Bevaka
Vårbudgeten

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Forskare sågar elstödet – kunderna blir blåsta på 100 miljarder

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

27 aug
TT
Ledarsvepet

”Den minst rödgröna budgeten någonsin”

Veckans ledarsvep samlar kommentarer kring vårbudgeten som presenterats i veckan.

”Två miljarder till solceller, laddstationer och grönt stöd till industrin ska finansieras med höjda klimatskatter och bibehållen flygskatt (…) så visst märks det att Socialdemokraterna fått sällskap av två partier med grön profil” skriver Johan Rudström på UNT:s ledarsida. Samtidigt poängterar han att vårbudgetens reformer på 4.5 miljarder knappt står för en halv procent av statsbudgeten. Även Håkan Boström på Göteborgs-Posten vittnar om en grön skatteväxling i budgeten. Dock efterfrågar han fler satsningar till välfärdens kärnuppgifter och menar att ”allt som märks med ”miljö” behöver inte vara väl använda pengar”.

Reidar Carlsson på Norrtelje Tidnings ledarsida pekar ut Centerpartiet som en stor vinnare i budgeten, inte minst genom reformer på miljöområdet. Även Liberalerna har fått igenom viktiga förslag så som införandet av lärarassistenter i skolan och insatser till hedersrelaterat våld, skriver han.

”Den minst rödgröna budgeten någonsin” anser Martin Tunström på Smålandsposten och pekar på de borgerliga partiernas inflytande. ”Liksom tidigare jobbskatteavdrag i efterhand har accepterats av Socialdemokraterna ser även det som trädde i kraft den första januari i år ut att bli en del av regeringens ekonomiska politik”.

Även David Lindén på Jönköpings-Postens ledarsida påvisar en diffus politisk riktning. En budget där flygskatten återinförs och värnskatten slopas karaktäriseras av att den ”ogillas av alla men avskys av ingen”, skriver han.

12 apr