Bangladesh vill ta ett lån från Världsbanken på två miljarder dollar, motsvarande 17,5 miljarder kronor, för att påbörja projekt som ska skydda landet mot klimatförändringarna. Flera andra förfrågningar är dessutom ute, skriver Bloomberg.

Det lågt liggande landet, som har världens största floddelta, drabbas ofta hårt av översvämningar. Och värre kan det bli. Även om temperaturerna ”bara” stiger med 1,5 grader bedöms 600 000 människor permanent förlora sina hem.

Om lånen godkänns ska landet i ett första skede påbörja ett 80-tal projekt, bland annat byggandet av vallar och kanaler. Förhoppningen är att projekten på samma gång ska minska fattigdomen.

Den nu pågående kollapsen för klädexporten har inte något att göra med slavar som befrias. Det rör sig tvärtom om miljontals människor som för första gången fått näsan över vattenytan tack vare världshandeln, som nu obarmhärtigt trycks ned igen, skriver Johan Norberg.

När pandemin nu går in i nästa fas, borde vi inte bara tala om en omstart av ekonomin utan också om en omställning av miljöpolitiken. Det menar Karin Svanborg-Sjövall som skriver att det finns mycket att lära av det globala samarbetet under coronakrisen.

Världsbanken bedömer att de ekonomiska effekterna från coronautbrottet kommer att hindra 24 miljoner människor i Asien och Stilla havsregionen att ta sig ur fattigdom, rapporterar flera medier.

I sitt värstascenario bedömer Världsbanken att nästan 35 miljoner personer kan hållas kvar i fattigdom, varav 25 miljoner i Kina. Samtidigt riskerar 11 miljoner fler sjunka under fattigdomsgränsen, som Världsbanken lägger vid 5,50 dollar per dag, runt 55 kronor.

Totalt 25 svenska myndigheter har anlitat ett företag som är svartlistat på Världsbankens sanktionslista, rapporterar SVT. Bland myndigheterna finns Migrationsverket, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

– Vi ser oerhört allvarligt på det här. Jag är rent ut sagt förbannad över att vi är i den här situationen, säger Anders Thoursie, it-direktör på Åklagarmyndigheten, till SVT.

Flera miljoner kronor har betalats ut och de flesta utbetalningar har gått till Idemia. Företaget svartlistades för ”korrupt och svekfullt agerande” efter felaktiga beteende i samband med att ett nationellt id-kortsystem skulle lanseras i Bangladesh.

Tretton svenska företag som är verksamma inom bland annat digital säkerhet, energi och konsultverksamhet svartlistas av Världsbanken för korrupta affärer. Det avslöjar SVT Nyheter.

Kontanter som överlämnats i portföljer, bordellbesök i Amsterdam och en myndighetschef i Laos som fått ny bil ska vara några av anledningarna till att bolagen hamnat på svarta listan.

Energiföretaget GE Power Sweden är ett av bolagen. De har mutat beslutsfattare med över 50 miljoner kronor för att vinna en upphandling från ett kraftverk i Litauen, skriver SVT.

GE Power avböjer intervju, men skriver att utredningen började långt innan nuvarande ägaren General Electric köpte verksamheten 2015.

Skyddet för äganderätten och rättssäkerheten i Sverige håller på att vittra sönder, varnar flera tunga experter. Och nu börjar bilden sprida sig till andra länder, visar fPlus djupdykning. Svallvågorna efter regeringens hantering av Preem är bara ett av många exempel. ”Det är illa ute med Sverige som rättsstat”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Världsbanken borde sluta låna ut pengar till Kina, anser USA:s president Donald Trump enligt Reuters.

Utspelet kommer dagen efter att världsbanken beslutat om ett femårigt låneprogram till Kina värt 1–1,5 miljarder dollar.

”Varför lånar världsbanken ut pengar till Kina? Kan det här vara möjligt? Kina har gott om pengar och om de inte har det så producerar de bara nya. Sluta!”, skriver Trump på Twitter.

Världsbanken menar att deras utlåning till Kina minskat drastiskt.

Världsbanken varnar nu för att handelskriget mellan USA och Kina kan slå sönder det globala handelssystemet, skriver TT.

– Det är ett tänkbart scenario, säger Världsbankens chefsekonom Pinelopi Koujianou Goldberg.

Chefsekonomen, som också är professor vid Yale, menar också att handelskriget kan skapa regionala handelsblock, skriver TT.

De handelskrigande ländernas tullar i sig har små effekter på världsekonomin, menar Goldberg. Men osäkerheten kring vad Donald Trump ska skriva härnäst på Twitter slår hårt mot investeringar. Detta har i sin tur bidragit till att den globala tillväxten fallit till 3 procent, skriver TT.

– Investerare gillar inte osäkerheten, säger Goldberg.

Enligt data från Världsbanken minskar de ekonomiska klyftorna, tack vare en växande medelklass i Indien och Kina, rapporterar Forskning och framsteg.

Data från åren 2008 till 2013 visar att för första gången sedan den industriella revolutionen så har den globala jämlikheten minskat. Den så kallade Gini-koefficienten, som används för att mäta ojämlikhet, har under tidsperioden minskat från 67 till 62.

Utöver den stadiga ökningen av medelinkomster i Indien och Kina bidrar även en förbättrat ekonomiskt läge i Sydamerika till förändringen. Vad som också skett under samma period är att den extrema fattigdomen minskat så att en allt mindre andel av världens befolkning lever på mindre än 1,90 dollar per dag.