Bevaka
Vinster i välfärden

Anders Holmström/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - analyser

”Idén om löntagarfonder är inte död”

Det är 35 år sedan den första demonstrationen mot löntagarfonderna genomfördes i oktober 1983. De togs bort av Bildt-regeringen 1991 men idén om löntagarfonderna är långt ifrån död, menar PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri och flera andra tidskrifter påminner om att socialismen och marknadsfientliga tankar fortfarande lever.

De senaste årens debatt om vinster i välfärden påminner mycket om hur argumenten om löntagarfonder lät från vänstern och LO. Begreppet ”övervinster” hörs igen, skriver PM Nilsson och avslutar sin ledare med:

”Propositionen röstades ner av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Denna antisocialistiska majoritet funderar C och L nu på att lämna, till förmån för ett historiskt försvagat S och ett starkare V.”

Mikaela Hellman beskriver i en krönika på Timbros hemsida hur situationen ser ut i Storbritannien. Labour störtar längre vänsterut i allt högre hastighet och lanserade nyligen ett förslag som låter bekant för den svenska publiken.

Förslaget går ut på att företag med över 250 anställda gradvis ska överföra ägandet upp till 10 procent till de anställda som också ska få del av vinsten. Mikaela Hellman kallar förslaget för ”löntagarfonder light”.

Vänstern firar framgångar också i Frankrike och Sverige. Riskerna med ett socialdemokratiskt parti i kris och en stark vänsterfalang med en marknadsfientlig politik ska inte underskattas, menar Mikaela Hellman och skriver:

”Svenska frihetsvänner kan behöva ta en titt på britterna och påminna sig om att socialismen, trots allt, inte är död.”

18 okt
Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Anders Borg: En svag regering kan inte höja skatter

Tidigare finansministern Anders Borg bedömer att Sverige får dras med en svag och handlingsförlamad regering. ”På kort sikt kan det vara bra för företagen. Med en svag regering finns ingen riksdagsmajoritet för skattehöjningar. Vi slipper också en lagstiftning som begränsar vinster i välfärden”, säger han till fPlus.

Anders Borg, 50, presenterar i en intervju med fPlus sitt eget förslag till den skattereform som han menar Sverige behöver för att möta nästa lågkonjunktur. Han bedömer att Sverige har tre stora utmaningar framför sig. Den första är förbättra företagsklimatet och stärka konkurrenskraften.

– Det görs genom att sänka marginalskatterna och värnskatten och ägandebeskattningarna måste förbättras. Idag har vi dubbelbeskattning på ägande i företagande; först bolagsskatt på den vinst företagen gör och sedan tillkommer utdelningsskatten. Dubbelbeskattningen hämmar investeringsviljan i Sverige, säger han.

Den andra utmaningen är att snabba upp integrationen av nyanlända och införa en tydlig arbetslinje i integrationspolitiken.

– Det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Man måste också flytta dit där jobben finns och utbildningssystemet måste anpassas till yrken där jobben finns, säger Anders Borg.

Den tredje utmaningen som Sverige behöver ta sig an är obalanserna på bostadsmarknaden. Allt fler flyttar från landsorten till storstadsregionerna i en snabbare takt. Att Sverige urbaniseras är bra, anser Anders Borg, men den låga räntan och strukturproblemen som uppstår i storstäderna höjer trycket. Anders Borg vill att hushållens möjligheter att dra av räntekostnaderna för bolån minskas.

– Ränteavdragen är för omfattande idag. Minskningen ska förstås ske gradvis över en period av 10-20 år så att marknaden inte kraschar. Jag vill också att beskattningen av fastigheter höjs.

Poängen med en höjd fastighetsskatt är, enligt Anders Borg, att på ett rimligt sätt finansiera den borttagna värnskatten och höjningen av brytpunkten för statlig beskattning.

– En höjning av fastighetsskatten motverkar också överhettningen i bostadssektorn, säger han.

Dessa tre utmaningar utgör basen i Anders Borgs skattereform. När det gäller frågan vem som ska genomföra reformförslaget har han inget självklart svar.

– Det mest troliga nu är att vi får en svag och handlingsförlamad minoritetsregering. Det är ett farligt läge eftersom de finansiella obalanserna då fortsätter att växa. Jag är med andra ord rätt pessimistisk när det gäller sannolikheten att hitta rätt politiska lösningar under mandatperioden.

Anders Borg bedömer att det osäkra politiska läget kan gynna företagen, åtminstone på kort sikt.

– Med en svag regering finns helt enkelt ingen riksdagsmajoritet för skattehöjningar. Jag tror att det kan bli bättre nu än under förra mandatperioden då skatter höjdes hela tiden. Vi slipper också en lagstiftning som begränsar vinster i välfärden, säger han.

15 okt