Folkhälsomyndigheten saknade en strategi för att skydda de sköraste på landets äldreboenden. Det skriver branschorganisationen Vårdföretagarna i en rapport där man riktar stenhård kritik mot myndigheten.

Enligt Vårdföretagarna har FHM brustit i stöd och riktlinjer till aktörerna inom äldreomsorgen. Man kritiserar också att myndighetens generaldirektör Johan Carlson lyft problem som bristande hygienrutiner och lågutbildad personal som en av orsakerna till de höga dödstalen.

– Jag tycker inte att det anstår en generaldirektör att dra så snabba slutsatser och jag tycker att det känns orättvist att man målar ut en verksamhet som sliter hårt, dygnet runt, säger Vårdföretagarnas ordförande Eva Nilsson Bågenholm.

I ett år har Sverige beskattat vården genom vårdmomsen. Ett beslut som helt strider mot EU-rätten, skriver Hanna Bergendahl, legitimerad tandläkare och Mikael Edman, skattejurist, på Di Debatt.

Enligt en rapport från Vårdföretagarna har vårdmomsen medfört sämre tillgänglighet till vård, en brist på legitimerade läkare och ökade vårdköer.

Hanna Bergendahl och Mikael Edman menar att Sverige har gjort en egen tolkning som vilar på uthyrning av personal, vilket är momspliktigt. Men EU-domarna som Högsta förvaltningsdomstolen lutar sig mot, handlar inte om undantag från vårdtjänster.

”HFD har alltså inte tagit hänsyn till att det finns en definition av vilka vårdtjänster som aldrig kan momsbeläggas”, skriver debattörerna.

De menar att Sverige istället borde blicka mot andra länder, exempelvis Finland som har hanterat frågan helt annorlunda.

”Sverige har inte tagit till sig de fakta som talar för en fortsatt skattefrihet för vårdtjänster”, skriver debattörerna.

Privata vårdföretag får inte ta del av det statliga omställningsstödet – trots stora omsättningstapp till följd av coronautbrottet, skriver DI. ”Många vet inte hur de ska klara sig fram till hösten. Det finns inga lador att ösa ur”, säger Anneli Virenhem, vd på rehabiliteringsföretaget Active, som förlorat hälften av sina intäkter.

Den 1 juli väntas det nya omställningsstödet träda i kraft, men verksamheter som till största del bekostas av allmänna medel har inte rätt till stöd, vilket i princip stänger ute hela den privata vårdsektorn.

”Det är ett enormt dråpslag ifall vård och omsorg hamnar utanför systemet. Den privata vårdbranschen har drabbats hårt av coronakrisen – om vårdföretag går omkull kommer det att spä på den stora vårdskuld som vi nu bygger upp”, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

Flera av de stora omsorgsföretagen i Sverige vill inte svara på hur många som har dött av covid-19 på deras äldreboenden, rapporterar DI.

Anna Bergendal, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, säger att det viktigaste är att ”titta framåt och se vad man kan dra för lärdomar”. Hon har ingen synpunkt på att många företag väljer att hålla dödssiffrorna hemliga.

– Det är en fråga företagen och kommunerna måste svara på. De hänvisar till patientsekretess, säger hon till tidningen.

4 220 personer har dött i covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror. Av de omkomna som varit över 70 år har 49 procent bott på äldreboenden och 25 procent hade hemtjänst, skriver TT.

Nästan vart tionde företag skriker efter personal trots rådande coronakris, visar färska siffror från Svenskt Näringsliv. En snabb lösning är att vända sig till nyligen varslad personal från andra branscher, berättar rekryteraren Nina Thoren Forsanker på omsorgsföretaget Ambea. ”Det blir en win-win situation”, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Vårdmomsen påverkar verksamheterna i hela Sverige men oron är störst i de norra delarna av landet, skriver Vårdföretagarna.

I de fyra mest nordliga länen har 39 av 45 av organisationens medlemsföretag påverkats av vårdmomsen, enligt en medlemsundersökning.

En ny rapport från organisationen visar att svårigheter med bemanning leder till att verksamheterna tvingas göra organisatoriska förändringar som medför en negativ inverkan för medarbetare, patienter och brukare.

Vårdföretagarna menar att resultaten i rapporten understryker ett brådskande behov av politiska lösningar.

Vårdmomsen som infördes 1 juli i fjol har redan fått stora konsekvenser, skriver DI.

Mer än hälften av de företag som uppger att de påverkats av momsen anser att det får negativa effekter för patienterna, enligt en enkät från Vårdföretagarna.

Samtidigt vittnar flera företag om uppsagda avtal med sjuksköterskor och konsultläkare vilket har gjort att köerna kraftigt förlängts.

– Det finns till exempel små hemtjänstföretag som inte klarar att ha nattbemanning längre och vårdcentraler som måste minska antalet dagar de har en barnläkare på plats, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna till DI.

Branschorganisationen Vårdföretagarna har varnat för att den så kallade vårdmomsen, som gäller sedan 1 juli 2019, är förödande för kompetensförsörjningen. Det skriver Dagens Medicin.

Nyligen har Högsta förvaltningsdomtolen slagit fast i fyra domar att bolag som hyr ut läkare och sjuksköterskor ska betala moms och besluten går inte att överklaga. Därför krävs det nu en lagändring för att ändra detta, säger Vårdföretagarna.

– Vi kan inte göra något mer rättsligt. Nu finns ingen annan väg än lagändringar, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna.

Regeringen har meddelat att det ska tillsättas en utredning för att se över om lagar behöver ändras och enligt källor till tidningen så arbetar finansdepartementet nu med direktiven till utredningen.

I budgetpropositionen, som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens om, finns viktiga besked om vårdmomsen.

På en frågestund i riksdagen ställde riksdagsledamoten Pia Steensland (KD) en fråga till regeringens Mikael Damberg om den statliga schablonersättningen för personlig assistans. Sedan 2014 har uppräkningen av ersättning för personlig assistans varje år varit lägre än de kollektivavtalade löneökningarna. Därmed får anordnarna av personlig assistans allt sämre möjlighet att bedriva sin verksamhet, skriver Ida Ingerö, näringspolitisk expert personlig assistans.