Att hantera gängkriminalitetens destruktiva företagande är avgörande för svensk tillväxt, skriver Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen, på Di debatt.

Den organiserade brottsligheten måste bekämpas med både skärpta straff och ett kraftigt försämrat företagsklimat där möjligheterna för dem att driva sitt destruktiva företagande minskas, menar debattören. Nyckelaktörer i detta är Skatteverket, Kronofogder och kommuner, som kan öka regelkrånglet gentemot organiserad brottslighet utan att sunda företag drabbas.

Snart ska höstbudgeten presenteras, men redan nu läcker en del ut. fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pressat samtliga partier om de viktigaste satsningarna just nu när det gäller företagande, skatter och jobb. Alla utom S, det största regeringspartiet, har svarat.

V-ledaren Jonas Sjöstedt inledde sitt sommartal med att prata om ”den märkliga sommaren 2020”. Han menar att vi betalat ett högt pris, och att årtionden av nedskärningar inom vård och omsorg gjorde Sverige dåligt förberett vilket ledde till att smittan spreds på äldreboenden och i hemtjänsten.

– Ett oerhört stort antal äldre dog i onödan, säger han.

Sjöstedt hyllar alla som arbetat i vården med kampen mot corona. Personalen måste få bättre villkor, möjlighet till vila och fler arbetskamrater. V föreslår också höjda bidrag till alla kommuner samt ett extra tillskott till små kommuner för att klara krisen.

V-ledaren skickar också en rejäl känga till Socialdemokraterna för samarbetet med Liberalerna och Centerpartiet. Problemet är bland annat föreslagna skattesänkningar och förändringen av las, enligt Sjöstedt.

– Ni måste sluta låtsas att ni har majoritet i riksdagen och ta in den politiska verkligheten. Om ni inte lyssnar kommer vi att agera. Vi har kört över er förut för att få mer pengar till välfärden, vi är beredda att göra det i höst igen.

Argumentationen om att en slopad värnskatt motiverar höginkomsttagare att arbeta mer vilar på svag grund, skriver representanter för LO och tankesmedjan Tiden på DN Debatt, med hänvisning till en ny rapport.

De menar att C och L inför årets budgetförhandlingar därför måste släppa sina ”borgerliga fantasier” om att lägre skatt för höginkomsttagare gynnar alla.

”Det Sverige behöver just nu är rejäla förbättringar av välfärden, arbetslivet och trygghetsförsäkringarna som gynnar vanligt folk, inte fler skattesänkningar för de som tjänar mest”, skriver de.

För att äldreomsorgen på riktigt ska kunna bli bra måste vi främja konkurrensen och börja tala om de äldre som kunder, skriver Torun Nilsson i en ledare på Di.

Under Stefan Löfvens sommartal i söndags talade han sig varm för att skapa ”världens bästa äldreomsorg”. Men i talet saknades kundperspektivet och många tror fortfarande inte att äldreomsorg kan skötas likt övriga näringslivet, skriver Torun Nilsson.

”Avarter och missbruk måste förstås hållas efter, både kommunala och privata, men det är, precis som i dag, en fråga för myndigheter. Allt kan inte gärna vara de privata företagens fel. De står ju ännu bara för 15 procent av äldreomsorgen”, skriver hon.

Hon menar att det är dags för Socialdemokraterna och Stefan Löfven att göra upp med sina rötter i fackföreningsrörelsen.

”Det är inte bara exportindustrin, hotell och restauranger som styrs bäst med konkurrens, vinst och varumärken, utan även offentligt finansierad verksamhet. Alla verksamheter måste inte vara privata, bara tillräckligt många för att sätta fart på konkurrensen”, skriver Torun Nilsson på Di.

Mats Olin från Näringslivets medieinstitut anser att SVT bedriver kampanj mot privat äldreboenden i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han skriver om flera reportage i SVT där företaget A&O Ansvar och Omsorgs verksamhet skildras. Bolaget kritiseras för att ha gjort fel så att många boende avled smittade med covid-19.

”Inslagen är exempel på hur journalister bestämmer sig för en vinkel och sedan gör allt för att få den bekräftad och bortser från information som motsäger den”, skriver Mats Olin.

Nya siffror visar att om skatten sänks för inkomster över 42 500 kronor i månaden så kommer det att skapas 10 000-tals jobb, trots krisen.

Sveriges kommuner krisar, och SKR kräver skattehöjningar. Kommunexperten Oliver Rosengren har räknat på hur stor smällen blir för en normal skattebetalare. Han är oroad för att skattehöjningar kan vara triggern som leder till den verkligt stora krisen.

”Fler kan komma ur arbetslösheten genom minskade kostnader och rätt utbildningsinsatser”, skriver Magnus Wallerå, chef för forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, i en debattartikel på tidningen Alltinget.

Coronakrisen slår brett mot näringslivet och i början av år 2021 beräknas över 600 000 personer vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. Särskilt drabbade är unga och utrikesfödda.

En bättre matchningen mellan behov och den sökandes kompetens måste till för att kompetenskrisen ska lösas, skriver debattören.

Några åtgärder som Svenskt Näringsliv vill se är skräddarsydda, relevanta utbildningsinsatser, att nya utbildningsplatser bara ska kunna få finansiering om det finns en efterfrågan från arbetsgivare och att resurser för validering ska öronmärkas.

Utbildningsinsatserna måste kombineras med att det bli billigare att anställa, menar Magnus Wallerå.

”I ett läge då efterfrågan på arbetskraft kommer att vara onormalt låg är en riktad nedsatt arbetsgivaravgift ett effektivt sätt att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten bland unga”, skriver han på Alltinget.

Det är politiska problem som bibehåller elbristen, vilket i sin tur försvårar basindustrins möjligheter att nå klimatmålen. Regeringen måste värna om kärnkraften, skriver företrädare för basindustrin på Di debatt.

Risken för effektbrist har blivit allt mer påtaglig, och Sveriges fortsatta klimatarbete och industriella framgångar hänger på möjligheten att försörjningen av stora mängder fossilfri el till konkurrenskraftigt pris. Energiöverenskommelsen skulle säkra detta, men valet att nedprioritera kärnkraften talar för en blindhet hos politikerna, menar debattörerna.

”Industrin satsar stort i åtgärder för klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Nu måste ansvariga politiker visa handlingskraft för att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att svensk basindustri ska göra det vi är bäst på: produktion i världsklass som skapar välfärd och global klimatnytta”, avslutar företrädarna.