De svenska krispaketen

Toppekonom: Akuta hotet om finanskris avvärjt

Regeringen har fått en hel del kritik under coronakrisen för att stöden har varit för små, för krångliga och för sena. Men det finns några åtgärder som verkligen har fungerat, enligt flera tunga ekonomer. ”Nu är vi inte längre i det akuta läget. Risken för en finanskris är avvärjd”, säger sparekonomen Frida Bratt till fPlus.

Efter det chockartade slutet på vintern när världen insåg att den stod inför ett osynligt dödligt hot öppnar nu land efter land upp sina ekonomier igen. Den svenska regeringen har under pandemin lagt fram en serie krispaket riktade mot näringslivet som sänkta arbetsgivaravgifter, korttidspermitteringar, anstånd med betalning av skatt, slopad karensdag, tillfällig hyresrabatt och utökade låne- och garantimöjligheter.

Nordnets sparekonom Frida Bratt menar att regeringen genom att portionera ut krispaketen tydligt signalerar att den räknar med en långvarig kris.

– Jag lägger ingen värdering i det utan konstaterar bara att det är den bild som förmedlas. Regeringen vill uppenbart inte bränna allt krut på en gång, säger hon.

fPlus kartläggning visar att ekonomer ger krisinsatserna ett godkänt betyg så här långt. Men Frida Bratt är kritisk mot att de mindre företagen drabbades onödigt hårt i inledningen av krisen.

– I det första skedet lyftes inte direkta kostnader från företagen, utan de skulle istället låna till hög ränta. Det blev tydligt när man pratade med småföretagare att insatserna inte räckte till, säger hon.

Samtidigt menar Frida Bratt att det efter hand kommit krispaket som verkligen hjälpt företagen. Regeringens drag att ge 500 miljarder kronor till bankerna som de i sin tur skulle låna ut till företag har fått massiv kritik. Företagare har tidigare i fPlus kallat satsningen en fiaskoåtgärd eftersom bankernas krav gjorde att det blev nästan omöjligt att låna. Men Frida Bratt menar att det går att se saken på ett annat sätt.

– En tolkning man skulle kunna göra är att om regeringen och Riksbanken säger att de går in som garanter så får det en psykologiskt lugnande effekt på marknaden. Bara utfästelsen gör att efterfrågan på stödlånen minskar. Det behöver därför inte tolkas som ett misslyckande att pengarna inte lånats ut, säger hon.

I början av mars såg det riktigt illa ut både för världsekonomin och Sverige och det fanns en utbredd oro för att en finanskris skulle bryta ut, menar Frida Bratt. Börser världen över rasade, en oljekris bröt ut och det rådde kaos på obligationsmarknaderna i USA och i Sverige.

– Riksbanken har agerat helt rätt under krisen och det har de andra centralbankerna också gjort. Det är tack vare massiva koordinerade stödåtgärder från centralbankerna som gjort att vi undvikit en finanskris, vilket är mycket viktigt för alla sparare. Nu är vi inte längre i det akuta läget. Risken för en finanskris är avvärjd, säger Frida Bratt.

Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, tycker att regeringen i slutändan vidtagit kraftfulla åtgärder som varit väl motiverade.

– Till en början var regeringen lite långsam och stöden var inte tillräckligt generösa. Men som helhet har regeringen gjort vad den borde göra, säger han till fPlus.

Lars Calmfors är kritisk i första hand mot hyresstödet som tog tid att få till och var för komplicerat. Det rättades så småningom till med omställningsstödet som delvis har samma syfte och som enligt hans mening är bättre konstruerat. Han är också positiv till de sänkta arbetsgivaravgifterna och permitteringsstödet. Samtidigt varnar Lars Calmfors för stödåtgärder som varar för länge.

– Frågan är vad som händer framöver och hur stöden bör se ut. Permitteringsstödet var rätt och det var bra att det utvidgades i den akuta krisfasen. Men det blir också problematiskt om stödet bidrar till att konservera en näringslivsstruktur som behöver förändras. Jag tycker att argumenten för ett mycket generöst permitteringsstöd försvagas över tiden. Så regeringen måste nog gradvis börja dra ner subventioneringsnivån, säger han.

Lars Calmfors vill se en gradvis omsvängning av krisinsatserna, bort från permitteringsstöd och mot utökade sänkningar av arbetsgivaravgifterna.

– Nedsatta sociala avgifter stöder även nystartade och expanderade företag. Jag kan också tänka mig mer av rekryteringsstöd, att vi gradvis svänger stöd från existerande jobb till stöd för nyrekrytering. En väg är att ställa högre krav på att företag som korttidspermitterar ser till att de anställda verkligen får utbildning under tiden. Jag uppfattar att det inte finns tillräckliga sådana krav idag, utan att man betalar för att anställda gör ingenting, säger han och tillägger att målkonflikten mellan att rädda jobb och att anpassa näringslivet till förändrade förutsättningar blir svårare över tid.

Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonom vid KTH, menar också att regeringen inledningsvis agerade för långsamt men har med tiden bättrat sig. Fortfarande går det dock för långsamt. Han delar Lars Calmfors syn att det är viktigt att stödåtgärderna bara sätts in under en begränsad tid.

– Det går inte att hålla företagen under armarna hur länge som helst. Jag tror det är viktigt att successivt vrida om stöden från den akuta fasen till mer incitamentsbaserade åtgärder, det vill säga stöd till att nystarta företag och att behålla och kompetensutveckla arbetskraft, säger han.

Enligt Pontus Braunerhjelm kom sänkningen av arbetsavgifterna tidigt och var en effektiv åtgärd. Han är också positiv till det nya omställningsstödet, med villkoret att företagets omsättning måste ha minskat med minst 30 procent under mars och april 2020 jämfört med samma månader förra året.

– Kravet på ett 30-procentigt tapp för att komma i åtnjutande av stödet kan innebära att vissa företag slås ut och att nya företag kan bildas. Det är bra och en del av en fungerande marknadsekonomi. Denna viktiga balans finns inbyggt i omställningsstödet, säger han.

När det gäller framtiden bedömer Pontus Braunerhjelm att regeringen måste sätta in krisåtgärder åtminstone till 2022.

– Särskilt mindre och medelstora företag är i behov av en förstärkt digitaliseringskompetens. Där har andra länder kopplat stöd till olika kompetenslyftande insatser. Det finns starka skäl för staten att stötta denna utveckling eftersom den stärker svensk kompetenskraft och svensk ekonomi på sikt, säger han.

Nationalekonomen Åsa Hansson vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, säger till fPlus att regeringen får godkänt så här långt in i krisen.

– Det finns en del som kunde ha gjorts bättre men samtidigt har regeringen haft en otroligt svår uppgift. Det är fortfarande svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. Sänkta arbetsgivaravgifter var en bra åtgärd för det är en kostnad företagen har.

Hon menar att det i slutändan kan komma något gott ur coronakrisen för Sveriges del.

– Det behövs genomföras strukturreformer i svensk ekonomi för att vi ska bli mer konkurrenskraftiga och skapa en högre tillväxt. Ibland krävs en kris för att göra obehagliga saker, säger Åsa Hansson till fPlus.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

1 tim
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
Valet i Polen

Dött lopp i det polska presidentvalet

Nationalkonservative sittande presidenten Andrzej Duda har en knapp ledning i det polska presidentvalet med 50,4 procent mot Rafal Trzaskowskis 49,6 procent.

Enligt Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för Europapolitiska studier (Sieps) är det alldeles för jämnt för att utropa en segrare, skriver TT. Han menar att det visar på en splittring i det polska samhället.

– Det är verkligen två kontraster som har stått mot varandra, säger han.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU.

25 min
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

3 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

4 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

3 tim
Giannis Papanikos / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusuppgång i Östeuropa – masktvång och inresestopp

I flera länder i Östeuropa ökar nu antalet fall av coronasmitta vilket lett till nya restriktioner, skriver AP.

Ungern stoppar resenärer från Afrika och stora delar av Asien, med undantag för Kina och Japan. Även till flera europeiska länder är Ungerns dörr helt stängd. Det gäller Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Belarus, Montenegro och Ukraina.

I Serbien larmar sjukhusen om att platserna nästan tagit slut på grund av den senaste uppgången i antal smittfall, och Kroatien gör det obligatoriskt att bära munskydd i offentliga miljöer.

Idag 13:31
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

4 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin