Det är politiska problem som bibehåller elbristen, vilket i sin tur försvårar basindustrins möjligheter att nå klimatmålen. Regeringen måste värna om kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin på Di debatt.

Risken för effektbrist har blivit allt mer påtaglig, och Sveriges fortsatta klimatarbete och industriella framgångar hänger på möjligheten att försörjningen av stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftigt pris. Energiöverenskommelsen skulle säkra detta, men valet att nedprioritera kärnkraften talar för en blindhet hos politikerna, menar debattörerna.

”Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta”, avslutar företrädarna.

”Det konstruktiva är förstås att låta ökad ekonomisk aktivitet, och inte skattehöjningar, vara det som fyller kistorna i längden”, skriver Jacob Sidenvall på Smålandspostens ledarsida.

Han hänvisar till de förslag som Svenskt Näringsliv presenterade i veckan för att få fart på landets ekonomi efter coronakrisen.

Jacob Sidenvall menar att förslaget om ett femårigt moratorium för skattehöjningar är viktigt ur ett internationellt perspektiv. Coronakrisen kan komma att frambringa en tävlan om utländska investeringar.

”Ett åtagande om att inte höja skatter skulle bidra med en värdefull förutsägbarhet till den ekvation som avgör eventuella investerares beslut”, skriver han.

Vidare menar han att Svenskt Näringsliv har skäl att oroa sig för skattesituationen de kommande åren.

”Den rödgröna regeringen verkar inte resonera i termer av internationell konkurrenskraft. Skattemedel är utgångspunkten, trots att de bara uppstår om människor arbetar, tillverkar och säljer saker”, skriver han.

Hanteringen av coronakrisen har fått många att börja ifrågasätta bilden av Sverige som landet som kan bäst och alltid gör rätt. ”Det är hög tid att börja dra lärdom av brister i vår krishantering”, skriver Olof Stenhammar på Di debatt.

Den höga siffran av corona-dödsfall i Sverige är inget man kan argumentera bort. Därför menar Olof Stenhammar att det är dags att prata klartext om det svenska misslyckandet som har resulterat i sex till åtta gånger så många döda som hos övriga Norden.

Vidare skriver han att det offentliga bär ett stort ansvar för onödiga missar. Samtidigt är det privata vårdföretag som målas ut som bovar.

”Vi har inte råd med en negativ syn på privata företag, inklusive dess vinster och utdelningar”, skriver Olof Stenhammar.

Om privata företag hade fått chansen att organisera tester hade kanske svenska liv kunnat sparas, argumenterar han.

”Det är så vinstdrivande företag fungerar. Genom att leverera det som krävts av den som upphandlar och det man utlovat så tjänar man sina pengar. Och svenska liv hade kunnat sparas”, skriver Olof Stenhammar.

Samtidigt som coronakrisen lamslår ekonomin har en rad skatter införts. Många företag har ingen aning om vad som sker, menar experter. Just nu ligger till exempel ett förslag som väntas dra in 0,5 miljarder till staten men som kostar företagen 8 miljarder att administrera.  

Näringslivsprofilen Dan Olofsson anser att regeringen har ”kapitulerat” med att leda landet men vågar ändå se hyggligt ljust på framtiden. Det personliga engagemanget för entreprenörskap och samhällets utveckling tar sig många uttryck, inte sällan i form av debatter. Nu går han till svaromål mot Jan Guillou som, han menar, sprider ”myter” om den privata välfärden.

Företagandet borde stärkas och Lagen om valfrihet, lov, borde bli obligatorisk för välfärdssektorn i hela landet, skriver fem entreprenörer på DN Debatt.

Runt om i landet har det rapporterats om problem med hanteringen av coronaviruset på äldreboenden. Det är viktigt att detta grundligt utreds, menar debattörerna och skriver att den gängse metoden hos socialister är att hitta fel i de privata välfärdsföretagen i syfte att ifrågasätta deras existens.

”Vi menar att det är marknadsekonomin som skapat vårt välstånd och att denna bygger på en grundläggande frihet såväl hos den som levererar en tjänst som hos den som nyttjar tjänsten”, skriver debattörerna på DN Debatt.

Den höga pressen som Coronakrisen sätter på landets kommuner och regioner får många ledarredaktioner att ifrågasätta hur framtidens välfärd ska komma att se ut och finansieras.

Sydsvenskans ledarsida påminner om att kriser innebär svåra avvägningar. Kommunerna och regionerna har länge stått inför ekonomiska utmaningar som pandemin nu gör ännu mer angelägna att hantera.

”Utan lång tid med budgetdisciplin och vårdade statsfinanser hade utrymmet att agera varit klart mer begränsat. Snart måste det åter börja sållas bland statliga utgifter för att värna landets förmåga att möta framtida kriser” skriver Sydsvenskan.

Agnes Karnatz på Norrbottens-Kurirens ledarsida ställer sig tveksam till regeringens ”äldreomsorgslyft” genom vilket det ska gå att utbilda sig till undersköterska under anställningen, och att staten står för kostaden.

”Regeringens satsning handlar bara om att utbilda fler, inte om att få dem att långvarigt stanna i en yrkesroll som många motvilligt lämnar på grund av arbetsvillkoren” skriver hon.

Carolin Dahlman på Kristianstadsbladets ledarsida efterfrågar mer än applåder till vårdpersonalen, lönerna borde höjas, menar hon.

”Om det är någonting som skattepengarna ska användas till är det god vård. Löner till vårdpersonal är kärnverksamhet, som välfärdsstaten är uppbyggd idag” skriver Carolin Dahlman.

En samhällsviktig verksamhet riskerar att vittra sönder om inte staten hjälper företagen inom taxinäringen, skriver Transportföretagen på GP Debatt.

Corona har slagit hårt mot taxinäringen, läget är katastrofalt, menar Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, och Tina Thorsell, samhällspolitisk chef Transportföretagen, i inlägget

”Taxinäringen är en viktig del av välfärdssystemet. Utanför de större städerna svarar de samhällsbetalda transporterna för 90 procent av taxiföretagens omsättning. I de större städerna är det omkring hälften. Det är transporter som är nödvändiga för en fungerande välfärd”.

De menar att regeringen måste presentera ännu mer kraftfullare krispaket för att rädda taxinäringen under coronakrisen.

Det var ett ovanligt första maj firande i år. Inte bara för att de fysiska tågen ställts in, rent politiskt visar sig Socialdemokraterna från en ny sida, menar flera ledarsidor.

Kristianstadsbladets ledarsida frågar sig åt vilket håll Socialdemokraterna är påväg och huruvida partiets stöd kommer fortsätta öka efter krisen.

”När kriser bryter igenom sluter väljarna upp; när kriser dröjer sig kvar tröttnar de. Mera troligt är att S snart får kämpa i motlut, rättvist eller ej” skriver Kristianstadsbladet.

Statsministers första maj-tal ingav respekt utanför de egna leden, skriver Barometerns ledarsida. Däremot är det beklagligt hur LO-ledaren Karl-Petter Thorwaldsson försökte politisera krisen och peka ut privata vårdaktörer som skyldiga.

”Exploaterandet av krisen öppnar för att oppositionen omprövar borgfreden. Och arbetarrörelsens janusansikte, där ett blickar bakåt och ett framåt, gör det inte lättare att möta framtiden efter corona” skriver Barometern.

I sin kritik mot LO-ledaren får de medhåll av Jacob Sidenvall på Smålandsposten.

”Mest naken framstod arbetarrörelsen när Thorwaldsson, efter ett helt liv i rörelsens tjänst, sa det där om att ”göra slut på egoismen”. Kalla det visionärt eller ideologiskt förblindat, men för att göra slut på egoismen måste man göra slut på människan” skriver Jacob Sidenvall.

Nyligen antydde finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att det bör införas någon form av buffertkrav för företagen i dessa kristider. Även om han pudlade kort därefter sätter utspelet fingret på ett välkänt vänsterställt tankemönster som företagare är alltför bekanta med, skriver SvD:s ledarskribent Tove Lifvendahl.

Det är att företag bör ses som en garant för välfärden. Även om det är positivt att skapandet i näringslivet blir värdefulla resurser är det inget krav för företagets existensberättigande. Därför bör företagen inte användas som slagpåse när det uppstår kriser i samhället.

Det förtjänar att påminnas om: näringslivets respektive politikens kulturer, drivkrafter och villkor är väsensskilda. Det gör ingen av dem bättre eller sämre än den andra, bara olika, skriver Lifvendahl.