Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Toppekonomer: Nu kommer krisen – ”Allt blinkar rött”

Det finns inte längre några halmstrån kvar att klamra sig fast vid, varnar flera ekonomer som fPlus har intervjuat. ”Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen”, säger professorn Lars Jonung.

”Vi ser ingen motvind, men några orosmoln tornar upp sig”. Så sa finansminister Magdalena Andersson under en pressträff häromdagen när hon reviderade ned regeringens BNP-prognoser en aning.

Andra är betydligt mer oroade. Den senaste tiden har en rad krissignaler blinkat rött, både i världsekonomin och i den svenska ekonomin. En klassisk signal för ekonomer är när räntekurvorna inverteras, så att långivare som ger korta lån till staten får högre ränta än om de lånar ut på tio år. Detta skedde i USA strax innan finanskrisen 2008. Nu har det hänt igen – inte mindre än tre gånger på kort tid, vilket har fått ekonomer runt om i världen att studsa till. Det säger nämligen en del om den osäkerhet som råder för tillfället. Liknande mönster har även synts utanför USA.

”Allt är ikryssat för recession”

Flera tunga ekonomer som fPlus har intervjuat varnar nu för att situationen är mycket allvarligare än vad finansministern ger sken av. Och det är inte bara inverterade räntor som tyder på det.

– Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Men det är omöjligt att säga exakt vilken dag, vecka eller månad som vändpunkten kommer, förklarar han. Inte heller går det att säga vad som kommer att få bägaren att slutligen tippa över. Lars Jonung avfärdar de kritiska röster som menar att han och andra ekonomer ropar varg helt i onödan. Spåren av vargen finns överallt, vi har bara inte sett den, menar han.

– Det vi kan se i våra tidsserier är att sannolikheten för en recession har ökat markant. Men det går inte att datera konjunkturen i realtid, framför allt kan vi inte exakt fastslå vändpunkten, säger han.

Bombmatta av illavarslande signaler

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank håller med och radar upp varningsklockor på det globala planet. Handelskriget mellan USA och Kina och oron kring brexit är bara början. Oroligheterna i Hong Kongs finanscentrum och risken för upptrappade konflikter mellan Iran och västvärlden är några exempel. Stora delar av världens oljeexport passerar Hormuzsundet vid Irans kust, vilket gör att konsekvenserna skulle kunna bli omfattande. Vi ser just nu en bombmatta av illavarslande signaler i världsekonomin, säger han.

– Till exempel går Kinas bilförsäljning nedåt och tynger ned Europas konjunktur, inte minst i Tyskland som ju har uppenbara problem. Och när Europas ekonomi börjar hacka följer många länder med i fallet.

– Det enda som väger upp just nu är väl att USA fortsätter att tuffa på, trots allt som sker. Annars är många kryss ifyllda för en global recession. Risken i dagsläget ligger någonstans mellan 30 och 50 procent skulle jag säga.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Och Sverige kommer inte undan det som sker på det globala planet, betonar Michael Grahn. Krymper världsekonomin så krymper även Sveriges möjligheter att exportera. Framför allt bör vi vara oroliga för inbromsningen som sker i Europa och Tyskland, eftersom det är där merparten av Sveriges handel och affärstransaktioner sker, menar han. Att den svenska inbromsningen redan har påbörjats är de flesta överens om.

– Vi har under lång tid sett att industriproduktionen är på väg ned. Men nu ser vi även att exportingången viker och att tjänstesektorn och detaljhandeln kommer in svagt. Det här är såklart tydliga indikationer om att tillväxtmotorn är på väg att försvagas, men det har ändå inte varit tillräckligt för att prata i termer av recession, säger Michael Grahn.

”Inte bra, inte bra alls”

Men häromdagen kom dystra signaler från arbetsmarknaden som enligt Michael Grahn kommer att ge svensk ekonomi en rejäl huvudvärk framöver.

– Nu försvann det sista halmstrået att klamra sig fast vid, säger han.

Färsk SCB-statistik visar nämligen att arbetslösheten ökade i juli med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan, vilket är den högsta nivån på nästan tre år. Och med tanke på de svaga siffrorna i juni och att sysselsättningen har varit fallande hela året, så har den dystra ”julisiffran” inte gått många ekonomer obemärkt förbi. ”Inte bra, inte bra alls”, skriver till exempel Nordeas chefsekonom Torbjörn Isakssons på Twitter.

Sommarens nedslående jobbsiffror är den kanske allvarligaste signalen hittills, anser Michael Grahn och flaggar för kommande neddragningar och en rad följdeffekter av att människor förlorar jobb och inkomster. Till exempel fallande bostadspriser och lägre konsumtion. Som bäst spår han nolltillväxt i Sverige.

– För någon vecka sedan kom siffror från Teknikföretagen som visade att övertidsuttaget har gått rakt ned i källaren och nu är lägre än 2008 då det var finanskris. Sedan kom siffror om få nyanmälda lediga jobb, och nu kommer alltså siffror om att arbetslösheten stiger, även i Sverige. Tyvärr är det en bekräftelse på det som vi har varit oroliga för, att en riktig recession snart är här. Det här är inte bra för Sverige, säger han.

Men han lägger in en brasklapp.

– Det finns alltid en viss osäkerhet kring arbetslöshetssiffror under sommarmånaderna. Det kan vara en synvilla, även om jag har svårt att tro det. Vi är i ett bekymmersamt läge, säger Michael Grahn.

Utanförskap trots högkonjunktur

Även Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, är bekymrad över att utanförskapet fortfarande är stort. Hon varnar för att de som inte har kommit in på arbetsmarknaden i brinnande högkonjunktur riskerar att hamna i ett permanent utanförskap när konjunkturen vänder.

Samtidigt har centralbankerna bränt det mesta av krutet. Riksbanken har kritiserats från olika håll för att ha gasat för mycket i högkonjunktur och därför gjort slut på ammunitionen som nu behövs för att stimulera ekonomin. Det gör att blickarna har riktats mot finanspolitiken och vilket utrymme som egentligen finns för stimulanser.

”Det finns ju både skattehöjningar och skattesänkningar man kan laborera med”, sa Magdalena Andersson till TT häromdagen.

Frågan är ju vad det är för åtgärder hon syftar på? Just nu spekuleras det hejvilt.

Enligt Lars Jonung gäller det att hålla sig lite på mattan. Det som behövs nu är framför allt utbudsreformer, så att människor kommer i jobb och har någonstans att bo, resonerar han.

– Det har syndats under högkonjunktur, det har gjorts väldigt lite för att öka den långsiktiga tillväxtpotentialen. Man har tittat bort och inte sett de långsiktiga utmaningarna. En förbannelse som i alla fall måste bort är hyresregleringen, säger han.

Toppnyheter

Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

1 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

1 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
Drönarattacken i Saudiarabien

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

3 tim
Donald Trump/Hassan Rouhani. TT
undefined

Kan möta Rouhani trots attack mot Saudiarabien

USA:s president Donald Trump kan tänka sig att träffa Irans president Hassan Rouhani, trots att man lagt skulden på Iran efter helgens drönarattacker mot två saudiska oljeanläggningar. Det skriver AFP och hänvisar till en intervju med Trumps rådgivare Kellyanne Conway i Fox News.

Donald Trump kommer enligt henne att ”överväga” om han ska följa upp sitt förslag om ett få till möte mellan honom och Rouhani hos FN:s generalförsamling i New York.

– Förutsättningarna måste alltid vara de rätta om presidenten ska sluta ett avtal eller hålla ett möte, säger hon.

Igår 21:59
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

1 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

44 min
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer