Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Toppekonomer: Nu kommer krisen – ”Allt blinkar rött”

Det finns inte längre några halmstrån kvar att klamra sig fast vid, varnar flera ekonomer som fPlus har intervjuat. ”Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen”, säger professorn Lars Jonung.

”Vi ser ingen motvind, men några orosmoln tornar upp sig”. Så sa finansminister Magdalena Andersson under en pressträff häromdagen när hon reviderade ned regeringens BNP-prognoser en aning.

Andra är betydligt mer oroade. Den senaste tiden har en rad krissignaler blinkat rött, både i världsekonomin och i den svenska ekonomin. En klassisk signal för ekonomer är när räntekurvorna inverteras, så att långivare som ger korta lån till staten får högre ränta än om de lånar ut på tio år. Detta skedde i USA strax innan finanskrisen 2008. Nu har det hänt igen – inte mindre än tre gånger på kort tid, vilket har fått ekonomer runt om i världen att studsa till. Det säger nämligen en del om den osäkerhet som råder för tillfället. Liknande mönster har även synts utanför USA.

”Allt är ikryssat för recession”

Flera tunga ekonomer som fPlus har intervjuat varnar nu för att situationen är mycket allvarligare än vad finansministern ger sken av. Och det är inte bara inverterade räntor som tyder på det.

– Allt är ikryssat för recession, det enda som saknas nu är själva recessionen, säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet.

Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Men det är omöjligt att säga exakt vilken dag, vecka eller månad som vändpunkten kommer, förklarar han. Inte heller går det att säga vad som kommer att få bägaren att slutligen tippa över. Lars Jonung avfärdar de kritiska röster som menar att han och andra ekonomer ropar varg helt i onödan. Spåren av vargen finns överallt, vi har bara inte sett den, menar han.

– Det vi kan se i våra tidsserier är att sannolikheten för en recession har ökat markant. Men det går inte att datera konjunkturen i realtid, framför allt kan vi inte exakt fastslå vändpunkten, säger han.

Bombmatta av illavarslande signaler

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank håller med och radar upp varningsklockor på det globala planet. Handelskriget mellan USA och Kina och oron kring brexit är bara början. Oroligheterna i Hong Kongs finanscentrum och risken för upptrappade konflikter mellan Iran och västvärlden är några exempel. Stora delar av världens oljeexport passerar Hormuzsundet vid Irans kust, vilket gör att konsekvenserna skulle kunna bli omfattande. Vi ser just nu en bombmatta av illavarslande signaler i världsekonomin, säger han.

– Till exempel går Kinas bilförsäljning nedåt och tynger ned Europas konjunktur, inte minst i Tyskland som ju har uppenbara problem. Och när Europas ekonomi börjar hacka följer många länder med i fallet.

– Det enda som väger upp just nu är väl att USA fortsätter att tuffa på, trots allt som sker. Annars är många kryss ifyllda för en global recession. Risken i dagsläget ligger någonstans mellan 30 och 50 procent skulle jag säga.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Och Sverige kommer inte undan det som sker på det globala planet, betonar Michael Grahn. Krymper världsekonomin så krymper även Sveriges möjligheter att exportera. Framför allt bör vi vara oroliga för inbromsningen som sker i Europa och Tyskland, eftersom det är där merparten av Sveriges handel och affärstransaktioner sker, menar han. Att den svenska inbromsningen redan har påbörjats är de flesta överens om.

– Vi har under lång tid sett att industriproduktionen är på väg ned. Men nu ser vi även att exportingången viker och att tjänstesektorn och detaljhandeln kommer in svagt. Det här är såklart tydliga indikationer om att tillväxtmotorn är på väg att försvagas, men det har ändå inte varit tillräckligt för att prata i termer av recession, säger Michael Grahn.

”Inte bra, inte bra alls”

Men häromdagen kom dystra signaler från arbetsmarknaden som enligt Michael Grahn kommer att ge svensk ekonomi en rejäl huvudvärk framöver.

– Nu försvann det sista halmstrået att klamra sig fast vid, säger han.

Färsk SCB-statistik visar nämligen att arbetslösheten ökade i juli med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan, vilket är den högsta nivån på nästan tre år. Och med tanke på de svaga siffrorna i juni och att sysselsättningen har varit fallande hela året, så har den dystra ”julisiffran” inte gått många ekonomer obemärkt förbi. ”Inte bra, inte bra alls”, skriver till exempel Nordeas chefsekonom Torbjörn Isakssons på Twitter.

Sommarens nedslående jobbsiffror är den kanske allvarligaste signalen hittills, anser Michael Grahn och flaggar för kommande neddragningar och en rad följdeffekter av att människor förlorar jobb och inkomster. Till exempel fallande bostadspriser och lägre konsumtion. Som bäst spår han nolltillväxt i Sverige.

– För någon vecka sedan kom siffror från Teknikföretagen som visade att övertidsuttaget har gått rakt ned i källaren och nu är lägre än 2008 då det var finanskris. Sedan kom siffror om få nyanmälda lediga jobb, och nu kommer alltså siffror om att arbetslösheten stiger, även i Sverige. Tyvärr är det en bekräftelse på det som vi har varit oroliga för, att en riktig recession snart är här. Det här är inte bra för Sverige, säger han.

Men han lägger in en brasklapp.

– Det finns alltid en viss osäkerhet kring arbetslöshetssiffror under sommarmånaderna. Det kan vara en synvilla, även om jag har svårt att tro det. Vi är i ett bekymmersamt läge, säger Michael Grahn.

Utanförskap trots högkonjunktur

Även Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, är bekymrad över att utanförskapet fortfarande är stort. Hon varnar för att de som inte har kommit in på arbetsmarknaden i brinnande högkonjunktur riskerar att hamna i ett permanent utanförskap när konjunkturen vänder.

Samtidigt har centralbankerna bränt det mesta av krutet. Riksbanken har kritiserats från olika håll för att ha gasat för mycket i högkonjunktur och därför gjort slut på ammunitionen som nu behövs för att stimulera ekonomin. Det gör att blickarna har riktats mot finanspolitiken och vilket utrymme som egentligen finns för stimulanser.

”Det finns ju både skattehöjningar och skattesänkningar man kan laborera med”, sa Magdalena Andersson till TT häromdagen.

Frågan är ju vad det är för åtgärder hon syftar på? Just nu spekuleras det hejvilt.

Enligt Lars Jonung gäller det att hålla sig lite på mattan. Det som behövs nu är framför allt utbudsreformer, så att människor kommer i jobb och har någonstans att bo, resonerar han.

– Det har syndats under högkonjunktur, det har gjorts väldigt lite för att öka den långsiktiga tillväxtpotentialen. Man har tittat bort och inte sett de långsiktiga utmaningarna. En förbannelse som i alla fall måste bort är hyresregleringen, säger han.

Toppnyheter

Magdalena Andersson. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårbudgeten

S svar: ”Kommer bli väldigt krångligt för kommunerna”

Socialdemokraterna är inte imponerat av att M, KD, SD och V har enats om ett utökat tillskott till kommunerna. Partierna vill skjuta till 7,5 miljarder i stället för de fem miljarder som regeringen aviserat.

– Vi kunde enas om fem, de här partierna har enats om två miljarder, säger hon till TT.

Hon menar att partierna i själva verket tar tillbaka pengar som kommunerna skulle använda till att anställa lärarassistenter.

– Det kommer att bli väldigt krångligt för kommunerna som planerat att anställa lärarassistenter, säger Andersson.

7 min
Anders W Jonsson förra veckan. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Kaos – M brukade kunna ha två tankar i huvudet”

Det är mycket beklagligt att Moderaterna väljer att gå fram med en ändringsbudget ihop med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, skriver Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson på Facebook.

”Moderaterna brukade vara ett parti som klarade av att hålla två tankar i huvudet samtidigt – vi kan både sänka skatten och satsa på välfärden. Det visade vi inte minst under Alliansåren. Nu överger M och KD traditionell borgerlig politik för att samarbeta med Vänsterpartiet”, skriver Jonsson.

”Centerpartiet har fokus på sakpolitik och leverans för att lösa Sveriges utmaningar. Det är vad som behövs, inte politiskt kaos.”

Skattehöjningen han syftar på är att oppositionen vill finansiera sitt förslag genom att inte införa det så kallade ingångsavdraget, skriver TT. Det är ett förslag från Centerpartiet för att unga och nyanlända ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som det blir billigare för företag att anställa.

17 min
Ebba Busch Thor (M) och Jonas Sjöstedt (V) Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M, KD och V överens: Redo att köra över regeringen

M, KD och V är överens om att lägga en tilläggsbudget där de satsar 7,5 miljarder kronor på välfärden, skriver Kristdemokraterna i ett pressmeddelande.

”Den svenska välfärden är satt under hård press och det behövs nu ett omedelbart tillskott av ytterligare resurser. Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har därför kommit överens om en extra ändringsbudget för att stärka den svenska välfärden”, skriver partiet.

Partierna flaggade redan i samband med partidebatten i riksdagen förra veckan för att de kunde köra över regeringen. Därefter meddelade regeringen och samarbetspartierna C och L den satsning de vill se på välfärden – som oppositionspartierna nu trumfar med 2,5 miljarder.

1 tim
Läs mer om Vårbudgeten
Lars Stjernkvist (S). Arkivbild på när Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) tar varandra i hand. TT
Sprängningarna i Sverige

Norrköpings starke man: Ta varandra i hand på riksnivå för att bryta ner detta våld

Norrköpings starke man, kommunstyrelseordföranden Lars Stjernkvist (S), uppmanar nu politiker på riksnivå att kraftsamla och ”ta varandra i hand”. Det säger han till SVT Öst efter dagens explosionen i staden som skadade flera personer.

– Det krävs för att bryta ner våldet, säger Stjernkvist till tv-kanalen.

– När det gäller kampen mot den grova brottsligheten måste vi stå enade.

Den lokala S-toppen menar att det är viktigt att man nu arbetar förebyggande. Stjernkvist påpekar också att det tidigare har gett resultat, då området som drabbades av nattens sprängning – Hageby – inte längre finns kvar på listan över utsatta områden.

3 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Känd kriminell gripen för sprängdådet

Den man som på onsdagen greps misstänkt för sprängdådet mot en adress på Östermalm tidigare i månaden har kopplingar till det kriminella mc-gänget Bandidos. Det skriver Expressen som hänvisar till uppgifter till tidningen.

Enligt tidningen har han fotograferats av polisens spanare när han har deltagit vid Bandidosfester. Han ska också vara kopplad till gängkonflikterna i Östberga och Bredäng i södra Stockholm. Förra året åtalades han för föreberedelse till mord, men friades senare. Han har dessförinnan dömts för mordförsök.

34 min
Polisavspärrning vid platsen Magnus Andersson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Gängledare pekas ut som måltavla i sprängdådet

En högt uppsatt person i det kriminella mc-gänget ”No Surrender” tros vara måltavlan för bombdådet mot ett flerfamiljshus i Norrköping tidigt på onsdagsmorgonen, enligt uppgifter till Aftonbladet.

En person som bor på den drabbade adressen ska ha en stark koppling till en av de två män som sköts ihjäl i en skottlossning på en nattklubb i staden i början av december, skriver SVT Nyheter Öst. Båda männen ska ha varit inblandade i ett uppmärksammat utpressningsförsök som de också dömdes för 2018.

Flera personer skadades lindrigt i explosionen som enligt polisen utlöstes av en sprängladdning.

5 tim
Läs mer om Sprängningarna i Sverige
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

”Facken skönmålar verkligheten – löneökningstakten måste växlas ned”

När fack och arbetsgivare nu förhandlar om avtalsvillkoren för närmare 3 miljoner löntagare, är det viktigt att parterna delar en gemensam bild av Sveriges ekonomi, skriver industriföreträdarna Carl Eckerdal, Kerstin Hallsten och Mats Kinnwall på Arbetets debattsida.

Det är inte till nån hjälp när facken går ut med en skönmålat bild av att Sveriges industri är stark för att motivera löneökningar, menar de.

Faktum är att svensk industri, likt många andra länder, dras med låg produktivitetstillväxt och en dalande sysselsättning.

Att försvara löneökningar i industrin genom att dels hänvisa till inflationsförväntningar och dels peka på att andra länder gör samma sak, är missvisande.

Svensk inflation är irrelevant för en industri som är internationellt konkurrensutsatt. Dessutom bär inte andra länder som har gjort löneökningar, ses som förebilder. De lyfter Tyskland som exempel och pekar på att lönerna under en tid ökat snabbare än produktiviteten vilket lett till en kostnadskris.

"En lika svag utveckling som tysk industri har haft, och har, är inget som någon önskar svensk industri", skriver de.

I stället för att höja lönerna, och lägga ytterligare en sten på kostnadsbördan, bör fokus vara att växla ner arbetskraftskostnaderna med målet att stärka konkurrenskraften, avslutar de.

36 min
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Calmfors om svenska löner: Fackens krav är för låga

De svenska löneökningarna har länge varit låga och facken begär alldeles för lite, menar ekonomiprofessorn Lars Calmfors.

IF Metall som sätter ”märket” kräver 3 procent i årliga ökningar. När förhandlingarna är klara lär ökningarna bli lägre och en mer rimlig nivå skulle vara 3,5 procent, säger Calmfors till Arbetet.

Enligt Calmfors har de låga löneökningarna bidragit till den brist på arbetskraft som syns i dag och lett till en ineffektiv fördelning av arbetskraften mellan olika delar av ekonomin.

Calmfors nämner också inflationen som ett skäl till att löneökningarna borde vara högre.

– Om vi ska ha 3 procents lönekostnadsökning normalt så blir det omöjligt att nå inflationsmålet, säger han till Arbetet.

13 jan
Läs mer om Avtalsrörelsen
Phil Noble / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Handelsbanken: Svensk arbetslöshet högre än EU-snittet

Sverige har det senaste året uppvisat en stigande arbetslöshet som står i skarp kontrast till i princip alla länder i EU. Det visar Handelsbanken nya konjunkturprognos, enligt DI.

Den stigande arbetslösheten är ett resultat av att Sverige inte har utnyttjat sin fulla tillväxtpotential, vilket drivs av en växande befolkning i arbetsför ålder och en högre trendmässig ökning av produktiviteten.

Två stora orsaker till den vacklande arbetsmarknad är uppsägningar i spåren av digitaliseringen och den politiska osäkerheten, som bland annat slår mot bilsektorn, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Sverige utärker sig dock som ett av de länder som har högst sysselsättningsgrad i unionen, enligt Handelsbanken.

Framöver bedömer banken att i den svenska arbetslösheten kommer att stiga ytterligare. När konjunkturen viker kommer dessutom nyanlända att få det svårare att träda in på arbetsmarknaden.

För att förhindra detta bedömer Handelsbanken att en expansiv finanspolitiik är minst lika viktig som strukturreformer på arbetsmarknaden.

5 tim
Ints Kalnins / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SEB: Försiktigt positiv för den svenska tillväxten

SEB:s nya konjunkturrapport visar att tillväxten i Sverige växlar upp försiktigt den kommande tiden, skriver DI.

Optimismen för framtiden speglas i ett förbättrat industrisegment i spåren av låga amerikanska räntor och framsteg i handelssamtalen mellan USA och Kina.

En annan ljusglimt är en återhämtning i svensk hushållskonsumtion.

Trots det väljer banken att justera ned BNP-tillväxten för 2020 till 1,1 procent jämfört med tidigare prognosticerade 1,2 procent i november.

På arbetsmarknaden väntas en viss avkylning där arbetslösheten stiger med på 7,3 procent 2020 för att sedan plana ut på den nivån.

Under samma period väntas den så kallade KPIF-inflationen, landa på 1,1 procent för att sedan stiga upp till 1,7 procent under 2021. Reporäntan beräknas ligga på fortsatt låga 0,0 procent, enligt banken.

Igår 09:04
Läs mer om Den svenska konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Bild från den kraftiga explosionen i Husby i Stockholm i går. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Vad är planen när de spränger för att döda?

Svensk kriminalpolitik breder ut sig på ledarsidorna i dag. Många politiker verkar inte förstå vilken allvarlig situationen landet befinner sig i, skriver Expressens ledarsida, som ändå tycker att det mest skrämmande är att våldsamheterna ännu kan bli värre.

”Än så länge tycks gärningsmännen rikta in sig på objekt – inte på människor. Vad är egentligen planen om de börjar spränga för att döda?” skriver tidningen.

Visst måste polis och socialtjänst ingripa när brott sker, men även tidiga insatser är centrala för att stoppa brottsligheten. Det skriver Aftonbladets Lotta Ilona Häyrynen.

”I det långa loppet handlar det också fortfarande om framtidsutsikter och om att bryta fattigdom. Välfärden är central”, skriver hon.

M-kopplade ledarskribenten Alice Teodorescu Måwe fokuserar på ungdomsrånen. I en ledartext i GP skriver hon att ”påfallande många” som ägnar sig åt detta har utländsk bakgrund, och hon varnar för att personer från den gruppen kan utsättas för kollektiv bestraffning.

Idag 07:15
Arkivbild.  Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Använd anslag för genomgång av personalen

Vårdkrisen, avslöjandet om den falske officeren och Vänsterledaren Jonas Sjöstedts avgång är tre ämnen som tas upp på dagens ledarsidor.

Situationen i den svenska sjukvården gör Aftonbladets ledarskribent Eva Franchell ”heligt förbannad”. Hon kritiserar Stockholms regionråd Irene Svenonius (M) som hon menar fortsätter att sälja ut den gemensamma sjukvården. ”Det är ett borgerligt projekt, men alla som låter det ske har ett ansvar”, skriver Franchell.

Expressens ledarsida menar att den falske officeren, som kunnat ljuga sig till toppjobb i det svenska försvaret, skadar både Sveriges säkerhet och relation till viktiga länder. För att återställa förtroendet borde Försvarsmakten använda delar av sitt färska anslag till att göra en fullständig genomgång av all personal på säkerhetsklassade poster, föreslår ledarsidan.

Vänsterpartiet har under den avgående partiledaren Jonas Sjöstedts tid vid makten blivit en ”terapigrupp för akademiker”, skriver GP:s Håkan Boström. Han menar att partiet i dag inte är ett parti av arbetarklassen som ett parti för folk som tycker synd om arbetarklassen.

17 jan
Läs mer om Ledarsvepet