Bevaka
Vindkraft

Den akuta elbristen

fPlus reder ut: Därför slår elkrisen till nu

Under det senaste året har allt fler börjat larma för en hotande el- och effektbrist och ett elsystem som riskerar att inte kunna leva upp till våra förväntningar. Svenska Kraftnät, som är ansvarig myndighet för att hålla elsystemet i balans, ser att vi kommer att få en allt mer ansträngd effektsituation de kommande åren.

Och det larmas från olika delar av landet om att nya industrier som vill etablera sig får besked om att de inte kan få tillgång till el.

Så varför larmar många just nu? I grunden är det två problem som sammanfaller.

Brist på planerbar elproduktion

Det första problemet handlar om risk för otillräcklig elproduktion, särskilt under vintertid när elbehovet är som störst. Det måste alltid finnas balans mellan produktion och användning för att elsystemet ska fungera.

Att detta blivit aktuellt just nu orsakas av att kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 kommer att stängas under 2019 och 2020.

Det är stora volymer planerbar kraft som faller ifrån i systemet. Samtidigt är den nya elproduktion som byggs i Sverige främst vindkraft som inte går att planera, vilket skapar utmaningar.

Svenska Kraftnät antar i sina analyser att man bara kan vara säker på att nio procent av vindkraften produceras under de kallaste vinterdagarna. Detta gör att vi får svårt att hålla balansen i elproduktionen under de dagar Sverige har störst elbehov på vintern, vilket Svenska Kraftnät nu larmar om. Då kommer vi att vara starkt beroende av att vi kan importera från våra grannländer.

Dagens problem beror bland annat på att den fria delen av elmarknaden –elproduktionen – i stor utsträckning är politiskt styrd. Det här grundar sig i att förnybar el har subventionerats på marknaden med hjälp av elcertifikatssystemet.

Och det är framförallt väderberoende vindkraft som byggts i stora volymer under de senaste åren.

Idag subventioneras elproduktion som är konkurrenskraftig på marknadsmässiga villkor i sig själv, vilket har skapat en obalans på marknaden.

Men det finns också en tilltagande utmaning framåt, menar flera experter. Till exempel uppstår frågan om vad som på sikt ska upprätthålla stabiliteten i elproduktionen när kvarvarande kärnkraftverk fasas ut? Då kan det vara än viktigare att hålla alla dörrar öppna för alla utsläppsfria alternativ då det är osäkert om och när ny teknik med lagring och efterfrågeflexibilitet kan bidra till att lösa problemen.

Bristande överföringskapacitet i elnäten

Det andra problemet är begränsad kapacitet i elnäten som sätter stopp för nyetableringar i vissa delar av landet. Det pågår just nu en snabb ökning av elanvändandet i samhället, inte minst i nya datacenter och tillverkande industrier, men också i nya bostadsområden och elanvändande lösningar i transportsektorn – som elbilar och ny tunnelbana i Stockholm.

I vissa delar av landet klarar elnäten helt enkelt inte av att föra över tillräckligt med el till de nya elanvändarna. Och att bygga ut elnäten är en process som tar många år på grund av de långa processerna med att få tillstånd.

Om näringslivets behov av nyanslutningar inte möts kan det leda till en samhällsekonomisk kostnad om 150 miljarder om året fram till 2030, enligt en rapport som Energiföretagen låtit konsultföretaget Pöyry ta fram.

Rapporten visar även att trängseln i elnäten på många håll redan utgör ett hinder för både klimatomställning och tillväxt vilket innebär en samhällsekonomisk kostnad på 80 miljarder kronor per år redan nu.

Källa: Svenska Kraftnät, Energiföretagen, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Ekonomifakta, SKGS – basindustrins energisamarbete.

19 nov 2018