Välfärdsmodellen håller på att äventyras när Camilla Läckberg kan slå upp portarna för en privat vårdcentral där ett läkarbesök kostar tusentals kronor, skriver Elinor Odeberg, socialdemokratisk politiker i Region Stockholm, i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Att det över huvud taget är möjligt beror på att borgerligheten i staden har haft ”fritt spelrum att privatisera, fragmentisera och skära ned på den offentliga vården”, skriver hon.

Odeberg är starkt kritisk till att allt från primärvård till gynekologi har privatiserats genom Lagen om valfrihet, och att det har skett samtidigt som den offentliga vården tvingas spara stora pengar. Läckbergs satsning är ett exempel på det, menar hon.

I dag har över 650 000 personer en privat sjukförsäkring, vilket är ett tydligt tecken på att förtroendet för svensk sjukvård har urholkats. Nu krävs en reform av primärvården, skriver Heidi Stensmyren och Karl-Petter Thorwaldsson på DN Debatt.

Privata sjukvårdsförsäkringar belastar den gemensamt finansierade vården snarare än avlastar den. Med knappare resurser och en allt äldre befolkning måste det prioriteras bättre. Bland annat bör en nationell lagstiftning som innebär att hela befolkningen listar sig på en fast namngiven läkare införas, så att patienter får nära vård av läkare som tar ansvar för helheten kring personens hälsa, menar de.

Vården i Sverige är mindre effektiv och har färre vårdplatser än andra länder trots att man har ungefär lika många vårdanställa, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi i en ny rapport som DN rapporterar om.

Rehnberg menar att det behövs mer flexibla anställningsformer i Sverige för att kunna bemanna fler vårdplatser. Detta genom att läkare och sjuksköterskor från privata bolag ska kunna hoppa in på sjukhus vid behov. Fler allmänläkare och en tydligare statlig styrning skulle också kunna lösa problemet.

– Det handlar inte om att staten ska ta över driften av sjukhus, men statens ansvar för styrning och uppföljning borde öka, säger Clas Rehnberg i ett pressmeddelande.

Författaren Camilla Läckberg bemöter nu den kritik som riktas mot hennes vårdcentral på Stureplan som öppnar i dag. Bland hennes följare har det poängterats att priserna är höga för en vanlig Svensson.

”Jag är otroligt ödmjuk inför faktumet att alla inte har råd och möjlighet att komma till Hedda Care”, skriver Läckberg i ett inlägg på Instagram.

Hon skriver också att det är politikernas ansvar att se till att det finns en hållbar vård för alla och att hon bidrar med det hon kan.

”Tills vidare är varje människa som kommer till Hedda Care en människa mindre i vårdkön, utan att det kostar en enda skattekrona.”

Deckarförfattaren Camilla Läckbergs vårdsatsning får både ris och ros. Initiativet får socialminister Lena Hallengren (S) att se rött.

– Det här sticker ju enormt i ögonen. Vi har en lång tradition i Sverige av vård efter behov, inte efter plånbok, säger ministern till Aftonbladet.

Läckbergs vårdcentral ska ha fokus på kvinnor ”som får ta smällen för långa vårdköer” men har kritiserats för sina höga priser.

Allmänläkaren Lars Åberg tar vårdsatsningen i försvar. Han tycker det är okunnigt att rasa mot en privat vårdcentral som inte belastar den allmänna sjukvården.

”Ju fler mottagningar av denna art som etableras, desto kortare blir vårdkön för de som inte anser sig att ha råd till det privata alternativet”, skriver Åberg i ett inlägg på Aftonbladet Debatt.

Flera stora ledarsidor diskuterar under tisdagen den senaste tidens stora vårdvarsel i Stockholm. Liberala Expressen skriver att varslen på Nya Karolinska, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset knappast ger ”intryck av att Moderaterna har läget under kontroll” och att vårdkostnaderna tillåtits dra iväg för mycket och för länge. Aftonbladets ledarskribent Lotta Ilona Häyrynen kallar händelseutvecklingen för ”en fullskalig hagelstorm av varsel”.

Ett annat hett ämne är amerikansk politik. SvD:s Olof Ehrenkrona skriver i sin ledartext om ”det intellektuella förfallet” i politiken på andra sidan Atlanten. Enligt Ehrenkrona har Trump aldrig haft så starkt stöd bland republikanerna som efter veckor av vittnesmål om maktmissbruk, något han förklarar med bland annat kongressens svaga ställning i opinionen och faktaresistens.

Socialdemokraterna i Stockholm pekar ut Moderaterna som ansvarigt för storvarslen i vården, skriver Aftonbladet. Enligt oppositionsborgarrådet Aida Hadzialic (S) har moderatstyret slösat med skattepengar, vilket hon menar har lett fram till uppsägningarna.

– Det här är ett yxhugg mot de svårast sjuka, säger hon till tidningen.

Finansregionrådet Irene Svenonius (M) anger dock andra förklaringar till de hundratals tjänster som ska försvinna. Hon lägger dels ansvaret på det kommunala utjämningssystemet, dels förklarar hon varslen med den pågående omorganiseringen av vården.

Problemet med att det i dag ofta saknas vissa läkemedel på apotek handlar dels om den svenska apoteksmarknaden, dels om det internationella problemet med restnoterade läkemedel, menar läkaren Mikael Hoffman på DN Debatt.

”Prispress i många led har lett till underleverantörer i flera led och otillräckliga mellanlager. Ibland kan alla läkemedelsföretag i världen som tillverkar ett läkemedel vara helt beroende av en enda underleverantör”, skriver Hoffman.

Han menar att frågan ligger på EU-politisk nivå men också på nationell nivå – Sverige har möjligheten att öka lagerhållningen och ta bort hinder för fler läkmedelsföretag att etablera sig.

Sjukvården är den politiska fråga som engagerar väljarna mest, rapporterar SVT Nyheter med hänvisning till en mätning från Novus. 65 procent av väljarna uppger att sjukvården är viktig och frågan engagerar brett oavsett partisympatier.

På andra plats kommer invandring och integration. 53 procent tillfrågade tycker att frågan är viktig, men där är skillnaden beroende på partifärg betydligt större. 49 procent av de sverigedemokratiska väljarna tycker att invandring och integration är den viktigaste politiska frågan medan bara fem procent av socialdemokratiska väljare tycker samma sak.

Sverigedemokraterna har tagit beslut om att utreda hur partiet ska förhålla sig till dödshjälp, rapporterar Ekot. Beslutet togs på landsdagarna mot partiledningens vilja.

SD:s vårdpolitiske talesperson Per Ramhorn säger att han anser att det är mer komplicerat än att bara införa dödshjälp eller ej.

– Problemet är att i de länderna där man har infört dödshjälp så sköts det inte på ett bra sätt, säger han till Ekot.