murashko. Alexander Astafyev / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Ryssland kallar vaccinkritik för grundlös och osäker

Ryssland dementerar att deras coronavaccin skulle vara osäkert. Det skriver Reuters och hänvisar till nyhetsbyrån Interfax.

På onsdagsmorgonen gick landets hälsominister Michail Murasjko ut och sa att sådana uttalande var osäkra och grundlösa och drivna av tävlingsinriktning.

Flera västerländska experter har uttryckt oro över hur snabbt Ryssland har fått fram ett vaccin och att de kan ha tagit genvägar i sin framställan av vaccinet.

1 tim
Vladimir Putin. Alexei Druzhinin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Västs experter skeptiska: Hänsynslöst och dåraktigt

Att Ryssland hävdar att de tagit fram världens första coronavaccin, och låter testningen gå in i fas tre, får forskare över hela världen att höja på ögonbrynen. Västerländska forskare oroas över hur snabbt det gått för Ryssland att utveckla sitt vaccin och antyder att de ryska forskarna tar genvägar, skriver AFP.

– Det ryska vaccin-spelet är hänsynslöst och dåraktigt, oavsett om ”det fungerar eller inte”, säger Francois Balloux, biolog vid University College Londons genetikinstitut, till NBC News.

Tysklands hälsominister Jens Spahn säger att det inte handlar om att vara först, utan att vaccinet ska vara effektivt, testat och säkert.

Enligt WHO, som har nära kontakt med ryska hälsomyndigheter”, är det alldeles för tidigt för att ge vaccinet WHO:s godkännande.

2 tim
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

3 tim
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin
Chalmers tekniska högskola/Illustrationsbild TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Inspark på flera håll i landet trots coronapandemin

Många av studentkårerna på universitet och högskolor kommer att genomföra insparkar, eller så kallad nollning, trots coronapandemin. Det rapporterar TT, som varit i kontakt med ett dussintal studentkårer.

Fyra av dem har valt att ställa in. Bland de övriga planerar man att genomföra insparkarna, men på ett smittsäkert sätt.

– Syftet med mottagningen är att alla nyantagna ska skaffa sin första vän och känna sig hemma på Chalmers, säger David Welander, ordförande för Chalmers studentkår.

Liknande arrangemang planeras även i bland annat Uppsala och Luleå.

1 tim
Illustrationsbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Varning för ökad trängsel i kollektivtrafiken

Trängseln i kollektivtrafiken tros öka nästa vecka och trots att bolagen förstärker, kan de inte garantera att det kan bli trängsel. Det skriver TT.

Storstockholms Lokaltrafik, SL, har än så länge inte fått in några rapporter om någon större trängsel och jämfört med i fjol har resandet minskat med ungefär 40 procent de senaste veckorna.

Västtrafik, som sett en minskning med cirka 35 procent tror också att det kommer att bli ökad trängsel nästa vecka.

– Varje år de första veckorna när skolorna startar och jobben drar i gång brukar det alltid uppstå lite trängsel, säger Mette Ramquist, presschef på Västtrafik.

4 tim
Resenärer kliver ombord på tåg. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trafikverket: Tågen mer i tid under pandemin än innan

Sveriges tågtrafik är punktligare än på länge, skriver TT. Under juli månad kom 95 procent av tågen i tid eller inom fem minuters marginal från utsatt tid, vilket är en förbättring jämfört med första halvåret då 93,8 procent av tågen kom i tid.

Coronapandemin tros vara en betydande faktor till förändringen då trafikvolymerna minskat mellan 10 och 20 procent.

– Det är lite mer luft i systemet och då är det mindre känsligt för störningar, säger generaldirektör Lena Erixon.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Storbritannien i recession – värsta BNP-raset på 40 år

Storbritanniens ekonomi krympte med en femtedel under årets coronadrabbade andra kvartal, jämfört med det föregående. Det visar preliminära siffror från önationens statistikmyndighet. Det är andra kvartalet av tillbakagång och innebär att ekonomin nu officiellt gått in i recession, för första gången på elva år, rapporterar BBC.

BNP-raset är det största sedan man 1955 började mäta utvecklingen, enligt Trading Economics.

Jämfört med fjolårets motsvarande period hade BNP minskat med 22 procent. Utfallet var i linje med analytikernas förväntan enligt Trading Economics konsensusprognos.

Lägre konsumtion svarar för 70 procent av raset, enligt statistikmyndigheten.

3 tim
Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jobbkris i Storbritannien – största sedan finanskrisen

Sysselsättningen i Storbritannien föll med nästan en kvarts miljon under coronakvartalet, från nivåerna i början av året. Det är det högsta raset sedan finanskrisen, rapporterar BBC och CNBC.

Arbetslösheten låg på 3,9 procent under andra kvartalet.

Siffrorna är samtidigt förrädiskt milda, skriver CNBC, och syftar till att Storbritanniens stödåtgärder än så länge har skyddat arbetstagare från den verkliga smällen mot arbetskraften. En smäll som ekonomer oroar sig kommer kännas hårdare när stödet ändras i oktober, skriver BBC.

2,7 miljoner personer ansökte om a-kassa under juli, en ökning med 117 procent från i mars, visar färska siffror från Storbritanniens statistikmyndighet.

Igår 08:06
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer