Tre män åtalas för mordet på den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia som dödades av en bilbomb 2017, rapporterar flera medier.

De tre männen, bröderna Alfred och George Degiorgio och Vincent Muscat, greps redan i december 2017 men först nu är det möjligt för en åklagare sätta ett datum för rättegången.

Caruana Galizia mördades samtidigt som hon undersökte högt uppsatta personers kopplingar till de så kallade Panamadokumenten. Bland annat var Vincent Muscat en av personerna hon granskade.

De tre misstänkta har nekat till mordet.

Den feministiska hemsidan Gardet publicerade ett hatmejl som en 16-åring skickat till redaktionen där hans namn och mejladress var fullt synligt. Det är ”enligt all etablerad medieetik ett groteskt övertramp”, skriver debattören Isobel Hadley-Kamptz i en krönika i Medievärlden.

Hon skriver vidare att sajten drivs av etablerade journalister som borde ha koll på lagstiftningen och medieetiken och anser att ett elakt mejl från ett barn knappast är av allmänintresse.

Myra Åhbeck Öhrman frågar sig i en krönika om hur straffvärdet på en sådan uthängning ska mätas och om de är redo att ta sitt ansvar om uthängningen skulle få allvarliga konsekvenser.

”Även kampen mot ondskan kan bli farlig när den tillåts överskrida lagens gränser”, skriver hon.

Nyligen öppnade civilminister Ardalan Shekarabi för att förbjuda spelreklam, med folkhälsan som argument. Riskerar nu andra branscher att gå samma öde till mötes? Debattören Mattias Svensson är en av de som varnar för en framtid med varningstexter och inskränkningar i näringsfriheten.

Ett förbud mot spelreklam skulle inte bara drabba spelbolagen. Ett stort antal aktörer skulle spolas ut med badvattnet, och äventyra jobben i flera branscher. Men det allvarligaste av allt – det skulle innebära ett vingklippt medielandskap och en inskränkning i yttrandefriheten i vid mening. Det menar den liberala debattören Mattias Svensson i en krönika i Arbetsmarknadsnytt.

”Reklamförbud vore en inskränkning i företagens kommersiella yttrandefrihet, men är också en indirekt inskränkning av yttrandefriheten i vidare mening. Mycket av reklamen finansierar oberoende medier – tryckta, digitala och etermedier som radio- och tv. Varje inskränkning av vilka företag som får göra reklam för sina legala produkter är också en inskränkning av möjligheterna att finansiera oberoende medier och journalistik”, skriver Mattias Svensson.

Han menar även att arbetstillfällen hotas i fler branscher än bara spelbranschen.

”Egenproduktion av underhållning, komedier och samhällsprogram skulle behöva dras ner, vilket skulle ge färre jobb till skådespelare och andra kulturarbetare”, skriver han.

Alba Kokalari står på fjärde plats på Moderaternas lista i EU-valet. För fPlus berättar hon om varför Europafrågorna varit den röda tråden genom hela hennes politiska engagemang. ”Jag brinner för frihet och demokrati. EU är vår främsta plattform för att lösa akuta problem och är ett samarbete som gör samhället, världen friare och bättre”, säger hon.

Hat och hot på nätet hotar yttrandefriheten, skriver Anders L Pettersson och Marcin de Kaminski från Civil Rights Defenders i en debattartikel i Aftonbladet. ”Själva grundpelaren för demokratin, det fria ordet, är under attack”, skriver de. Enligt organisationens nya rapport om hat och hot på nätet tvekar många opinionsbildare att yttra sig ibland.

Det är få som hunnit både bli och vara minister före 30-årsdagen. Aida Hadzialic är unik i Sverige i detta avseende. Men den politiska karriären för det socialdemokratiska stjärnskottet fick ett abrupt slut när gymnasieministern fastnade i en poliskontroll med alkohol i kroppen i augusti 2016. Fast frågan är om slut egentligen är rätt ord. Hadzialic beskriver i en längre intervju med fPlus att hon inte lämnat ”rörelsen” och pekar själv ut vad hon helst skulle vilja ägna sig åt vid en comeback.

Hadzialic tror på en ”europeisk renässans”, trots det pressade läget för EU och Europa just nu men menar att socialdemokratin behöver fundera över ”vilken ställning man ska ha i ett Europa som har blivit mer välmående”.

Den förre ministern delar också med sig av frågorna hon får i sin nuvarande roll som konsult från företag och organisationer som tar hjälp för att göra sin omvärldsanalys.

Sverige är ett av de EU-länder där politikens försök att styra medborgarnas livsstil går allra längst.

Det visar det nya Nanny State Index för 2019 som presenteras idag. Indexet är en sammanställningen av olika livsstilsregleringar i EU.

Några förbud som gör att Sverige placerar sig högt upp på listan är det kommande rökförbudet på uteserveringar utanför restauranger, samt förslag på olika punktskatter på läsk och socker, enligt Blanche Jarn, som är ansvarig för indexet på tankesmedjan Timbro.

–Folkhälsopolitik är de små stegens tyranni. Jag hoppas att indexet över tid ska bidra till en ökad förståelse för att långtgående förmynderi är betydligt skadligare för samhället än de livsstilar som politikerna försöker klämma åt.

Syftet med index, som publiceras årligen sedan 2016, är att identifiera de bästa och de värsta länderna att äta, dricka, röka och röka e-cigaretter i, men också att peka på konsekvenserna av långtgående paternalism.

Förbud mot olika typer av livsstilar och beteenden kringskär människors frihet, men har också skadliga effekter på samhällsekonomin, skriver Timbro.

Situationen för eritreanska medier har förvärrats. Det säger Aaron Berhane, en av grundarna till tidningen Setit där Dawit Isaak arbetade, till Kulturnytt i P1.

Den förre chefredaktören besöker för första gången Sverige och i en intervju med SVT:s Kulturnyheterna riktar han även kritik mot UD för hur Sverige agerat i fallet.

Journalisten och göteborgaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea 2001.

– Det måste få ett slut. Vilka förändringar har vi sett de senaste 17–18 åren som gått? Inga, säger Aaron Berhane till SVT.

I dag slog EU-parlamentet fast att nya regler ska införas för att skydda den som larmar om oegentligheter på arbetsplatsen, en så kallad ”visselblåsarlag”.

EU-parlamentarikern Max Andersson, invald för Miljöpartiet men numera medlem i Partiet Vändpunkt, är nöjd efter dagens ja i parlamentet.

– Visselblåsarna är vår tids hjältar. De står upp för demokratin och avslöjar orättvisor, säger han till TT.

Sverige är en av tio EU-länder där det redan i dag finns ett brett skydd för ”visselblåsare”, men nu måste även de andra arbeta mot att alla typer av straffåtgärder mot visselblåsare från arbetsgivare förbjuds.

Reglerna ska nu formellt klubbas av EU:s ministerråd.