Skatten på plastbärkassar

Tillverkaren: Så hållbar har vi gjort plastbärkassen

Kritiken har varit stenhård mot den nya skatten på plastbärkassar. Den ökar utsläppen och är bara ett sätt att få in pengar till statskassan, menar kritiker. För plastpåsetillverkaren Bengt Lundin är det ett slag mot hela verksamheten som arbetat aktivt för en cirkulär ekonomi. ”Vi borde inte straffas för det”, säger Lars Lundin, tidigare vd och numera seniorrådgivare på Bengt Lundin i Arvika.

–Jag tycker att politikerna borde se det jobbet vi redan lagt ned för att arbeta mer hållbart och cirkulärt. Vi borde inte straffas för det.

Det säger Lars Lundin, tidigare vd och numera seniorrådgivare på plastpåsetillverkaren Bengt Lundin i Arvika. Bengt Lundin tillverkar 800 miljoner plastpåsar per år och är en av de största privata arbetsgivarna i Arvika.

–Vi har gått från att kunna göra plastbärkassar med fem procent återvunnet material till 80 procent bara under de senaste tio åren. Av de 15 000 ton plast som vi använder så är mellan 11 och 12 000 ton återvunnet material, säger Lars Lundin.

”En skatt i grön förklädnad”

Den nya skatten på plastbärkassar träder i kraft den 1 maj 2020 och då ska bärkassar beskattas med tre kronor och frukt- och grönsakspåsar med 30 öre. Som fPlus tidigare skrivit om har kritiken mot den nya skatten varit massiv och näringslivet har vänt sig mot att utredningen varit bristfällig och att resultatet kommer att bli allt utom miljövänligt.

–Det är endast ett sätt att inbringa pengar till statskassan. Det är en skatt i grön förklädnad som påstås vara bra för miljön samtidigt som risken är stor att effekten blir den motsatta, sa Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert och ansvarig hållbarhet på Svensk Handel, till fPlus tidigare.

Genom att utveckla ny teknik kan Bengt Lundin nu återvinna bland annat plasten som används vid transporter för att säkra gods för att göra plastbärkassar. Men nu när den nya skatten på plastbärkassar blir verklighet kommer företagets förmåga att utveckla ny teknik minska, konstaterar Lars Lundin.

–Jag tycker att politikerna borde se det jobbet vi redan lagt ned för att arbeta mer hållbart och cirkulärt. Vi har redan startat arbetet med att kunna göra plastbärkassar av plast som kommer från återvinningscentralerna. Vi ska inte straffas för att vi vill arbeta för en cirkulär ekonomi.

Ett stort problem med den nya skatten på plastbärkassar är att skatten inte differentierats, det vill säga att den skulle göra skillnad på om en plastbärkasse har fossilt ursprung eller är gjord av förnybara källor, menar han.

–Plastbärkassarna är ett av de bästa bevisen på att vi kan arbeta hållbart och cirkulärt. Om varje svensk förbrukar 100 plastbärkassar per person och år, vilket är mer än vad vi faktiskt förbrukar, ger det utsläpp på cirka sex kilo koldioxid per person och år. Det är ungefär lika mycket som om du skulle köra en bil fyra mil en enda gång.

Kan slå mot jobben

När skatten på plastpåsarna höjs är det konsumenten som kommer att betala, menar Lars Lundin. Bengt Lundin levererar plastbärkassar till den skandinaviska marknaden och har en stor del av den svenska dagligvaruhandeln som sina kunder.

–En vanlig leverans kommer nu kosta 70 000 kronor för en svensk handlare efter att skatten träder i kraft. Innan var den summan 10 000 kronor. Det är en kraftig höjning där slutnotan antagligen kommer att landa hos konsumenten, säger han.

Hur skatten kommer att slå mot den stora plasttillverkaren är fortfarande oklart. Bengt Lundin är en av de större privata arbetsgivarna i Arvika och sysselsätter cirka 100 personer.

–Ingen vet hur förbrukningen kommer att påverkas av den nya skatten på plastbärkassar. Men det är klart att om förbrukningen minskar kommer det att påverka vår verksamhet negativt.

Han menar att den nya skatten på plastbärkassar bara ett sätt att stärka statskassan utan att göra något för miljön.

–Plastpåsen har blivit en slagpåse i miljödebatten för att kunna säga att man gör någonting bra för miljön, även om det inte stämmer. Alla talar om den cirkulära ekonomin och den mest ”cirkulära” produkten i plast är just den bärkasse som nu kan komma att beskattas. Bärkassen är den produkt som svarar för den största förbrukningen och användningen av återvunnen plast i Norden, säger Lars Lundin.

Enligt Maria Gardfjell, riksdagsledamot, vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet, är en skatt på plastpåsar en bra signal för att minska konsumtionen av plast och ta tillvara på resurserna bättre.

–Jag tycker att det har blivit en märklig diskussion. Användningen av plast behöver vi minska av flera skäl. Det är såväl en miljöfråga, som med till exempel nedskräpning, som en resursfråga och en klimatfråga. Förbränningen av plastpåsar tillverkade av fossil plast – som många använder för att slänga soporna i, i stället för de vanliga tunnare soppåsarna – ger stora klimatutsläpp. 

Hur ser du på kritiken om att skatten på plastbärkassar är en fiskal skatt?

–Jag har själv jobbat i dagligvaruhandeln och jag vet att plastpåsarna också kan ses som en viktig intäkt. Så när handeln kritiserar regeringen för att skatten skulle ha en fiskal effekt samtidigt som man förlorar en intäkt kan man börja diskutera vad som är hönan och ägget.

Enligt producenter är plastbärkassen den produkt som svarar för den största förbrukningen av återvunnen plast i Norden. Vad säger du om det?

–Det har skett en utveckling inom plastpåsesidan de senaste 10 till 20 åren. Dels har det kommit in produkter som är återvunna och dels de som är tillverkade av fossilfria råvaror. Det är jättebra. Det är ännu bättre om konsumtionen kan minska. Företag som tillverkar produkter som fasas ut eller förändras måste naturligtvis säkerställa hur de kan utveckla sin verksamhet.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer