Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör och Sabina Joyau, näringspolitisk chef på Vårdföretagarna, har tröttnat på vinstdiskussionerna, som de menar har förlamat svensk vårddebatt.

”Vi har själva bidragit till denna förenklade och uppskruvade debatt genom att ständigt försvara, den förvisso nödvändiga, förekomsten av vinst. Det är dags att lägga den diskussionen bakom oss”, skriver de i ett debattinlägg i Gefle Dagblad.

Istället måste fokus ligga på utmaningarna inom vård och omsorg, det finns flera, betonar de. Till exempel bristen på äldreboenden.

”Här finns det goda möjligheter till samarbeten med privata aktörer som kan bygga moderna äldreboenden”, skriver de.

”Svensk vårddebatt har under allt för lång tid varit polariserad och ideologisk, nu är det dags att vi gör ett nytt avstamp, tillsammans”, fortsätter de.

Said Abdu är andranamnet på Liberalernas lista till EU-parlamentsvalet och kan bli förstanamnet då Cecilia Wikström har fått lämna sin kandidatur. Men vem är doldisen Said Abdu och vad vill han med EU-samarbetet?

Kristdemokraterna oroas över en stegvis förflyttning av makten över svenska välfärdsfrågor till EU-nivå. Det skriver partiledaren Ebba Busch Thor och två av partiets namn till EU-parlamentet, Sara Skyttedal och David Lega, på DN Debatt.

De nämner att KD i och med toppmötet i Göteborg, där den europeiska pelaren för sociala rättigheter undertecknades, varnade för att konsekvensen av avtalet skulle bli mer överstatlighet på sikt inom välfärden.

”Kristdemokraterna går till val på ett EU som håller rätt fokus. Ett EU som fortsätter stärka Europas konkurrenskraft och som bär ledartröjan vad avser klimatomställningen. Men också ett EU som låter makten över svensk välfärd vara kvar i Sverige”, skriver politikerna.

Ytterligare en sänkning av ersättningen riskerar att slå ut nätläkarföretagen, skriver nationalekonomen Mårten Blix, Institutet för Näringslivsforskning, i en debattartikel i SvD.

Den 14–15 mars väntas Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) diskutera en sänkning av den så kallade utomlänsersättningen, som reglerar avgifter för nätläkartjänster. SKL har tidigare sänkt ersättningen i flera steg.

Enligt Mårten Blix är nätläkarbolagen inte de vinstmaskiner de utmålas att vara, utan går med förlust. Ytterligare en sänkning av ersättningen kan på sikt slå ut dessa tjänster. Nu efterlyser han ett helhetsgrepp där den digitala vården integreras i vårdkedjan.

När förhandlingarna om skattereformen nu inleds finns sänkta ränteavdrag med i kortleken. Men experter varnar för att tajmingen kan bli helt fel och riskerar att leda in den svenska ekonomin i större problem, skriver DI.

– Jag tillhör dem som länge sagt att man borde ha minskat eller trappat ner ränteavdragen. Men jag säger också att det börjar bli väl sent. Risken är att man knuffar in oss i större problem än vi vill ha, säger Annika Winsth, Nordeas chefsekonom, som menar att bästa tillfället för att trappa ner ränteavdragen redan har passerat.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman menar att om avdragen ska upp på bordet måste det ske som en del i en större skattereform. Annars kommer det att slå hårt mot redan utsatta grupper på bostadsmarknaden.

– Jag är mycket oroad över att man inte mäktar med den bostadspolitiska reform som behövs under den här mandatperioden, och att man småduttar i stället, säger hon till DI.

Men Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, håller inte med om att tajmingen är en orsak till att avvakta. Han vill se en nedtrappning av ränteavdraget från 30 till 20 procent under en femårsperiod.

– Nedtrappade ränteavdrag och lite högre fastighetsavgift för riktigt dyra hus är vettigt på lång sikt. Sedan får vi hantera konjunkturfrågor på annat sätt, säger han till DI.

Privata vårdaktörer är ett viktigt komplement till de offentliga.
– I dag drivs 40 procent av vårdcentralerna i privat regi, på omsorgssidan är cirka 20-25 procent privata. Vi är en väldigt viktig del av välfärdens vardag, säger Sabina Joyau näringspolitisk chef.

Fastighetsskatten avskaffades av Alliansen 2008 med löften om lägre kostnader för husägare. Men i en majoritet av landets kommuner har så inte blivit fallet, enligt en granskning som SVT har gjort.

I stället för skatten infördes en kommunal fastighetsavgift. SVT:s granskning visar att i 160 kommuner betalar husägarna i dag mer än vad de gjorde för tio år sedan. Många av förlorarna finns i glesbygdskommuner där taxeringsvärdet på många hus ökat. I Kiruna betalar husägare i dag 76 procent mer än innan skatten togs bort. I Gällivare, Pajala och Arjeplog har kostnaden ökat med mer än 50 procent.

Men det finns också 65 kommuner där kostnaderna har minskat. Dit hör många välbärgade områden. I Danderyd och Lidingö betalar husägarna omkring hälften så mycket som före skatten togs bort.

År 2007 betalade husägare totalt 13,2 miljarder kronor i fastighetsskatt. I dag är den totala kostnaden för husägarna 16,1 miljarder kronor, enligt SVT:s granskning.

Hela Sverige skulle tjäna på att stockholmarna får lägre skatt. fPlus reder ut varför. Men det måste kombineras med ett paket av åtgärder, menar nationalekonomen Johan Eklund.

”Det enda rimliga och långsiktigt hållbara sättet att rusta Sverige inför lågkonjunktur är strukturreformer som stimulerar ökat arbete och företagande”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i en debattartikel i NWT.

De skriver också att detta är det enda sättet som Sverige kan möta – inte bara denna lågkonjunktur – utan också de grundläggande problemen med en låg tillväxt och svag krona.

Christian Ekström och Sofia Linder menar att det krävs rejäla skattesänkningar på arbete och företagande i kombination med en stramare kontroll på de offentliga utgifterna och en bättre uppföljning av politiska beslut.

”Ett digert men nödvändigt arbete, som till skillnad från familjeveckor och höghastighetståg kommer att bygga Sverige starkt”, skriver de i NWT.

Sara Skyttedal, kommunalråd i Linköping, har tidigare gjort sig känd som KDU-ordföranden som skålade i champagne när Decemberöverenskommelsen föll. Numera är hon aktuell som förstanamn på Kristdemokraternas kandidatlista till EU-parlamentet.