Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Moderaternas framtid

Ulf Kristersson: S har kidnappats politiskt – lamslår Sverige

Moderatledaren Ulf Kristersson ser ett oroväckande mönster. På område efter område menar han att förutsättningar för rejäla reformer lamslås av politiskt spel. S och Löfven får en ordentlig känga. ”Självklart måste man kompromissa, men det är en väldig skillnad på det och att bli kidnappad politiskt”, säger han i en längre intervju med fPlus.

Drygt ett år efter valet berättar Ulf Kristersson i en fPlus-intervju om vad han menar är ett Sverige som har har lamslagits av politiskt ”omöjliga” processer.

– Jag ser ett mönster som är oroväckande. Inte minst handlar det om gängkriminaliteten, effektbristen, och låsningarna i migrationspolitiken. På område efter område ser man att det egentligen finns förutsättningar för rejäla reformer och rationell politik, men de lamslås av att regeringen har ett så konstigt underlag för sin regeringsmakt. Kombinationen S och MP är extra problematisk, och jag tror att även socialdemokraterna internt har en del bekymmer och synpunkter, säger han. 

Ser färre och färre områden där S är möjliga att göra upp med, eftersom de är helt inlåsta.

Ulf Kristersson pratar mycket brott och beskriver en situation där människor oroar sig för att bli rånade och har tröttnat på att leva i ett samhälle där människor skjuter ihjäl varandra varje vecka. Han menar också att politiken misslyckas med att ge den grundläggande tryggheten som krävs för att stärka företagsklimatet. Gäng som rånar, vandaliserar och hotar personal har blivit vardag för många företagare, konstaterar han.

– Företagare vill som alla andra människor ha ett samhälle som funkar. Men när jag pratar med livsmedelshandlare i förorten blir det väldigt konkret, de blir rånade och jag har till och med fått höra exempel på företagare som får bilar inkörda genom skyltfönstret för att de inte gör som de kriminella personerna vill, säger han.

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Enligt en färsk undersökning av Svenskt Näringsliv, med omkring 1 000 företagarintervjuer, uppger nästan 75 procent att den ökade brottsligheten påverkar företaget negativt, och drygt 80 procent menar att oron har ökat de senaste två åren. Över 60 procent är oroliga för att kostnaden för brottsförebyggande åtgärder kommer att öka de kommande fem åren. Ulf Kristersson känner igen utvecklingen och lägger till att många brott inte längre prioriteras av polisen.

– Företagen anmäler som de ska, men polisen tvingas ärligt talat prioritera ned brotten. Det måste vara enormt frustrerande. Jag pratade nyligen med ett lantbruksföretag som får diesel stulen gång på gång, utan att få chans till hjälp, säger han.

Situationen har lett till ett slags privatisering av hela rättsväsendet, menar han. Företag betalar lagligt andra företag för skydd, övervakningskameror och så vidare. I vissa fall känner sig företagare till och med tvungna att ta saken i egna händer eftersom polisen har gett upp. Den här frustrationen är otroligt vanlig, hävdar Ulf Kristersson och ger fler exempel.

– Jag pratade med en företagare i Huddinge som har slutat att anmäla till polisen för att han inte längre vågar. Repressalierisken är helt enkelt för stor, säger han.

Så vad behöver göras och vad kan du göra åt saken?

– Det stora mönstret som vi ser i politiken just nu är orsaken till att vi inte tänker vara kvar i kafferepssamtalen om gängkriminaliteten. Jag menar, vi ser en kombination av grov organiserad kriminalitet och mindre grov brottslighet med ligor som härjar. Det kan vara stöldligor som får ut och in saker ur landet, men också gäng, framför allt i förorten som bara stjäl så till den milda grad. Gå in i en livsmedelsbutik och alla chokladkakor är borttagna eftersom de har blivit ett slags betalmedel för tiokronor. Det är helt absurt, säger han och kommer in på nödvändiga åtgärder.

”När S och MP inte är överens, då gör politiken ingenting”

Bland annat pekar han på att rusta hela rättskedjan, vilket till exempel innebär mer poliser och mer teknisk övervakning så att risken att åka fast är större. Även mindre brott ska kunna ge rejäla straff eftersom mängdrabatt på brott gör att unga människor blir bulvaner för grövre brottslighet, resonerar han och pekar på ett åtgärdspaket med tio punkter som Moderaterna presenterade för några veckor sedan.

– Alla dessa punkter skulle behöva göras samtidigt. Men det går inte för den här regeringen är inte kapabel att fatta beslut. De kan inte ens enas internt och när S och MP inte är överens, då gör politiken ingenting, säger han.

Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN

Men vad säger du till företagare som känner att åtgärderna mest riktas för att hjälpa privatpersoner? Har företagen fog att känna sig bortglömda?

– Om upptäcktsrisken är större och straffen längre för de som begår brott, då gäller det både rån av privatpersoner och rån av butiker. Möjligen kan bedrägeririsken drabba företagen extra mycket. Vi ser fler och fler kortbedrägerier och då gäller det att arbetet följer tekniken. Bland annat har vi krävt att man ska slopa gränser för att följa dataavläsning och för att fysiskt beslagta och låsa upp telefoner. Det är en ständig avvägning mellan integritet och att lösa brott, men min bedömning är att vi har varit så oroade för integriteten att det har blivit för lätt att begå brott, säger han.

”Tittar på hur vi kan kringgå regeringen” – kräver drastiska metoder

Hade regeringen tittat på vad majoriteten av svenska folket, eller riksdagen, velat så hade man kunnat se lösningar, menar Ulf Kristersson.

– Men idag går ingenting att genomföra eftersom det bygger på att regeringen kan lägga fram förslag, vilket den inte är kapabel till, säger han och menar att situationen faktiskt kräver drastiska metoder.

– Vi tittar just nu på hur vi kan kringgå detta och istället lägga skarp lagstiftning i riksdagen. Om inte regeringen klarar sin uppgift så måste ju riksdagen ta över. Det är inte så lätt som det låter, men på vissa områden kan man fatta beslut direkt i riksdagen, och den möjligheten kommer vi att använda oss av, säger han.

Är det verkligen bara den vägen som finns kvar?

– Ja, det är det faktiskt. Men det är frustrerande, för i längden kan vi inte ha det så här. Man ser problemen och är egentligen överens om vad som borde göras men det är politiskt omöjligt att genomföra. I längden kan ju inte ett land styras på det här sättet, säger han.

Elkrisen allvarligare än de flesta tror

En annan stor fråga som ger Ulf Kristersson huvudbry är el- och energifrågan. Effekt- och kapacitetsbrist i elnäten hotar företagsetableringar och stoppar tillväxtplaner. Elbolagen har fått ransonera påkoppling av nya verksamheter. Brödjätten Pågen har larmat liksom en rad andra aktörer, inte minst i södra Sverige.

– Vi måste omgående på alla de här processerna som gör att vi kan bygga ut distributionsnäten ordentligt så att den el som finns kommer dit den behövs. Det låter trivialt men är helt avgörande. Men vi har alldeles för långa ledtider, det ska överklagas och allt tar för lång tid helt enkelt, säger han.

Elkrisen är allvarligare än de flesta tror, menar han och ger ett exempel.

– Jag var i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm häromdagen och ett sådant bostadsområde skulle vi inte kunna bygga idag. Eller vi skulle kunna bygga det, men inte elförsörja det. Det finns helt enkelt inte el så att det räcker. Det här är ju tecken på problem som vi trodde att vi hade lämnat bakom oss från 1800-talet, men som plötsligt är tillbaka, säger han.

”Kärnkraften helt avgörande”

Det andra problemet är att vi behöver öka elkapaciteten med ungefär ett helt Danmark om vi ska klara elektrifieringen och klimatmålen, konstaterar han.

– Då måste vi säkerställa att det finns trovärdighet i detta och då är kärnkraften helt avgörande. De som säger att vindkraften kan ersätta kärnkraften har möjligen rätt vissa dagar, när det blåser. Men det gör det inte alltid och sammantaget skapar vindkraften inte tillräckligt med elenergi i Sverige för att det ska vara meningsfullt att göra de investeringar som krävs, säger han.

Han talar om ett scenario i framtiden där bara SSAB vill använda ungefär tio procent av Sveriges samlade elkonsumtion bara för att elektrifiera sina industriprocesser.

– Då pratar vi för första gången någonsin om att öka elenergianvändningen, inte minska den. Om det ska vara trovärdigt och miljövänligt så är det uppenbart att vi snarare måste bygga ut kärnkraften än att fortsätta avveckla den, säger han.

Så hur går egentligen samtalen om en bred lösning kring det här? Det finns ju lite olika ingångsvärden minst sagt.

– Det är svårt att säga. Vi har sagt att vi har bråttom, men har fortfarande tålamod. Om den nuvarande energiöverenskommelsen kan uppdateras så att den entydigt står bakom svensk kärnkraft under lång tid framåt och därmed löser de problem som vi nu ser. Då är vi beredda att vara med i sådana samtal, och då tror vi även att de partier som idag står utanför, i praktiken Liberalerna och Sverigedemokraterna, är intresserade, säger han.

– Men om överenskommelsen bara ska vara till för att värna en överenskommelse utan vettigt innehåll, till exempel att hålla fast vid 100 procent förnyelsebart istället för 100 procent fossilfritt som det borde vara, då har vi sagt att vi hellre för nya samtal och sluter en överenskommelse med de partier som vill ha kärnkraft, fortsätter han.

Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kokar ned till att S måste välja väg

Återigen landar frågan i en svårsnitslad politisk labyrint, där Löfven måste välja väg.

– Socialdemokraterna har sagt att de gärna vill höra våra krav, men Centerpartiet och Miljöpartiet har sagt att det inte tänker ändra någonting. Det hela kokar ned till att S måste välja: Vill de ha en överenskommelse med partier som värnar kärnkraften och långsiktig elkapacitet eller vill de ha en överenskommelse med MP och C, säger han.

Och han låter inte särskilt hoppfull om vad S ska välja.

– Historiskt kunde Moderaterna och Socialdemokraterna ibland finna varandra i rationella politiska lösningar som var lite obekväma. Men jag ser färre och färre områden där S är möjliga att göra upp med, eftersom de är helt inlåsta. Det är ett dåligt tecken i tiden, att man inte gör långsiktiga saker som är bra för svensk industri och sådana saker. Det är en helt ny spelplan, säger han.

Och när det gäller Alliansens framtid är den också komplicerad. Ulf Kristersson vill inte sia för mycket kring ett återförenande.

– Jag gissar inte, utan tittar på realiteten. Så länge två borgerliga partier vill ha en socialdemokratisk regering, som ju bara finns på grund av Sverigedemokraterna, så ser jag inga förutsättningar. Då finns inte Alliansen på nationell nivå. Å andra sidan tror jag inte att borgerliga väljare vill ha det på det här sättet, men det är ett beslut som bara de själva kan fatta, säger han.

Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur ser du på att Nyamko Sabuni, L, ser sig som statsministerkandidat?

– Det ska väl alla partiledare med självaktning göra. Det jag tycker att hon gör bra är att hon är inriktad på sakfrågor och hur de ska stöpas och lösas. Det är mindre spel och mindre dans runt SD och mer sakpolitik, det är ett förhållningssätt som jag uppskattar. Men sedan måste Liberalerna fatta sina beslut själva, säger han.

”Skillnad på att kompromissa och att bli kidnappad”

Rent generellt efterfrågar han mindre spel i politiken. Mindre ”vem tar vem” och mer allvar. Men idag går det mesta syret åt till sidofrågor och kompromisser som går överstyr och sedan läggs på is, tycker han och syftar på Socialdemokraterna med Löfven i spetsen.

– Självklart måste man kompromissa, men det är en väldig skillnad på det och att bli kidnappad politiskt så att man inte kan driva den inriktning som man i grund och botten tror är bra för landet. Det är något helt annat, det är något ansvarslöst över det, säger han.

Alltså hur kan man devalvera en viktig fråga så snabbt till politiskt spel? Det är ovärdigt när det finns stora problem i samhället.

Han återkommer till gängkriminaliteten och relationen till Socialdemokraterna.

– Det blev nästan komiskt när jag la fram våra tio punkter och sa att om vi kan enas om åtgärder mot gängkriminaliteten så tror jag att vi kan komma en bit på väg. Då svarade Socialdemokraterna att ”låt oss prata om detta allihop, utom Sverigedemokraterna”. Alltså hur kan man devalvera en viktig fråga så snabbt till politiskt spel? Det är ovärdigt när det finns stora problem i samhället, säger han.

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ulf Kristersson menar att Socialdemokraternas oförmåga att hantera Sverigedemokraterna har skapat orimliga låsningar i politiken och även gjort att SD har växt i styrka på bekostnad av till exempel S.

– Den stora lärdomen av det ser vi i opinionen. Just nu drabbar det ganska hårt och rättvist S som har byggt hela sin regeringsbildning på låsa ut SD. Så kan man inte göra i en demokrati, och det tycker jag visar sig ganska tydligt nu, säger han.

”Ett makalöst löftesbrott”

Han har även synpunkter på Stefan Löfvens tidigare löften om att nå EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 – ett mål som begravdes för några år sedan. På senare tid har arbetslöshetssiffrorna klättrat uppåt, inte minst bland utrikes födda kvinnor. Och istället för att prestera bäst i klassen har Sverige haft en sämre utveckling än de allra flesta länder.

– Ett makalöst löftesbrott. Först sätter man upp ett mål om lägst arbetslöshet och så går man helt åt andra hållet och lägger ned målet. Det antyder vilket lättsinne man har på den här typen av stora frågor, säger han.

Men kanske ännu allvarligare är att arbetslösheten är hög trots många års högkonjunktur, menar han.

– Vi har många lågt utbildade utan jobb. Om vi får samma utveckling som vid tidigare lågkonjunkturer så kommer vi att få en drastisk ökning av arbetslöshet hos just lågutbildade. Och då är jag rädd för att det som idag blir mer tillfällig arbetslöshet istället blir livslångt bidragsberoende, säger han och menar att högkonjunkturens sista år måste utnyttjas för att systematiskt få in människor i jobb och begränsa möjligheten att leva på bidrag.

– Konjunkturväxlingar brukar inte vara odramatiska i Sverige. Om vi skulle få samma effekt som vid tidigare lågkonjunkturer så kommer ungefär hälften av alla invandrade kvinnor från afrikanska och asiatiska länder att bli arbetslösa. Det är rejäla siffror, fortsätter han.

Och redan nu larmar kommuner om skenande skulder och problem. Ulf Kristersson menar att många kommuner fick överta ansvaret för den misslyckade integrationen efter flyktingvågen 2015. Han menar att staten accepterade att många kom hit och sökte asyl och sedan tog ansvaret ekonomiskt i två år. Men därefter överlämnades problemen i kommunernas knän.

– Det är därför så många kommunalråd av olika politisk färg är så oroliga idag, de går ju på knäna. Därför har vi nu lagt mycket större belopp till kommunerna så att de får en chans att klara uppgiften utan att skära ned på helt vanlig välfärd, som de som bor i kommunerna förväntar sig. Men det kommer också att krävas att alla kommuner blir som de bästa, och ser till att människor inte lever på bidrag när det finns möjlighet att arbeta. På den punkten finns det mycket mer att göra, säger han.

För att kunna lösa problemen kring jobben och utanförskapet krävs insatser från två ändar av ekonomin, menar Ulf Kristersson. Dels måste lågutbildade som inte talar bra svenska få en chans att komma in på arbetsmarknaden, till exempel genom att det blir mer lönsamt och lätt att gå från bidrag till jobb.

– Det är viktigt att människor kommer in i något slags arbete istället för att de står utanför. Men på lite sikt måste vi också ta hand om den andra änden av ekonomin och komma tillrätta med kompetensförsörjningen. Matematik, programmering och naturvetenskap är idag kompetenser som man ofta måste leta utomlands för att hitta. Det håller inte om vi ska ha världsledande företag i Sverige, säger han.

Toppnyheter

Donald Trump och bild från gårdagens protester vid Vita huset. TT
Trumps Amerika

Trump om protester: ”Om de hade kommit in hade de skadats ordentligt – minst”

Donald Trump berömmer secret service-poliserna som vaktade Vita huset i samband med att hundratals människor i går samlades för att demonstrera mot polisvåld. I en rad tweets berättar den amerikanske presidenten om hur han tryggt och säkert följde protesterna inifrån byggnaden.

Trump menar att poliserna hade svarat ”hårt” om demonstranterna hade försökt ta sig över stängslen. Och, fortsätter han, även om de hade lyckats ta sig in skulle de ha stoppats.

”De hade blivit hälsade av de ondaste hundarna och de mest olycksbådande vapnen jag någonsin har sett. Då hade människor blivit riktigt ordentligt skadade, minst. Många secret service-agenter bara väntade på att få rycka in”, skriver Trump.

Protesterna startade efter att den svarte mannen George Floyd dödats i samband med ett polisingripande i Minneapolis.

5 tim
Expressens och reportern Nina Svanbergs bilder, som Omni har fått tillåtelse att använda. Expressen/Nina Svanberg
undefined

Expressens reporter träffad med gummikula: ”Mår bra”

Expressens journalist Nina Svanberg sköts med en gummikula i låret i samband med protesterna mot polisvåldet i Minneapolis i USA, skriver egna tidningen.

– Det var så mycket adrenalin när det hände. Nu mår jag bra, säger Svanberg, som menar att det var uppenbart att polisen siktade mot den samlade pressen.

Den norska tidningen VG var först med att rapportera om händelsen. Tidningens fotograf Thomas Nilsson, som också var med på platsen, berättar om händelseförloppet.

– Plötsligt blev hon träffad av en gummikula i låret. Hon sjönk samman lite, och jag kastade mig ner på marken. Polisen fortsatte att skjuta i vår riktning, säger han.

Protesterna mot polisvåldet började efter det uppmärksammade polisingripandet som ledde till George Floyds död.

4 tim
Bilder från protesterna i Portland, Oregon/Kö i Queens, New York. TT
undefined

Analys: I krisen bör Trump ena – inte söka konflikter

President Donald Trump borde stötta och komma med lösningar i ett läge där 100 000 amerikaner dött i covid-19, 40 miljoner är arbetslösa och gatorna står i brand, skriver AP:s Julie Pace i en analys.

Men i stället för att försöka ena nationen fortsätter han att söka konflikter och uttrycker sig så grovt om protesterna mot polisvåldet att Twitter sätter en varning på inlägget, konstaterar hon.

Jonathan Allen på NBC drar slutsatsen att Trump till skillnad från andra amerikanska presidenter inte verkar intresserad av att lugna sin nation. I stället tycker han att presidenten verkar se möjlighet att i samband med protesterna plocka politiska poänger hos både vita väljare och afroamerikanska inför valet i höst.

Idag 11:05
Läs mer om Trumps Amerika
Människor i nordöstra London sörjer de döda under pandemin. Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Analys: De höll ihop – nu vill politiker och experter olika

Storbritannien står inför ett viktigt ögonblick. Det skriver BBC:s hälsoreporter James Gallagher i en analys i BBC efter att tre framstående forskare varnat för att börja häva restriktionerna.

”De kanske inte är välkända namn, men de som höjer rösten är stora profiler inom sina fält”, skriver han.

Gallagher menar att politiker och forskare tidigare har hållit ihop under pandemin, men att det nu finns en ”tydlig, högljudd och offentlig spricka”. Han skriver att splittringen handlar om när restriktionerna ska lyftas, snarare än om hur det ska gå till.

I Sky News fokuserar Sam Coates på premiärminister Boris Johnsons rådgivare Dominic Cummings, som drogs in i hetluften på grund av långa resor under nedstängningen. Coates menar att Cummings nu har lyckats parera krisen.

3 tim
Människor i Brighton i England den 9 maj. Gareth Fuller / TT NYHETSBYRÅN
undefined

England återvänder till det normala trots forskaroron

Tre experter som är rådgivare till den brittiska regeringen varnar för att häva restriktionerna i England, skriver BBC. Från och med måndag kommer de engelska skolorna att öppna och sex personer åt gången får återigen träffas.

En av forskarna, Peter Horby, säger i BBC Radio 4 att viruset fortfarande sprider sig relativt fort.

– Att återvända till en situation där vi återigen förlorar kontrollen är mycket värre än ytterligare en eller två veckor av social distansering, säger han i programmet.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer