Sjukvården toppar fortfarande listan över vilken fråga som är viktigast för de svenska väljarna, följt av lag och ordning, invandring och integration. Det visar Novus senaste opinionsundersökning, enligt SVT Nyheter.

Opinionsföretaget har också undersökt vilket politiskt parti som anses vara bäst i olika frågor och där har det inte skett några större förändringar. Men det har skett en del viktiga skiften bland de borgerliga partierna, skriver SVT. Moderaterna har nämligen sedan början av mandatperioden gått om Centerpartiet som det borgerliga parti som väljarna har högst förtroende för i klimatfrågan, samtidigt som partiet nu också anses ha en bättre utbildningspolitik än Liberalerna.

Fortsatt tycker väljarna att Socialdemokraterna har bäst sjukvårdspolitik, medan Moderaterna anses vara bäst inom lag och ordning och Sverigedemokraterna hamnar i topp när det gäller invandring och integration.

Läkarförbundet välkomnar KD:s förslag att ansvaret för sjukvården ska skiftas från regionerna till staten. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Ska vi uppnå en likvärdig vård måste regionernas inflytande över vården minska (...). Pandemin har tydliggjort att statens ansvar för vården måste öka, säger Sofia Rydgren Stale ordförande Sveriges Läkarförbund.

I nuläget är vården olika bra beroende på var i landet man bor, enligt organisationen.

Regionerna ska skrotas – och staten ta över ansvaret för drift och finansiering av sjukvården. Det förslaget presenterades av Kristdemokraterna under måndagen.

På Aftonbladets debattsida skriver partiledaren Ebba Busch om den vårdreform KD vill genomföra. Inspiration har hämtats från Norge och Danmark.

”Sjukvården ska inte vara ett postkodlotteri. Kristdemokraterna har därför i flera år sagt att regionsjukvårdens tid är ute och att vårdansvaret istället ska bäras av staten. Men det är först nu som vi kan visa hur det ska gå till”, skriver hon.

Äldreomsorgen faller långt på listan över väljarnas viktigaste politiska frågor jämfört med för två månader sedan, enligt en ny Novusmätning som SVT rapporterar om.

SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson tror att förändringen kan förklaras med att mediernas fokus har skiftat, vilket i sin tur påverkar allmänhetens.

Sjukvården ligger fortsatt i topp på listan medan lag och ordning samt invandring/integration stiger i väljarnas intresse. De sistnämnda två frågorna ses också som viktigast bland M-, SD- och KD-väljare, medan de som sympatiserar med övriga partier listar miljö och klimat högst.

Den svenska sjukvården gick med överskott i fjol efter att staten betalat ut miljarder i coronastöd, rapporterar Svenska Dagbladet.

Annika Wallenskog, som är chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR), säger till SvD att staten ”överkompenserade” regionerna, och att ett alternativ hade varit att ha en avstämning i slutet av året. Då hade staten kunnat vara mer exakt med utbetalningarna.

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till SvD att det inte rör sig om någon medveten överkompensation, och att regionerna fick pengar för extraordinära kostnader samtidigt som annan vård som aldrig utfördes innebar lägre kostnader.

– Man kan ju fundera på om regelverket var så bra egentligen. Inför nästa kris måste vi kanske vara tydligare med vad som är extraordinära kostnader.

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur vården ska stärka sin beredskap och kapacitet inför krig och kris. Det rapporterar TT.

Bland annat ska en nationell masskadeplan tas fram för hur vården ska hantera extrema lägen där många skadas samtidigt.

Myndigheten ska samtidigt ta fram särskilda prioriteringsprinciper för vård och fördelning av vårdresurser vid extrema situationer som krig.

Socialminister Lena Hallengren (S) säger till TT att frågan är "lite smådelikat att diskutera".

– Men det är klart blir det det extraordinära situationer eller krig så måste man ha en beredskap för det, säger hon.

Sverigedemokraterna vill slå ihop Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, enligt ett pressmeddelande. Syftet är att sjuka och långtidsarbetslösa ska kunna vända sig till en myndighet men med ”mycket närmare samverkan med vården” än i dag.

SD pekar på problem med att olika bedömningar görs i de olika myndigheterna och att människor därmed riskerar att hamna mellan stolarna.

– Vår uppfattning är att det finns ett uppenbart behov av att helt reformera nuvarande system, säger Julia Kronlid, ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Att sjukvården i Stockholm planerar för besparingar samtidigt som regionen har noterat det största överskottet någonsin kritiseras på flera håll. De förluster som gjordes under 2019 har inte efterskänkts och sparprogrammet ska genomföras när pandemin anses vara över, skriver SVD.

Nu kräver facket att regionen täcker alla underskott och slopar sparkraven.

– Det är inte rimligt att en utmattad personal ska jobba med sparbeting hängande över sig i det här läget, säger Johan Styrud, ordförande för Stockholms läkarförening, till tidningen.

En whiteboardtavla på Södersjukhuset där personalen själva skulle brainstorma fram de bästa sparförslagen, med idéer som ”Ta bort paprika” och ”Skippa det lilla påslakanet till babyfilten”, har blivit en symbol i debatten.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch välkomnade Liberalerna tillbaka till en borgerlig regering i Ekots Lördagsintervju i går. Nu säger hon till SvD att Liberalerna inte har en självklar plats i en borgerlig regering.

– Frågan är för tidigt väckt. Det är en lång bit kvar till de diskussionerna. Liberalerna måste först, som parti, landa i att det är en borgerlig statsminister de vill stötta, säger hon till tidningen.

Liberalernas partiledning sa för en dryg vecka sedan att de vill se moderatledaren som statsminister. Men partiet har varit splittrat i frågan. På frågan om det är självklart om L skulle ingå i borgerlig regering svarar Busch:

– Nej, och det tror jag inte det är för liberalerna heller.

Regeringen föreslår att undersköterska ska bli en skyddad titel för att stärka kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg. Det skriver TT.

Socialminister Lena Hallengren menar att anledningen till att man lägger fram förslaget är att inte vem som helst ska kunna arbeta som undersköterska.

”Genom att skydda yrkestiteln får vi ordning och reda på kompetenskraven och bara den som har ett bevis får kalla sig undersköterska. Det bidrar till att alla som arbetar i yrket har likvärdig kunskap och kompetens”, skriver hon till TT.

För att få ett undersköterskebevis ska man ha tagit del av utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram som påbörjas efter den 30 juni 2021.