I budgetpropositionen, som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens om, finns viktiga besked om vårdmomsen.

På en frågestund i riksdagen ställde riksdagsledamoten Pia Steensland (KD) en fråga till regeringens Mikael Damberg om den statliga schablonersättningen för personlig assistans. Sedan 2014 har uppräkningen av ersättning för personlig assistans varje år varit lägre än de kollektivavtalade löneökningarna. Därmed får anordnarna av personlig assistans allt sämre möjlighet att bedriva sin verksamhet, skriver Ida Ingerö, näringspolitisk expert personlig assistans.

Vårdföretagarna välkomnar kartläggningen – det är något vi har förespråkat under lång tid. För att få en rättvisande bild av behovet anser vi att en kartläggning också bör omfatta skicket på landets samtliga äldreboenden, skriver Anna Bergendal näringspolitisk expert äldreomsorg.

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal.

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, välkomnar signalen, rapporterar DI.

– Vi tror att vårdmomsen innebär jättestora konsekvenser för den privat drivna sjukvårdens möjlighet att bemanna sina verksamheter, säger hon till DI.

Att ändra tillämpningen till den gamla ordningen skulle både vara budgetmässigt neutralt och enkelt om det genomförs nu, menar hon.

Den 1 juli briserade momsbomben för privata sjukvårdsföretag när inhyrd vårdpersonal i ett slag blev 25 procent dyrare. En undersökning visar samtidigt att nästan hälften av de tillfrågade privata vårdföretagare måste skära ned på verksamheten och att cirka en femtedel överväger att bomma igen. "Vi är helt beroende av att hyra in personal för att kunna ge den vård vi måste enligt avtal", säger en verksamhetschef till fPlus.

I en ledare i Dagens Industri skriver Tobias Wikström om den nya ”vårdmomsen”, det vill säga den moms på uthyrning av vårdpersonal som trädde i kraft den 1 juli i år.

Han lyfter det faktum att en bred riksdagsmajoritet i juni uppmanade regeringen att skyndsamt göra en konsekvensanalys av vårdmomsen.

”Riksdagsbeslutet borde ha utlöst en febril aktivitet på finansdepartementet. Kanske vill regeringen vänta med att åtgärda det till budgetförhandlingarna med C och L? Det är ju de partierna som har fått in positiva skrivningar om privat vård i januariöverenskommelsen”, skriver han.

Han lyfter även fram Vårdföretagarnas konsekvensanalys och förslag till lagändring.

Den nya vårdmomsen, som införs den 1 juli har lett till högljudda protester från flera företrädare för hälso- och sjukvården. Detta eftersom lagen riskerar att slå hårt mot de privata aktörerna som, till skillnad från de offentliga, inte kompenseras, skriver Läkartidningen.

Vårdföretagarna vill att avtalen mellan olika regioner och de privata vårdgivarna skrivs om för att kompensera fördyrningen. Men det är ingen region redo att göra, visar Läkartidningens enkät.

De privata aktörerna kan alltså inte räkna med någon ekonomisk hjälp.

Region Uppsala, en av de enkätrespondenterna ligger inte frågan på regionernas bord.

– Det är Skatteverket och regeringen som hade behövt göra den här konsekvensanalysen. Det menar vi att man inte har gjort när man kom med förslaget om moms, säger vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) till tidningen.

Den 1 juli blir det 25 procent dyrare att anlita en privat vårdgivare. Då beläggs läkare och sjuksköterskor som arbetar via bemanningsgföretag med moms. Trots det tillåts inte privata vårdgivare att dra av moms. Momsen blir alltså en ren avgiftshöjning. Det skriver cheferna för Capio, Aleris och Praktikertjänst i en debattartikel i DI:

”Privata vårdgivarna spelar alltså en central roll i den svenska vården och vi vill fortsätta att bidra till utveckling, effektivitet och valfrihet. Men då måste spelreglerna vara lika för offentlig och privat driven vård. En vårdmoms som slår ensidigt mot privata vårdföretag riskerar att slå ut vårdgivare och minska tillgången på sjukvård.”

Skatterättsnämndens förhandsbesked i tre ärenden som prövar den nya vårdmomsen slår hårt mot vårdcentraler på mindre orter, skriver Vårdföretagarna i ett pressmeddelande.

Beskedet innebär att vårdcentraler och äldreboenden ska betala moms på inhyrning av legitimerad vårdpersonal. Därmed blir det svårare att rekrytera vårdpersonal till mindre orter, enligt Vårdföretagarna.

– Skatterättsnämndens nedslående besked får särskilt stor påverkan på läkarförsörjningen på mindre orter, där läkarbristen redan idag är stor, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör hos Vårdföretagarna.

Krångliga momsregler och Skatteverkets nya syn på fastighetsmoms på lokaler kan leda till vårdkris. Det vittnar Patrik Wreeby som driver Patrik Wreeby som driver fem vårdcentraler i Sundsvall, Timrå och Härnösand.