Vårdmomsen påverkar verksamheterna i hela Sverige men oron är störst i de norra delarna av landet, skriver Vårdföretagarna.

I de fyra mest nordliga länen har 39 av 45 av organisationens medlemsföretag påverkats av vårdmomsen, enligt en medlemsundersökning.

En ny rapport från organisationen visar att svårigheter med bemanning leder till att verksamheterna tvingas göra organisatoriska förändringar som medför en negativ inverkan för medarbetare, patienter och brukare.

Vårdföretagarna menar att resultaten i rapporten understryker ett brådskande behov av politiska lösningar.

Vårdmomsen som infördes 1 juli i fjol har redan fått stora konsekvenser, skriver DI.

Mer än hälften av de företag som uppger att de påverkats av momsen anser att det får negativa effekter för patienterna, enligt en enkät från Vårdföretagarna.

Samtidigt vittnar flera företag om uppsagda avtal med sjuksköterskor och konsultläkare vilket har gjort att köerna kraftigt förlängts.

– Det finns till exempel små hemtjänstföretag som inte klarar att ha nattbemanning längre och vårdcentraler som måste minska antalet dagar de har en barnläkare på plats, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna till DI.

Branschorganisationen Vårdföretagarna har varnat för att den så kallade vårdmomsen, som gäller sedan 1 juli 2019, är förödande för kompetensförsörjningen. Det skriver Dagens Medicin.

Nyligen har Högsta förvaltningsdomtolen slagit fast i fyra domar att bolag som hyr ut läkare och sjuksköterskor ska betala moms och besluten går inte att överklaga. Därför krävs det nu en lagändring för att ändra detta, säger Vårdföretagarna.

– Vi kan inte göra något mer rättsligt. Nu finns ingen annan väg än lagändringar, säger Karin Liljeblad, näringspolitisk expert hos Vårdföretagarna.

Regeringen har meddelat att det ska tillsättas en utredning för att se över om lagar behöver ändras och enligt källor till tidningen så arbetar finansdepartementet nu med direktiven till utredningen.

I budgetpropositionen, som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens om, finns viktiga besked om vårdmomsen.

På en frågestund i riksdagen ställde riksdagsledamoten Pia Steensland (KD) en fråga till regeringens Mikael Damberg om den statliga schablonersättningen för personlig assistans. Sedan 2014 har uppräkningen av ersättning för personlig assistans varje år varit lägre än de kollektivavtalade löneökningarna. Därmed får anordnarna av personlig assistans allt sämre möjlighet att bedriva sin verksamhet, skriver Ida Ingerö, näringspolitisk expert personlig assistans.

Vårdföretagarna välkomnar kartläggningen – det är något vi har förespråkat under lång tid. För att få en rättvisande bild av behovet anser vi att en kartläggning också bör omfatta skicket på landets samtliga äldreboenden, skriver Anna Bergendal näringspolitisk expert äldreomsorg.

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal.

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, välkomnar signalen, rapporterar DI.

– Vi tror att vårdmomsen innebär jättestora konsekvenser för den privat drivna sjukvårdens möjlighet att bemanna sina verksamheter, säger hon till DI.

Att ändra tillämpningen till den gamla ordningen skulle både vara budgetmässigt neutralt och enkelt om det genomförs nu, menar hon.

Den 1 juli briserade momsbomben för privata sjukvårdsföretag när inhyrd vårdpersonal i ett slag blev 25 procent dyrare. En undersökning visar samtidigt att nästan hälften av de tillfrågade privata vårdföretagare måste skära ned på verksamheten och att cirka en femtedel överväger att bomma igen. "Vi är helt beroende av att hyra in personal för att kunna ge den vård vi måste enligt avtal", säger en verksamhetschef till fPlus.

I en ledare i Dagens Industri skriver Tobias Wikström om den nya ”vårdmomsen”, det vill säga den moms på uthyrning av vårdpersonal som trädde i kraft den 1 juli i år.

Han lyfter det faktum att en bred riksdagsmajoritet i juni uppmanade regeringen att skyndsamt göra en konsekvensanalys av vårdmomsen.

”Riksdagsbeslutet borde ha utlöst en febril aktivitet på finansdepartementet. Kanske vill regeringen vänta med att åtgärda det till budgetförhandlingarna med C och L? Det är ju de partierna som har fått in positiva skrivningar om privat vård i januariöverenskommelsen”, skriver han.

Han lyfter även fram Vårdföretagarnas konsekvensanalys och förslag till lagändring.

Den nya vårdmomsen, som införs den 1 juli har lett till högljudda protester från flera företrädare för hälso- och sjukvården. Detta eftersom lagen riskerar att slå hårt mot de privata aktörerna som, till skillnad från de offentliga, inte kompenseras, skriver Läkartidningen.

Vårdföretagarna vill att avtalen mellan olika regioner och de privata vårdgivarna skrivs om för att kompensera fördyrningen. Men det är ingen region redo att göra, visar Läkartidningens enkät.

De privata aktörerna kan alltså inte räkna med någon ekonomisk hjälp.

Region Uppsala, en av de enkätrespondenterna ligger inte frågan på regionernas bord.

– Det är Skatteverket och regeringen som hade behövt göra den här konsekvensanalysen. Det menar vi att man inte har gjort när man kom med förslaget om moms, säger vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) till tidningen.