TT
De svenska krispaketen

Tidigare Volvo-vd:n: Staten på väg att ta över näringslivet – ”Katastrof”

På 70-talet gick staten in och köpte företag lite här och där utan någon egentlig kunskap om företagsledning, menar den före detta Volvo-vd:n Sören Gyll. Nu varnar han för att samma sak är på väg att hända igen, med coronakrisen som täckmantel. ”Det är en farlig väg och konsekvenserna blir svåra att överblicka”, säger han till fPlus.

Näringslivet bör se upp för statens framfart med att gödsla pengar över företagen under coronakrisen. Det riskerar att leda till en baksmälla där fel företag hålls under armarna och andra företag riskerar att hamna under statlig kontroll även efter krisen. Det anser Sören Gyll, tidigare vd för Volvo.

”Man vill ha något tillbaka också”. Så sa finansminister Magdalena Andersson under en intervju i SVT Morgonstudion den 3 april, angående de pengar som staten nu fördelar till krisande bolag. Hon var tydlig med att regeringen planerar att låta staten ta över stora delar av ägandet i näringslivet. ”Staten kan inte äga tusentals caféer och restauranger, men däremot större och mer strategiska företag”, sa hon och menade vidare att ett ökat ägande i SAS inte vore orimligt. ”Staten gick ju in som ägare i Nordea, när de krisade”, sa hon vidare.

– Om regeringen visste vilket hästjobb det är att driva bolag och hur många människor man måste kommunicera med på olika nivåer. Det går inte bara att slänga in en pengapåse på företagarnas bord och tro att allt kommer lösa sig, säger Sören Gyll.

Vet vad statlig inblandning innebär

Och han vet vad statlig inblandning i företag innebär. Han tog över Statsföretag AB, effektiviserade det och gjorde om det till Procordia 1984. Statsföretag bildades 1970 för att samla en rad statliga företag inom ett och samma bolag – ett bolag som rymde en snårskog av olika företag i olika branscher, allt från gruvnäring (LKAB) till restauranger (Sveriges allmänna restaurangaktiebolag SARA).

– På sjuttiotalet gick staten in och köpte företag lite här och där utan någon egentlig kunskap om företagsledning. I någon mån kan man likna detta vad som håller på att hända i dag. Staten försöker överbrygga krisen genom att pumpa in pengar och öka det statliga ägandet, säger Sören Gyll. 

Den ekonomiska krisen vid mitten av 70-talet visade sig snabbt på Statsföretags siffror som övergick kraftiga minusresultat. Staten pumpade in stora ekonomiska stödpaket till basnäringarna och staten ökade sitt ägande inom framförallt gruv-, järn- och stålindustrin.

”Riskerar att avtrubba oss”

Sören Gyll menar att denna typ av statlig krisstödspolitik var skadlig. De kraftiga statliga subventionerna, som inte ackompanjerades med rätt kunskap och management, till de krisdrabbade branscherna cementerade en ineffektiv struktur. I stället borde näringslivet ha genomlevt det nödvändiga stålbadet för att därefter stöpa om strukturen.

– Vi ser samma sak hända nu. De enorma summor som nu öses över företagen riskerar att avtrubba oss och leda till katastrof om det inte kombineras med bra management, säger Sören Gyll.

Han föreslår i stället att de som är bäst lämpade att leda näringslivet, nämligen näringslivet självt, bör fördela pengarna – allt enligt marknadskrafternas mekanismer. Han pekar på att det redan finns etablerade former för hur riskkapital når livsdugliga bolag på ett effektivt vis – genom riskkapitalbolag.

– Jag föreslår att alla livskraftiga bolag med stark ledning som i dag har möjlighet att stötta näringslivet bör göra detta – genom ett skapande av ett riskkapitalbolag. Näringslivet kan tillsammans skapa det riskkapital som behövs för att rädda viktiga och livsdugliga företag, säger Sören Gyll.

Krävs ”Know-how”

Han menar att bolaget ska arbeta utifrån de principer som etablerade riskkapitalbolag arbetar i dag. Genom att skapa ett riskkapitalbolag med utdelningskapital från de större och livskraftiga bolagen, samt med visst stöd av staten, kan man identifiera och stödja de långsiktigt livskraftiga företag som har bekymmer i dag. I detta bolag är det viktigt att samla så mycket know-how och erfarenhet från näringslivet som möjligt.

Och det viktigaste är att nuvarande ägare ska ha goda möjligheter att återta ägandet på sikt. Genom att erbjuda optioner till tidigare ägare att återta företaget när det kommer på säkerställer man att drivkraften bibehålls.

– När ett riskkapital går in så innebär detta att ägandet späs ut. Men jag menar att detta riskkapitalbolag inte ska bli långsiktiga ägare. Nuvarande ägare ska kunna återköpa aktierna när utvecklingen blir stabilare. Om ägaren då inte vill detta så kan man sälja vidare eller börsnotera det. Men alltid i samråd med den nuvarande ägaren, säger Sören Gyll.

När krisen sedan är över menar han att riskkapitalbolaget så snabbt som möjligt ska avvecklas.

– Det gödslas med en väldig massa kapital från regeringen just nu men den praktiska kunskapen om management och om hur näringslivet fungerar lyser med sin frånvaro. Detta bolag skulle kunna lösa problemet. Hur kan någon föreställa sig att staten skulle kunna sköta ett företag lika bra som en familjeföretagare i Småland med flera generationer bakom sig? Det är en farlig väg att gå och konsekvenserna kan bli svåra att överblicka, säger Sören Gyll.

”De vet inte ens vad utdelning är”

Han är också bekymrad över den brist på kunskap som regeringen har inom både juridik och ekonomi.

– De horribla uttalanden som bland annat Per Bolund och Morgan Johansson har gjort sig skyldiga till om buffertkrav och utdelningar blottar den brist på erfarenhet som finns. De vet ju inte vad utdelning är för något ens, eller vad utdelningar betyder för samhällsekonomin. Varifrån tror de till exempel att stora delar av vårt pensionskapital kommer från, undrar Sören Gyll.

Till syvende och sist är det ett gediget ägarengagemang och kunnig ledning som är a och o för att företagen ska kunna bli livskraftiga.

– Om regeringen bara visste vilket hårt arbete det är att leda ett företag, både små och stora. Man måste ha kontakter på alla nivåer. När jag var vd för Volvo minns jag hur jag ställde mig på lagret ena dagen och hissade upp mig på en gaffeltruck och pratade med folket på fabriksgolvet, medan jag andra dagen kunde tala med toppolitiker i någon annan del av världen. Det räcker inte bara att kasta in en påse pengar och sedan villkora dem med konstigheter som utdelningsförbud, säger Sören Gyll.

– Tänk dig ett familjeföretag med några generationer på nacken. Vad skulle det innebära för drivkraften om staten kom in tog över ägandet? Det, kan jag säga, skulle göra väldigt ont. Och det skulle innebära katastrof hela filosofin kring företagande, säger Sören Gyll.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer