Dimitris Gioulekas menar att politikerna inte gör tillräckligt för att göra Sverige till ett mer attraktivt kunskapsland. Maja Suslin/TT och privat.
Kompetenskrisen

Toppentreprenören: Sveriges integration är ett skräckexempel

Politikernas tondövhet har gjort att Sverige har gått från föredöme till skräckexempel i integrations- och kompetensfrågor, anser entreprenören Dimitris Gioulekas. ”Nu behöver Sverige skala upp rejält om vi ska kunna konkurrera med omvärlden de kommande 10–15 åren” säger han.

Dagens politiker odlar en förljugen bild om att Sverige fortfarande är en blomstrande, kunskapsintensiv och mångfaldsrik nation som omvärlden sneglar på med avund. Men i globaliseringens och teknikskiftets spår har vi blivit kraftigt omsprungna och för varje år försvagas den konkurrenskraft som länge har tagits för given. Om Sverige ska återgå till att bli en ledande kunskapsnation de kommande 10–15 åren måste det till en rejäl kraftsamling, menar företagaren Dimitris Gioulekas, grundare och vd av teknikkonsultbolaget Knightec.

Dimitris Gioulekas har varit verksam entreprenör sedan 1990-talet och har på senare år figurerat i media som en frispråkig kritiker till svenska politikers hantering av integration och kompetensfrågor.

– Jag anser inte att politiker gör tillräckligt idag för att göra Sverige till ett mer attraktivt kunskapsland. Och situationen förvärras hela tiden. Min tes är att för varje konjunkturnedgång vi passerar dyker det upp nya internationella aktörer vilket leder till hårdare konkurrens för Sverige när konjunkturen går upp igen, säger han och fortsätter:

– Jag vill klargöra att Sverige är ett fantastiskt bra land byggt på ett starkt företagsklimat med forskning, innovation och tillit. Men vi kan inte längre leva på gamla meriter, säger han.

Tre kärnfrågor

Dimitris Gioulekas driver tre kärnfrågor som han är övertygad kan förbättra Sverige anseende på den internationella arenan.

Det ena är att förbättra den svenska skolan genom att skapa mer trygghet för barnen och stimulera nyfikenhet och uppfinnarglädje. Det andra är att koppla ihop gymnasium och lärosäten med näringslivet för att enklare tillgodose den kunskap som efterfrågas på marknaden. Det tredje, och det mest uppmärksammade, är att utradera dagens systemfel i arbetskraftsinvandringen och att en gång för alla få slut på kompetensutvisningarna.

Vi har läst det många gånger förr. Återkommande rapporter om högutbildade invandrare som har byggt upp en stabil tillvaro med familj och vänner och som sedan utvisas på grund av bagatellartade fel hos arbetsgivaren. Migrationsverket hävdar till sitt försvar att utvisningarna grundar sig i en objektiv bedömning av rättspraxis. Men bara för att myndigheten har satt ett visst handlade i system, betyder det inte att det är rätt, anser Dimitris Gioulekas.

– Problemet är att regelverket för arbetskraftsinvandring är för svårläst och otydligt vilket gör det otroligt lätt att göra fel. Men du förstår ändå inte varför eller hur du har gjort fel. Jag tycker att vi måste skapa ett mer förlåtande regelverk som är mer tillgängligt för alla, förklarar Dimitris Gioulekas.

Behöver vi en utredning till?

Förutsättningarna finns, menar han. Om Sverige kan bygga ett av världens mest transparenta skattesystem så kan vi också göra liknande förändringar i arbetskraftsinvandringen.

– Jag tycker att det svenska skattesystemet är jättetydligt med hur mycket skatt och moms du måste betala. Om du har frågor får du tydliga svar, om du råkar missa en betalning får du snabbt hjälp att korrigera misstaget. På samma sätt tycker jag att man kan skapa större tydlighet för arbetskraftsinvandrare. Om du gör ett bagatellartat misstag borde du också ha en chans att korrigera det utan att direkt dömas till utvisning, säger han.

Dimitris Gioulekas.

Om det är så enkelt, varför gör man inget åt det? Enligt Dimitris Gioulekas beror det på att politikerna inte tar kompetensinvandringarna på tillräckligt stort allvar.

– Nyligen sa regeringen att de ska tillsätta en ny utredning för att råda bot på kompetensutvisningarna. Men helt ärligt, behöver vi verkligen en till utredning? Har vi inte lärt oss någonting från de 3–4 utredningar som har gjorts tidigare? För mig signalerar det att man inte är villig att ta tag i frågan. Jag tror att det finns ett ointresse att på allvar ge företagen konkurrenskraftiga villkor. Politiken idag tittar på enskilda lösningar i stället för att titta på helheten, säger han.

Sverige dräneras på kompetens

Så länge problemet kvarstår dräneras Sverige på värdefull utländsk kompetens. Antingen förlorar vi utländska talanger på regelrätta utvisningar eller så lämnar de självmant på grund av för mycket regelkrångel, förklarar Dimitris Gioulekas.

– Jag har själv erfarenhet av detta. Vi rekryterade två tekniska specialister som var redo att gå vidare till nya tjänster hos oss på Knightec. Men för att byta till oss behövde de ansöka om tillstånd och tvingades vänta i över fyra månader.

Till slut tappade de tålamodet och beslutade att flytta till Tyskland, berättar Gioulekas.

– När jag pratade med dem ett år senare berättade de att gillar Sverige på många sätt men att de vill aldrig mer utsätta sig för en liknande situation igen. Det är destruktivt att behöva vänta veckor, månader och ibland ett år för att veta om man får jobba eller inte, säger Dimitris Gioulekas.

Som uppvuxen i Sverige med grekiska föräldrar har Gioulekas själv bevittnat hur landet har gått från föredöme till skräckexempel när det kommer till att attrahera och behålla utländsk kompetens.

– När mina föräldrar kom till Sverige på slutet av 1960-talet var det enkelt att hitta jobb. Då var det inte de utländska arbetarna som sökte sig till Sverige. Det var företagen som startade rekryteringskampanjer utomlands. Företagen och politikerna såg behovet av att stärka Sverige, säger han.

På samma sätt borde Sverige arbeta idag. Fast i klart större volym eftersom den arbetskraft som efterfrågas idag är tio gånger större än den som efterfrågades under 1960–1970-talet.

– Världen förändras snabbt och vi är just nu i ett enormt teknikskifte som kommer kräva att Sverige skalar upp kompetensen med större hastighet och omfattning. Vi ska såklart inte glömma att Sverige varje år bidrar med tusentals kompetenta nyexaminerade inom industriell teknik och it. Men det kommer inte att vara tillräckligt. Vi kommer fortfarande vara i stort behov av utländsk arbetskraft. Frågan inte svart eller vit. Vi behöver både satsa på inhemsk och utländsk kompetens, säger Dimitris Gioulekas.

Coronakrisen skapar nya utmaningar

Situationen är än mer kritiskt nu eftersom coronapandemin har överskuggat politikernas intresse för integration och kompetensförsörjningen, anser entreprenören.

– Jag ser två utmaningar som krisen har medfört. Det ena är att andra problem blir mer akuta vilket gör att vi tappar fokus på de här frågorna. Det andra är att varje land blir mer slutet och protektionistiskt och lägger större fokus på den inhemska marknaden. Hur väl står vi oss mot våra viktigaste konkurrentländer efter covid-krisen måste man fråga sig. Det är för mycket populism och enfrågepolitik som dominerar och det är väldigt tragiskt, säger Dimitris Gioulekas.

Om vi inte ens klarar av att öppna upp vårt land för högspecialiserad arbetskraft som vi har ett skriande behov av, hur ska vi då klara av att göra saker som är mer kontroversiella men viktiga, undrar han.

– Jag är bland annat rädd att Covid-krisen och de ökade bidragsnivåerna leder till att än fler människor hamnar i ett, för dem och samhället i stort, mycket farligt bidragsberoende, säger han.

Regelverket måste bli enklare

Hur löser vi då de här problemen? Dimitris Gioulekas presenterar flera förslag.

– För det första: Varför vänta på utredningar när vi kan agera nu? Jag tror att vi kan få se färre utvisningar om riksdagen och regeringen ger Migrationsverket en tydligare politisk styrning som är kopplat till Sveriges behov av kompetensinvandring, säger han.

Vidare anser han att vi måste skapa ett enklare regelverk och bättre incitamentssystem så att unga nyexaminerade och utländska specialister snabbare kan komma ut i arbetslivet.

– Vi behöver också satsa mer på samarbeten mellan lärosäten och företag så att vi kan stärka den kompetens som efterfrågas i näringslivet, säger han.

Ett flexiblare system för kompetensinvandring och marknadsorienterade utbildningar skulle inte bara attrahera utländska talanger utan skulle få inhemska företag och nyexaminerade talanger att stanna kvar i landet. Det skapar en win-win-situation med större tillväxt, skatteintäkter och fler arbetstillfällen.

Men ansvaret ligger inte bara hos politikerna, understryker entreprenören.

– Jag tror att det är farligt för ett företag att bara tänka nationellt. Många av de traditionella industribolagen som byggde Sverige, Volvo, Scania, Ericsson och ABB, jobbar inte så längre. Om de ska överleva konkurrensen måste de alltid ha ett internationellt perspektiv, säger han.

På frågan var entreprenörssjälen får sin outtröttliga energi att driva de här frågorna, är svaret enkelt.

– Jag har fått så ofantligt mycket av Sverige och nu vill jag ge tillbaka. Jag vill se till att landet flyttar fram sina positioner i världen och återigen stärker sin konkurrenskraft.

Toppnyheter

Torbjörn Johansson, LO.  Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

Näringslivets drag: Nollbud i förhandlingarna

I pandemins spår ställdes vårens avtalsrörelse in och avtalen mellan fackförbund och arbetsgivare förlängdes till hösten.

Först ut är industrin som ska vara färdigförhandlad 31 oktober och enligt Mattias Dahl, vice vd för Svenskt näringsliv, verkar arbetsgivarnas första löneökningsförslag hamna på noll procent, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

– I en sån här situation, då är det klart att vi inte kan utesluta ett nollbud, säger han till Ekot.

LO däremot avvisar argumenten Dahl lägger fram. Enligt Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, finns det ”alltid en anledning” till att inte höja lönerna.

20 min
undefined

Sämre löneutveckling – äts upp av pandemin

Sju av tio arbetstagare räknar med klena löneökningar när avtalsförhandlingarna drar igång under hösten, visar en undersökning från Skop, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Lågt ställda löneförväntningar sedan tidigare når nu bottennivåer. Örjan Hultåker, ekonom och sociolog på Skop, konstaterar att 20 och 30 procent brukar tro på en långsam löneutveckling. Nu är det en fördubbling,

– Löneförväntningarna går ner på samma sätt som de gjorde under finanskrisen 2008–2009, men de har sjunkit djupare den här gången. När man tror att landets ekonomi ska gå ner slår det igenom på löneförväntningarna.

Att pessimismen griper omkring sig hos löntagarna är en självklarhet när pandemin härjar. Löneökningar som under 1990-talet är inte att förvänta sig, enligt Hultåker.

Han spår även att löneglidningen minskar och att strejkviljan mattas av om arbetslösheten är hög och företag riskerar att slås ut om de höjer lönerna mer än de har råd med.

– Lönerna lär inte höjas över avtalen och det finns en stor förståelse hos de anställda i det här läget, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

20 jul
LO:s föreslagna ordförande Susanna Gideonsson och Stefan Koskinen. TT
undefined

A-kassa och omställning på bordet i las-förhandlingar

När arbetsmarknadens parter återupptar förhandlingarna om arbetsrätten i augusti kommer även frågan om en ny a-kassa och omställning att ligga på bordet. Det rapporterar Arbetet med hänvisning till ett pressmeddelande från Almega.

Tre arbetsgrupper har under flera månader utrett hur förändringar skulle kunna göras inom las, a-kassa och omställning vid uppsägning.

– Vi kommer behandla de tre områdena som en helhet. Arbetsgruppernas tre rapporter kommer till och med att slås samman till ett enda dokument för att förhindra att vissa delar ska få vingar, säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen.

12 jun
Läs mer om Avtalsrörelsen
Rikard Larsson intervjuas 7 juli/Arkivbild. Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

MP vill förhandla igen – S och L säger nej direkt

Socialdemokraterna står bakom det mesta i Migrationskommitténs förslag om att göra den tillfälliga asyllagstiftningen permanent medan Miljöpartiet är missnöjda med nästan allt, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

MP hoppas på att få möjlighet att förhandla fram en ny uppgörelse med V, C och L i höst. Regeringskollegan S är inte intresserade av förhandla på nytt med MP.

– För oss socialdemokrater är det viktiga att vi har en lagstiftning som gör att vi inte kommer tillbaka till en situation som vi befann oss i 2015, säger Rikard Larsson, S-ledamot i kommittén, till radion.

Även L tackar nej till nya förhandlingar med MP.

14 min
Arkivbild: Asylprocess på Migrationsverket i Solna. Väntsal för asylsökande Marcus Ericsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Migrationsförslaget: Behåll den skärpta politiken

Migrationskommitténs kommande förslag om ändringar i utlänningslagen kommer i stort att innebära att den tillfälliga utlänningslagen från 2015 blir permanent, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

Förslagen, som innebär en skärpt politik jämfört med hur det var före 2015, splittrar regeringen. Medan Socialdemokraternas ledamot Rickard Larsson i huvudsak tycker förslaget är bra säger Miljöpartiets Annika Hirvonen Falk att partiet kommer att reservera sig.

– För att det är en inhuman politik.

Hur övriga partier ställer sig till det föreslagna betänkandet är inte känt, enligt TT.

Igår 18:03
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer