Flera tunga ekonomer går till attack mot Magdalena Anderssons argument för höjda kapitalskatter, som de menar bygger på felaktiga grunder. Nu varnar de för att det kan leda till en skadlig skattepolitik.

Fackförbundet LO anser att en prioritering av välfärden går före balans i statsfinanserna. I sin senaste konjunkturrapport konstaterar LO-ekonomerna att Sverige har råd att satsa 100 miljarder på extra statsbidrag till kommunerna, skriver TT.

"Ett lägre överskottsmål innebär möjlighet till större offentliga utgifter under en övergångsperiod, vilka i sin tur – rätt utformade – kan medföra positiva tillväxteffekter", skriver LO-ekonomerna.

LO anser vidare att skatterna kan höjas, framför allt skatt på kapital.

LO:s resonemang får kritik av Svenskt Näringslivs biträdande chefekonom Jonas Frycklund som hänvisar till det lägre överskottsmål som gäller sedan årsskiftet. Han anser att det inte är seriöst att efter en så kort tid riva upp det finanspolitiska ramverket, enligt en kommentar på Svenskt Näringslivs hemsida.

Han menar även att LO verkar ha missuppfattat hur det så kallade skuldankaret i det nya regelverket är konstruerat.

”Skuldankaret är på 35 procent, plus/minus fem procent. Om den offentliga skulden skulle avvika från det intervallet så måste regeringen förklara för riksdagen hur finanspolitiken ska bedrivas för att åter hamna inom intervallet”.

Att inte ens låg- och medelinkomsttagare får behålla hälften av sin inkomst i Sverige är anmärkningsvärt, enligt nationalekonomen Anders Bergeskog som menar att det är möjligt på grund av statens osynliga skatteslägga. ”Det har varit en tydlig strategi från staten att dölja hur höga skatterna faktiskt är”, säger han till fPlus.

Det senaste året har präglats av en miljödebatt med olika läger, dock verkar alla relativt eniga om att klimatfrågan är betydelsefull. En undersökning från Ipsos inför EU-valet visar att miljö rankas högst hos svenskarna.

Sydsvenskans ledarsida menar att EU är en lämplig aktör för att hantera klimatfrågor. Inför EU-valet har förslaget om en gemensam koldioxidskatt diskuterats, där Liberalerna är de främsta förespråkarna. Förslaget har dock väckt en rädsla om att beskattningsrätten ska spridas till andra områden, ”men klimatet är ingen dussinfråga. Utan en ödesfråga. Och en koldioxidskatt kan gå till de enskilda länderna, inte in i EU-kassan” skriver Sydsvenskans ledarsida.

Även i Sverige har frågan om miljöskatter väckts, inte minst genom ett uppror mot höga bensinpriser. Reidar Carlsson på Norrtelje tidnings ledarsida förutspår att en gemensam koldioxidskatt skulle ge upphov till fler bensinuppror av nationell karaktär. Politikerna måste därför vara lyhörda mot den opinion som finns och förstå att alla inte kommer ha råd att köpa en elbil, som Per Bolund nämnde som en lösning i söndagens Agenda. På samma sätt slår den gemensamma koldioxidskatten fel menar Carlsson, ”en gemensam EU-skatt skulle flytta besluten ännu längre bort från dem det berör och skapa ännu större klyftor mellan makthavare och medborgare”.

Matilda Molander på Vestmanlands Läns Tidning pekar på bränslesnåla motorer och högre krav från EU som förklaringsfaktorer till att bränslepriset snarare har minskat de senaste 50 åren. Istället för att sträva mot att sänka priserna på bränsle, borde fokus ligga på att förbättra förutsättningarna på landsbygden. ”Landsbygdens utmaningar måste tas på allvar och diskuteras. Bensinpriset svider i plånboken, men skymmer sikten för de viktiga frågorna” skriver Molander.  

Mathias Persson på Smålandspostens ledarsida menar å sin sida att bränslekostnader är centrala för de som lever på landsbygden. ”På många håll i Sverige är det omöjligt att få livssituationen att gå ihop utan bil – det handlar om grundläggande saker som att ta sig till arbetet och handla mat i livsmedelsbutiken på platser där ingen god kollektivtrafik finns att tillgå”.

Joakim Broman på Dalarnas Tidnings ledarsida skriver att man inte kan räkna med lösningar som underlättar bilåkande ”ens på landsbygden” med en regering där MP ”sitter i förarsätet” när det gäller miljöskatter.

På så sätt är bensinupproret en bra sak, menar han. ”Regeringen behöver pressas i fråga om regional rättvisa”.

Krångliga momsregler och Skatteverkets nya syn på fastighetsmoms på lokaler kan leda till vårdkris. Det vittnar Patrik Wreeby som driver Patrik Wreeby som driver fem vårdcentraler i Sundsvall, Timrå och Härnösand.

Flera kommuner går med underskott. SKL betonar ensidigt behovet av resursförstärkningar och skattehöjningar. Det är illavarslande. Allra viktigast är att öka effektiviteten, skriver Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Den bistra sanningen är att utan ökad produktivitet förmår kommuner och landsting inte att upprätthålla vare sig nivån på välfärdstjänsterna eller dess kvalitet. I klartext betyder det nedskärningar och försämringar, sämre tillgänglighet och kvalitet, konstaterar hon.

I stället för att slita på en redan trängd personal vill Bettina Kashefi att kommunerna anammar arbetssätt där ny teknik tas till vara.

”Ett partnerskap med näringslivet, dess entreprenörer och innovatörer skulle kunna driva fram en positiv omvandling. På många områden har privata entreprenörer visat på lösningarna, ofta genom att nyttja digitaliseringens möjligheter”, skriver hon.

Nu seglar en oväntad stridsfråga upp och skapar irritation mellan regeringen och Centerpartiet. Det handlar om ett momsbeslut som slår stenhårt mot företagen. Regeringen driver på, medan Centerpartiet hänvisar till Januariavtalet. Under tisdagen väntas Magdalena Andersson ge besked.

41 av procent av företagarna har inte tänkt igenom vad de vill ska ske med verksamheten om de skulle avlida, skriver Länsförsäkringar i ett pressmeddelande och hänvisar till en egen undersökning.

Av de företagare som planerat efter döden väljer hälften en livförsäkring. Det näst vanligaste är att ha skrivit testamente (29 procent) eller kompanjons- eller aktieägaravtal (27 procent).

– Många företagare tänker nog inte eller vill inte tänka på att en sådan här sak kan ske. Både familjen och företaget är mycket utsatt om företagaren skulle avlida, säger AnnaCarin Eriksson, tjänstepensionsexpert på Länsförsäkringar, i pressmeddelandet.

Hos företagare 62 år och äldre är det vanligare att ha tänkt på vad som ska hända vid ett dödsfall. Kvinnor har oftare skrivit kompanjons- eller aktieägaravtal (37 procent jämfört med män 24 procent) och likaså är detta vanligare i företag med fyra eller fler anställda (44 procent).

Länsförsäkringar har satt samman några tips till företagare:

• Ordna livförsäkring för familjen för att skapa ekonomiskt trygghet.
• Är ni fler delägare så skriv aktieägaravtal och teckna livförsäkring så kompanjonen har ekonomisk möjlighet att lösa ut familjen eller den som ärvt aktierna.
• Se till att ha hembudsklausul i bolagsordningen.
• Se över bolagsstrukturen i samråd med din revisor.
• Skriv testamente om du vill styra vem som ärver företaget.
• Tänk till hur företaget ska hanteras vid eventuell bodelning/skilsmässa, kanske ska företaget skrivas som enskild egendom.
• Ta hjälp av en rådgivare, då många inte hinner eller tycker det är svårt.

Det är hög tid att blåsa liv i ROT-avdraget igen och återställa det från 30 till 50 procent, skriver Pontus Sjöstrand, vd på Måleriföretagen i Sverige i ett debattinlägg på SvD Näringsliv.

Inte bara för att ROT-avdraget har ett brett folkligt stöd enligt Kantar Sifo, men också för att det är det bästa verktyget mot svartarbete, som dels sker under osäkra arbetsvillkor och dels snedvrider konkurrensen, skriver han.

I inlägget bjuder han in finansminister Magdalena Andersson till en dialog för att ta itu med frågan.

"Hon om någon borde förstå att en statlig investering i ett återställt ROT-avdrag skulle betala sig i form av nya vita jobb och därmed fler intäkter till staten i form av moms och arbetsgivaravgifter", skriver Sjöstrand.

Andelen 18-24-åringar som svarar att de sparar till pensionen har ökat från 24 till 41 procent på två år, enligt Pensionsmyndighetens egna undersökningar. Men många unga sparar på ”fel” sätt, det vill säga genom traditionella sparkonton.

Det sättet är inte så bra om man vill att pengarna ska växa, säger Tove Zander, vd för Unga Aktiesparare till SVT Nyheter.

– Det hänger ihop med att bara en tredjedel kan förklara ränta-på-ränta, som är magin med pengar som växer av sig självt tack vare räntan på avkastningen.