Det samhälle som vill ha kvar sina invånare borde lära sig den simpla historiska läxan som kommunistiska stater vägrar göra: Det är inte murar, övervakning och hot om straff som gör att människor stannar kvar. Det är snarare något helt annat, skriver fPlus-reportern Ana Cristina Hernández.

I Sverige kan jättelika medieföretag, utan risk för påföljd, ge sig på mindre företag genom att publicera lögnaktiga uppgifter. Det måste få ett slut, skriver Mats Olin och Pamina Falck från Näringslivets Medieinstitut i en debattartikel i Dagens Juridik.

Näringslivets medieinstitut, NMI, har i en rapport samlat elva fall när företag blivit osakligt uthängda i media. Gemensamt är att de uthängda företagen tar kostnaden, även när det är journalister som brustit i sitt arbete och orsakat skada.

NMI menar att Sverige sticker ut i en internationell jämförelse där företagen inte kan skydda sig mot förtal. Det måste gå att finna en bättre balans mellan yttrandefriheten och skyddet mot lögnspridning och förtal, skriver debattörerna i Dagens Juridik.

Medborgarrättsaktivisten Martin Luther Kings dotter Bernice King säger att hennes far mördades på grund av desinformationskampanjer. Det säger hon som svar på Facebook-vd:n Mark Zuckerbergs tal om att sociala medier inte bör faktagranska politiska annonser.

Två gånger i talet, som livesändes på plattformen och till stor del handlade om vikten av yttrandefrihet, hänvisade Zuckerberg till Martin Luther King. Han sa att plattformen bör ge utrymme för minoritetsröster och uppgav att det juridiska stödet för yttrandefrihet – även vid faktafel – baseras på ett rättsfall med en kampanj från medborgarrättsrörelsen.

Den 39-årige Nobelpristagaren Martin Luther King mördades i Memphis 1968. James Earl Ray dömdes till 99 års fängelse för mordet. Han erkände men tog sedan tillbaka medgivandet, varpå han fick stöd av Martin Luther Kings son Dexter Scott King.

Tre män åtalas för mordet på den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia som dödades av en bilbomb 2017, rapporterar flera medier.

De tre männen, bröderna Alfred och George Degiorgio och Vincent Muscat, greps redan i december 2017 men först nu är det möjligt för en åklagare sätta ett datum för rättegången.

Caruana Galizia mördades samtidigt som hon undersökte högt uppsatta personers kopplingar till de så kallade Panamadokumenten. Bland annat var Vincent Muscat en av personerna hon granskade.

De tre misstänkta har nekat till mordet.

Den feministiska hemsidan Gardet publicerade ett hatmejl som en 16-åring skickat till redaktionen där hans namn och mejladress var fullt synligt. Det är ”enligt all etablerad medieetik ett groteskt övertramp”, skriver debattören Isobel Hadley-Kamptz i en krönika i Medievärlden.

Hon skriver vidare att sajten drivs av etablerade journalister som borde ha koll på lagstiftningen och medieetiken och anser att ett elakt mejl från ett barn knappast är av allmänintresse.

Myra Åhbeck Öhrman frågar sig i en krönika om hur straffvärdet på en sådan uthängning ska mätas och om de är redo att ta sitt ansvar om uthängningen skulle få allvarliga konsekvenser.

”Även kampen mot ondskan kan bli farlig när den tillåts överskrida lagens gränser”, skriver hon.

Nyligen öppnade civilminister Ardalan Shekarabi för att förbjuda spelreklam, med folkhälsan som argument. Riskerar nu andra branscher att gå samma öde till mötes? Debattören Mattias Svensson är en av de som varnar för en framtid med varningstexter och inskränkningar i näringsfriheten.

Ett förbud mot spelreklam skulle inte bara drabba spelbolagen. Ett stort antal aktörer skulle spolas ut med badvattnet, och äventyra jobben i flera branscher. Men det allvarligaste av allt – det skulle innebära ett vingklippt medielandskap och en inskränkning i yttrandefriheten i vid mening. Det menar den liberala debattören Mattias Svensson i en krönika i Arbetsmarknadsnytt.

”Reklamförbud vore en inskränkning i företagens kommersiella yttrandefrihet, men är också en indirekt inskränkning av yttrandefriheten i vidare mening. Mycket av reklamen finansierar oberoende medier – tryckta, digitala och etermedier som radio- och tv. Varje inskränkning av vilka företag som får göra reklam för sina legala produkter är också en inskränkning av möjligheterna att finansiera oberoende medier och journalistik”, skriver Mattias Svensson.

Han menar även att arbetstillfällen hotas i fler branscher än bara spelbranschen.

”Egenproduktion av underhållning, komedier och samhällsprogram skulle behöva dras ner, vilket skulle ge färre jobb till skådespelare och andra kulturarbetare”, skriver han.

Alba Kokalari står på fjärde plats på Moderaternas lista i EU-valet. För fPlus berättar hon om varför Europafrågorna varit den röda tråden genom hela hennes politiska engagemang. ”Jag brinner för frihet och demokrati. EU är vår främsta plattform för att lösa akuta problem och är ett samarbete som gör samhället, världen friare och bättre”, säger hon.

Hat och hot på nätet hotar yttrandefriheten, skriver Anders L Pettersson och Marcin de Kaminski från Civil Rights Defenders i en debattartikel i Aftonbladet. ”Själva grundpelaren för demokratin, det fria ordet, är under attack”, skriver de. Enligt organisationens nya rapport om hat och hot på nätet tvekar många opinionsbildare att yttra sig ibland.

Det är få som hunnit både bli och vara minister före 30-årsdagen. Aida Hadzialic är unik i Sverige i detta avseende. Men den politiska karriären för det socialdemokratiska stjärnskottet fick ett abrupt slut när gymnasieministern fastnade i en poliskontroll med alkohol i kroppen i augusti 2016. Fast frågan är om slut egentligen är rätt ord. Hadzialic beskriver i en längre intervju med fPlus att hon inte lämnat ”rörelsen” och pekar själv ut vad hon helst skulle vilja ägna sig åt vid en comeback.

Hadzialic tror på en ”europeisk renässans”, trots det pressade läget för EU och Europa just nu men menar att socialdemokratin behöver fundera över ”vilken ställning man ska ha i ett Europa som har blivit mer välmående”.

Den förre ministern delar också med sig av frågorna hon får i sin nuvarande roll som konsult från företag och organisationer som tar hjälp för att göra sin omvärldsanalys.