TT
De svenska krispaketen

Tillväxtverket: Moder får göra aktieutdelning även om dotter får krisstöd

Tillväxtverket har varit snabba med att börja tillämpa utdelningsstoppet för de företag som tar emot krisstöd. Nu ger myndigheten ett tydligt besked på en fråga som har oroat stora delar av näringslivet. Kan man göra aktieutdelningar i ett moderbolag om dotterbolaget har tagit emot krisstöd för till exempel korttidsarbete?

Den senaste tiden har det debatterats hårt om det är rätt att stoppa aktieutdelningar när företag är föremål för olika former av stödåtgärder i samband med coronakrisen.

Tillväxtverket har i flera omgångar försökt klargöra vad som gäller. Så sent i förra veckan gav myndigheten besked om från när utdelningsstoppet gäller. Om aktieutdelning eller annan pengaöverföring som exempel koncernbidrag lämnats före 16 mars så kan det vara okej att få statsstöd, men inte efter, menar myndigheten.

Men många oklarheter kvarstår, bland annat vilka regler som gäller förhållandet mellan moderkoncern och dotterbolag och frågan om koncernbidrag.

Nu ger Tillväxtverket i ett mejlsvar följande besked om det är möjligt att göra aktieutdelningar i ett moderbolag om dotterbolaget har tagit emot krisstöd för till exempel korttidsarbete:

”Utifrån det resonemang som vi haft som grund för vårt ställningstagande, det vill säga att bolagen i en koncern är arbetsgivare (skilda juridiska personer), så har vi sett det som fullt möjligt att till exempel ett moderbolag (som inte erhåller stöd för korttidsarbete) kan göra utdelning, samtidigt som ett dotterbolag mycket väl kan vara en ”arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter” och följaktligen berättigad att uppbära korttidsstöd”.

– Varje juridisk person bedöms var för sig. Modern är inte begränsad till utdelningar om dottern utnyttjar stöden, säger Göran Grén, avdelningschef för företagsjuridik på Svenskt Näringsliv.

Han menar att många företag med omfattande företagsstruktur som till exempel investmentbolag skulle drabbas hårt om moderbolaget förbjöds att dela ut. Även många pensionsförvaltare skulle få det tufft.

– Det här är ett väldigt glädjande besked. Den här typen av tydliga besked behöver vi från Tillväxtverket som är den myndighet som har till uppgift att tolka lagstiftningen. Det är en springande punkt för många av våra medlemsföretag, säger Göran Grén.

Nu kvarstår frågan om vilka regler som gäller om koncernen även gör interna transaktioner bolagen emellan. Frågan är ställd men svaret har ännu inte kommit.

– Koncernbidrag är en skatterättslig fråga som hamnar i skottgluggen nu då de liknas vid att göra utdelningar. Frågan är om Tillväxtverket tillåter bidrag från dotterbolag till moderbolag om modern gör utdelningar. Jag inväntar svar från Tillväxtverket, säger Göran Grén.

Andra negativa effekter

Flera andra negativa effekter återstår. Till exempel kunde fPlus nyligen avslöja att staten mer eller mindre tvingar småföretagare att offra en av sina viktigaste livlinor – utdelningar enligt 3:12-reglerna.

Skatteexperten Hans Peter Larsson på Far, branschorganisationen för revisorer och skatterådgivare varnade för att utdelningsstoppet riskerar att slå mot 400 000 fåmansföretagare på ett sätt som inte kan ha varit tanken.

– Ja, vi har ungefär 300 000 fåmansaktiebolag och vissa av dem har ju mer än en ägare, så i runda slängar pratar vi om 400 000 aktiva ägare som berörs. Sen kanske inte alla permitterar, men nu räknar man ju med att det blir väldigt många fler som tvingas söka stöd än man först trodde, säger han.

Som lagtexten är formulerad i dagsläget gäller samma regler för alla typer av bolag, oavsett storlek. Det krävs en lagändring för att mindre bolag ska kunna undantas från möjligheten till värdeöverföringar samtidigt som man uppbär stöd, menar Tillväxtverket.

Toppnyheter

Patienten Jennifer Haller får Modernas vaccin under försöket den 16 mars. Ted S. Warren / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Alla 45 patienter i Modernas test utvecklade antikroppar – endast milda symptom

Alla 45 patienter som deltog i läkemedelsbolaget Modernas test med ett potentiellt coronavirusvaccin har utvecklat antikroppar, skriver CNBC.

Enligt det Astra Zeneca-delägda bolaget fick samtliga patienter ett ”robust” skydd. Moderna uppger att de deltagande personerna utvecklat ett fyra gånger starkare skydd än patienter som återhämtat sig från covid-19.

Över hälften av de deltagande patienterna fick också någon form av biverkningar, som illamående eller huvudvärk. Men symptomen var så pass milda att experimentet inte behövde avbrytas.

Datan har publicerats i New England Journal of Medicine. Resultaten är lovande men arbetet med vaccinet är ännu inne i ett tidigt stadium, konstaterar CNN.

1 tim
Arkivbild på ett SJ-tåg. Tor Johnsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Näringsdepartementet ska kontakta SJ om trängseln

Näringsdepartementet har fått i uppdrag att ta kontakt med SJ för att låta tågbolaget berätta hur det tänker kring trängsel på tågen. Det säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till TT efter oro kring virusspridning på grund av många människor i vagnarna.

Före månadsskiftet kunde den som bokade biljetter på SJ vara säker på att inte hamna bredvid en okänd person. Någon sådan garanti finns inte längre när SJ nu kör med cirka 75 procents kapacitet.

SJ:s presschef Tobbe Lundell upplever inte att Folkhälsomyndigheten har några problem med upplägget.

– Vi har haft ett antal möten med dem och är alltid beredda att göra förändringar om de skulle ändra sina anvisningar, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Bild från klimatprotester i Frankfurt i Tyskland den 20 september 2019. Michael Probst / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

Ekonomer: Ge ett rungande ja till EU:s nya koldioxidtull

Sverige bör helhjärtat stödja EU:s förslag om en koldioxidtull mot omvärlden under Europeiska rådets möte i veckan, skriver ekonomerna Anders Olshov och Håkan Pihl på DN Debatt.

Duon menar att förslaget har två tydliga fördelar: det är en mycket viktig klimatåtgärd och det likställer konkurrensen inom och utanför unionen. En sådan gränsskatt skulle leda till att förorenare finner det lönsamt att genomföra utsläppsminskningar, spår ekonomerna.

”EU måste för sin trovärdighets skull visa att koldioxidtullen inte primärt handlar om egenintresse – om att finansiera sin återhämtningsfond på föreslagna 750 miljarder euro och att rädda jobb i EU – utan om att hjälpa världen att hejda klimatförändringen.”

2 tim
Illustrationsbilder. TT
undefined

Tvågradersmålet är positivt även för ekonomin

Att begränsa den globala uppvärmningen till två grader i enlighet med Parisavtalets mål är inte bara gynnsamt för klimatet utan även för ekonomin. Det är resultatet av nya beräkningar som forskare vid bland annat Chalmers gör i en studie som publiceras i Nature Climate Change, rapporterar SR Vetenskapsradion och DN.

Forskarna har gjort nya beräkningar i den så kallade DICE-modellen som Yaleprofessorn William Nordhaus fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018. Han drog då slutsatsen att det samhällsekonomiskt är mest optimalt att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100.

Modellen har nu uppdaterats med forskningsresultat gällande exempelvis skador av klimatförändringar i framtiden – den nya slutsatsen är att två grader eller lägre är optimalt.

– Det här visar att det går att motivera kraftfulla klimatåtgärder på rent ekonomiska grunder, säger Christian Azar professor i energi och miljö på Chalmers, till DN.

Idag 08:41
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer