USA i fokus med Jakob Stenberg

Trumps kandidatur gjorde lögnen till vardagsmat

Visste du att USA har världens högsta skatter? Nej, för det stämmer inte. Trots att presidenten har hävdat det flera gånger. En lögn blir inte sann bara för att den upprepas. Eller blir den det?

Kristin Roberts var mer överraskad än arg. Tidningen Politicos nationella redaktör underströk med emfas hur ovanligt det var att en presidentkandidat ljög en rakt i ansiktet. Upprepade gånger, dessutom. ”Jag har aldrig använt ordet ’lögn’ i min journalistik innan det här året”, sade Roberts när jag intervjuade henne i Washington en månad innan presidentvalet 2016. Hon drog sig in i det sista för att använda ordet i sina artiklar. Efter 2016 lär inte det vara något problem längre.

Vi ska inte vara naiva, filosofen Hanna Arendts ord från 1967 gäller fortfarande: ”Ingen har någonsin tvivlat på att sanningen och politiken inte kommer särskilt bra överens”. Enligt legenden erkände en sexårig George Washington för sin far att han inte kunde ljuga. Den historien har senare visat sig vara lika sann som att Christopher Columbus var först med att upptäcka Amerika.

På allra högsta politiska nivå i USA har det alltid förekommit frisering av siffror, överdrifter, byte av fokus och visst, även lögner. Men då har det oftast blivit ramaskri – minns Richard Nixon och Watergate, Ronald Reagan och vapnen till Iran, eller Bill Clinton och Monica Lewinsky. Några fall befinner sig i gråzonen, mest noterbart Irakkrigets rättfärdigande under förevändningen att Saddam Hussein innehade massförstörelsevapen.

Men de upprepade lögner som omgärdade Trumps kandidatur omvandlade ljugandet till vardagsmat. Politiker har i alla tider vetat vilken skada en lögn som avslöjas kan få för karriären.
Donald Trump var ingen politiker.

Efter flytten till Vita huset har lögnerna knappast blivit färre. Några exempel på direkt felaktiga påståenden: Trump har hävdat att han var emot Irakkriget, att tre till fem miljoner illegala röster kostade honom ”the popular vote” i valet, att två personer sköts ihjäl när Obama höll ett tal, att New York Times och Washington haft så mycket fel att de bad om ursäkt till sina läsare, samt att 84 procent av kubansk-amerikanerna röstade på honom. Och just det, detta var bara under Trumps första månad i Vita huset.

Enligt Glen Kessler på Washington Post hade den amerikanske presidenten under sina 355 första dagar som president vid 2 000 tillfällen ljugit eller gett missvisande information. Efter 446 dagar hade siffran stigit till över 3 000.

I en intervju med SVT:s Agenda försvarade Vita husets tidigare presschef Sean Spicer sin före detta chef med att Trump är en säljare och en affärsman. Det skulle förklara presidentens överdrifter och beskrivningar av att allt han gör alltid är ”great”. Det förklarar däremot inte varför Trump i flera år bedrev en kampanj om att Obama var muslim och inte född i USA eller att det under upploppen i Charlottesville fanns lika mycket skuld på båda sidor.
Spicer fick för övrigt klä skott för den allra mest genanta lögnen: att fler personer besökte Trumps installationsceremoni. Siffrorna – förbannade fakta! – visade att det var tvärtom.

När Trump nyligen talade i FN möttes hans lögner varken av ilska eller av tystnad, utan av skratt från världsledare. Lögnen fnissas bort.

I mediebevakningen tenderar lögnerna allt mer att rapporteras om som ett skämt, som vore det Guiness rekordbok över vilken president som ljugit mest. Om det ens rapporteras om dem. Flera kritiker har lyft fram det faktum att medier inte nämner alla presidentens lögner, antagligen av utrymmesskäl eller för att ännu en halvlögn inte ökar tittarsiffrorna längre. En enda av dessa osanningar hade skadat vilken president som helst, nu tas den kanske inte ens upp i en nyhetssändning. Lögnen normaliseras.

Fenomenet Donald Trump är skapad av media, en hatkärleksaffär som inleddes under 1970-talet och eskalerade efter 2015. Trump och medierna har tandemcyklat sig igenom de senaste åren och båda två har tjänat på de återkommande lögnerna. Risken är överhängande att mediernas trovärdighet slår följe med Trump nedför stupet.

Ny forskning från Daniel Effron och Kathy Brewis vid London Business School visar att även om presidenten talar osanning så spelar det ingen roll så länge lögnen hade kunnat vara sann. Forskarna ger exemplet när Trump förra året retweetade anti-muslimska videor och upprörda följare ville veta om filmerna var sanningsenliga. Det spelade ingen roll, hävdade Sean Spicers efterträdare Sarah Huckabee Sanders. Det viktiga enligt administrationen var att filmerna pekade på ett större problem som var sant. Effron och Brewis slutsats är att vi gärna ursäktar lögner så länge de passar in i vår världsbild.
Kanske är det där vi landar när det gäller Trump och hans följare – det spelar mindre roll om något är sant i ett enskilt fall, huvudsaken är att det i det stora sammanhanget upplevs vara sant.

En annan studie, från psykologen Birony Swire-Thompson, pekar på att Trumpanhängares villighet att rösta på honom inte påverkas om de fick veta att han hade givit dem felaktig information.

Så länge Trump är president får vi nog finna oss i att bli ljugna för. De fact-checkers som granskar alla Trumps lögner kan ta en paus i några år. Det intressanta är att se vad som händer därefter och om de notoriska lögnerna visar sig ha varit en parentes eller blir det nya normalläget.

Vi är många som försöker navigera oss fram i detta nya politiska, kulturella och mediala landskap. Optimisten kan hävda att det är bra att lögner kommer upp till ytan och diskuteras. Pessimisten inser att det resonemanget bygger på en lögn.

Toppnyheter

Bild från debatten. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Toppkandidaterna rök ihop om klimatet och miljön: ”Det är faktiskt bråttom”

I slutet av Aftonbladets debatt diskuterade partiernas toppkandidater klimat och miljö. Väljarna fick själva rangordna vilka frågor som skulle debatteras under kvällen och klimatet hamnade då i topp.

– Det är glädjande att den här frågan står överst på agendan, sa Alice Bah Kuhnke (MP).

Moderaternas Tomas Tobé menade att de flesta partier för en bra klimatpolitik, men att en viktig del saknas hos S, MP och C – nämligen en satsning på kärnkraft.

– Ni börjar bli dinosaurier i de här frågorna, sa Tobé.

Han fick mothugg av Bah Kuhnke som menade att det är en nationell angelägenhet. Socialdemokraternas Heléne Fritzon sa att vissa partier lyfter kärnkraften inför EU-valet för att de saknar andra lösningar.

– Det är faktiskt bråttom nu, sa hon.

SD:s Peter Lundgren vill också ha mer kärnkraft, men höll med om att det inte är en EU-fråga. Han vill i stället rikta blickarna mot Kina, som släpper ut mer än EU-länderna.

Fredrick Federley (C) menade att klimatfrågan knappast kommer att lösas under kvällen och ville därför sänka debattens heta tonläge. Han sa att han vill låta kärnkraftverken ”puttra” men inte bygga ut den.

Igår 19:18
Tomas Tobé och Karin Karlsbro. TT
EU-valet 2019

Tobé röt ifrån när L sa ja till euron: ”Ni har tappat det”

Liberalerna vill som enda parti införa euron i Sverige. Partiets förstanamn Karin Karlsbro var den enda som räckte upp handen när toppkandidaterna fick frågan under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Vi menar att det vore tryggare för svenska företag och svenska konsumenter. Det skulle skapa mer långsiktig säkerhet för vårt land, sa Karlsbro.

Det fick Moderaternas Tomas Tobé att höja på ögonbrynen.

– Jag har stor respekt för Liberalernas engagemang för Europafrågan, men under den här valrörelsen har ni helt tappat det. Det finns inga gränser, sa han.

Igår 19:51
Arkivbild på Lars Adaktusson och V-politiken Malin Björk under kvällens debatt. TT
EU-valet 2019

Malin Björk: ”Jag har fajtats med Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år”

Just nu drabbar partiernas toppkandidater samman i Aftonbladets EU-valsdebatt. KD-toppen Lars Adaktussons inställning till abort hamnade i fokus i början av debatten.

Tidigare i veckan avslöjade DN att Adaktusson vid 22 tillfällen röstat nej i parlamentet i abortfrågor. KD-toppen Sara Skyttedal säger att hon hade röstat annorlunda vid ett antal tillfällen, men säger att hon inte är förvånad över att frågan har hamnat i fokus.

– Det är uppenbart att många partier är livrädda, för på söndag så får väljarna sin första chans att markera mot det svek som många borgerliga gjorde efter valet, säger Skyttedal.

Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk säger att hon har fajtats med ”Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år” kring abortfrågan.

– Och vi har tryckt tillbaka de här krafterna. De ska inte få ta en tum av våra liv och våra kroppar, säger Björk.

De flesta partierna håller med V-toppen om frågans vikt.

– Det är självklart att varenda kvinna i världen har rätt till sin kropp, säger Liberalernas Karin Karlsbro.

Politikerna ska diskutera tre ämnen i kväll: klimat och miljö, flyktingar och invandring samt terror och brottsbekämpning.

Igår 17:52
Läs mer om EU-valet 2019
HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Ledaren i underhuset avgår i protest mot Theresa May

Det brittiska underhusets ledare Andrea Leadsom lämnar regeringen, meddelar hon på Twitter. Som skäl anger hon bland annat att det förslag till utträdesavtal premiärminister Theresa May lade fram under tisdagen inte kommer leda till ett ”verkligt självständigt Storbritannien”.

”Jag tror inte längre att vårt tillvägagångssätt kommer att leverera resultatet i folkomröstningen”, skriver Leadsom bland annat.

ITV:s politiska redaktör Robert Peston beskriver brevet som ”förödande” för May.

”Gud vet hur hon hanterar denna uppsjö av kritik”, skriver han på Twitter.

Igår 18:59
HANDOUT / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Analyser: Torypartiet har slitit sig självt i stycken

Det var en ensam Theresa May som intog parlamentet för en frågestund under onsdagen. Långa förhandlingar med oppositionen om vad och hur brexit ska bli har resulterat i tio löften – vilka har fått inte bara brexitörerna i det egna partiet utan även hennes egna ministrar att sparka bakut.

Stödet för hennes ledarskap och utträdesavtal har rasat, skriver Sky News politiska reporter Kate McCann. För Labourpartiet var det bara att luta sig tillbaka.

”Labours ledamöter satt tysta och betraktade ett parti, som vanligen är skickliga på att hålla sina konflikter bakom lykta dörrar, slita sig självt i stycken”, skriver hon.

På fredag, efter torsdagens EU-val, ska May presentera det reviderade utträdesavtalet. Då står hon inte bara utan de ministrar hon räknat med utan har i princip ett helt parlament emot sig, skriver The Guardians Peter Walker.

Återstoden av hennes ledarskap kan nu räknas i dagar, kanske till och med i timmar, menar han.

Igår 21:12
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Peter Lundgren inför kvällens debatt. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Lundgren: Välkomnar att det blir en rättslig prövning

SD-toppen Peter Lundgren välkomnar att en förundersökning har inletts mot honom. Det sa han under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Som det är nu så agerar både ni och media åklagare, domare och bödel – så jag välkomnar att det blir en rättslig prövning av det här, sa Lundgren till de andra politikerna under debatten, enligt Ekot.

Förundersökningen gäller misstänkta sexuella trakasserier sedan han erkänt att han har tagit en partikollega på brösten. Tidigare under onsdagen polisanmälde han förra partikollegan Kristina Winberg för förtal.

Igår 20:21
Kristina Winberg. Arkivbild. FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

SD-toppen Lundgren anmäler Winberg för förtal

SD-toppen Peter Lundgren polisanmäler den tidigare SD-politikern Kristina Winberg för förtal efter att han anklagats för att ha tafsat på en kvinnlig partikollega.

– Det sättet hon hänger ut mig på i varenda intervju, det känns inte okej, säger han till Aftonbladet.

SD:s partiledare Jimmie Åkesson anklagar Winberg för att försöka smutskasta partiet och påstår att det är hon som läckt uppgifterna om tafsandet. I söndags meddelade partiet att Winberg sparkas.

Lundgren har medgett att han tagit på en partikollegas bröst, trots att hon inte ville det. Men enligt partiet har de båda lagt händelsen bakom sig.

– Jag vet att jag la handen på hennes bröst, men inte med avsikt att det skulle hända någonting, säger han till Expressen.

Igår 17:21
Jimmie Åkesson och Kristina Winberg. TT
Turbulensen i SD

Åkesson: Osannolikt att en random spanjor spridit film

Kristina Winberg försöker smutskasta Sverigedemokraterna. Det säger partiledaren Jimmie Åkesson till Aftonbladet, och anklagar EU-parlamentarikern för att ha spridit en inspelning där en SD-kvinna pratat om hur hon utsatts för ett sexuellt ofredande av SD-toppen Peter Lundgren.

– Hon hävdar att hennes telefon blev stulen i Spanien för ett år sedan, sedan ska någon random spanjor ha hittat den och sedan har inspelningen på något sätt hamnat hos Expressen. Det är naturligtvis helt osannolikt, säger han till tidningen.

Tidigare i dag inleddes en förundersökning gällande sexuellt ofredande mot Peter Lundgren.

Igår 16:00
Läs mer om Turbulensen i SD
Rolf Hamilton / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Därför hade Palme haft fel i klimatfrågan”

”Olof Palme sade att politik handlar om att vilja. Men också i det här fallet hade han fel. Politik handlar om att göra. Faktum är att Sverige gör mest i EU och EU gör mest i världen”, skriver Europaparlamentarikern Christofer Fjellner i Liberal Debatt.

Sverige och EU ska fortsätta att leda vägen och göra ännu mer, skriver Fjellner men efterfrågar perspektiv på frågan: ”Sverige står för en promille av världens utsläpp och EU för mindre än tio procent”.

Fjellner propagerar även för kärnkraftens roll för klimatet:

”Klimathotet är på allvar och just därför förtjänar det smarta lösningar som gör skillnad på riktigt, inte symboliska utfästelser. En satsning på kärnkraft, som under överskådlig tid är det enda realistiska alternativet till kol- och gaskraft, är en sådan lösning”.

Igår 19:42
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Klimatbudgeten slösas bort på värdelösa åtgärder”

Sverige har gått från att vara en förebild till att bli ett avskräckande exempel i klimatpolitiken. Skattepengar slösas på symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Det skriver Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, i en debattartikel i SvD.

I en rapport slår Slöseriombudsmannen fast att trots att anslagen för miljö och klimat mer än fördubblats på tre år har utsläppsminskningarna i princip upphört.

”Den viktigaste anledningen är utan tvekan att effektiva åtgärder under flera år har fått stå tillbaka för satsningar som till och med fått underkänt av regeringens egna expertmyndigheter”, skriver Johan Gustafsson.

Han pekar bland annat ut satsningen ”Klimatklivet, stödet till solel och klimatbonusen till miljöbilar.

Igår 12:11
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande. Fredrik Hjerling
Klimathotet

Naturskyddsföreningen kritisk till utsläppssystem

Flera svenska företag som fått rätt att öka sina utsläpp kan göra det utan att behöva betala en krona, på grund av EU:s utsläppsrättssystem, rapporterar SVT. Naturskyddsföreningen är kritisk:

– Det finns jättemånga olika kryphål och då tappar systemet sin trovärdighet och fulla funktion, säger ordförande Johanna Sandahl som menar att problemen måste åtgärdas.

43 procent av utsläppsrätterna i handelssystemet delas ut gratis till industrier som riskerar att flytta sin verksamhet från Europa om det blir för dyrt att vara kvar.

Igår 09:00
Läs mer om Klimathotet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
DAVID KARP / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Varningen: Detta kan skapa nästa finanskris

Cyberhot eller klimatförändringar. Något av detta kan leda till nästa stora finanskris enligt Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.

”Ett cyberangrepp mot en aktör kan få spridningseffekter och allvarliga konsekvenser för hela det finansiella systemet, till exempel virus som sprider sig mellan olika system", skriver Riksbanken.

Även klimatrelaterade risker kan slå negativt mot det finansiella systemet.

"Om det inte finns tillräcklig motståndskraft mot dessa risker kan det få konsekvenser för finansiell stabilitet. Det är därför viktigt att inkludera klimatrelaterade risker i tillsyn av finansiella institut och övervakning av finansiell stabilitet", skriver Riksbanken.

Igår 16:06
Per Larsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Brittisk stålkollaps nära – 25 000 jobb hotas

Brittiska ståltillverkaren British Steel är ytterst illa ute och 25 000 arbetstillfällen hotas. Detta om inte regeringen under dagen beviljar ett nödlån på 30 miljoner pund (motsvarande drygt 368 miljoner kronor), enligt källor till Reuters.

British Steel som är landets näst största stålproducent har 5 000 anställda, de flesta vid stålverket i Scunthorpe. Ytterligare 20 000 medarbetare är dock knutna till företaget genom olika underleverantörer och riskerar nu att drabbas.

Företaget har tidigare efterfrågat ett lån på 75 miljoner pund, en summa som därefter har reducerats till 30 miljoner tack vare att ägarna, investmentfirman Greybull, varit beredda att skjuta till mera pengar.

21 maj
Läs mer om Den globala konjunkturen