Svårigheten att hitta rätt kompetens är en knäckfråga för många kommuner. ”Utan personal får vi svårt att leverera den välfärd vi ska ha”, säger Britta Flinkfeldt, (S), kommunalråd i Arjeplog.

SD har växt kraftigt och börjar nu tala mer öppet om statsministerposten. Hur blev det så här? I en längre fPlus-intervju ger partisekreteraren Richard Jomshof sin syn på saken och vägen framåt. ”De andra partierna är så otroligt naiva”.

Välfärden ska räddas med fler miljarder, enligt den överenskommelse som M slöt med KD och V. Förslaget röstades genom med stöd från SD, vilket innebar att januaripartierna kördes över.

Reformen ska finansieras med bland annat att ingångsavdraget, som innebär nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som står långt från arbetsmarknaden, inte blir av, en reform som C driver.

Ilskan från C var stor när nyheten kablades ut. ”Höj inte skatten för småföretagen”, var budskapet från partiet.

Nu menar Catarina Kärkkäinen i en ledare i SvD att C har fel. Avdraget går inte att betrakta som en generell skattesänkning för företag, menar hon.

”Det snedvrider incitamenten i stället för att ge en generell skattelättnad. Och mycket tyder på att det inte har särskilt stora effekter på sysselsättningen – till exempel utvärderingar från IFAU. Det är helt enkelt svårt att öka sysselsättningen utan att ändra själva arbetsmarknadens funktionssätt”, skriver hon.

Hon anser inte att vägen framåt är att låta Socialdemokraterna sätta agendan för skattepolitiken.

”Men om Centerpartiet tror att det kommer att vara mest framgångsrikt att bedriva borgerlig politik tillsammans med Socialdemokraterna bör de lyssna på sin finansminister”, skriver hon.

Att mer pengar ska avsättas till välfärden och till landets kommuner har präglat den politiska debatten den senaste tiden. Men för att få in skatteintäkter är företagen centrala, skriver flera ledarsidor.

För att skatteintäkterna ska öka måste politiker röja undan hinder och förstå företagens villkor, skriver ledarredaktionen på UNT. De lyfter Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimatet som en viktig beståndsdel i den utvecklingen.

”Makthavare gör bäst i att lyssna. Både av respekt för enskilda företagare och för att pengar till välfärden inte skapas med ett trollspö på kommunledningskontoret” skriver ledarsidan på UNT.

Pontus Almquist på Kristianstadsbladet lyfter särskilt vikten av privata aktörer inom äldreomsorgen. Det råder stor brist på äldreboenden samtidigt som många kommuner tampas med växande underskott.

”För att komma till rätta med problemen måste kommuner släppa ideologiska skygglappar och se näringslivet som en del av lösningen snarare än en del av problemet” skriver Pontus Almquist.

Han får medhåll av Mikael Bengtsson på Norrans ledarsida som skriver att skattehöjningar alltid är en lösning, dock medföljer en hel del oönskade konsekvenser.

”Se de privata aktörerna som medhjälpare, inte motståndare. Mest vård för minst pengar utan att tumma på varken kvalitet eller arbetsmiljö ska vara vägledande inom vården och omsorgen” skriver Mikael Bengtsson.

Elisabeth Svantesson (M) tar lätt på kritiken att ingångsavdraget för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden offras i ändringsbudgeten. ”Jag har inte mött någon företagare som efterfrågat ingångsavdraget och min bild generellt är inte att företagarkollektivet efterfrågar fler subventioner och avdrag”, säger hon till fPlus.

Efter att oppositionspartierna kommit överens om att ge mer pengar till välfärden, menade många att det indikerade startskottet för ett nytt politiskt landskap. Under veckan har flera ledarskribenter fortsatt diskutera Januariavtalet som modell för majoritet i riksdagen.

Reidar Carlsson på Norrtelje Tidnings ledarsida skriver att Moderaterna och Kristdemokraterna kan komma att gå med på förslag som delvis strider mot partiernas ideologi, då viljan att fälla regeringen är snäppet högre.

”Om många av dessa (förslag) stoppas av Vänsterpartiet, i helig allians med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, har förutsättningarna för Januariavtalet fallit. Då får Vänsterpartiet stå sitt kast. Då bör Centerpartiet och Liberalerna se till att S-MP-regeringen tvingas avgå” skriver Reidar Carlsson.

Ledarredaktionen på Eskilstuna Kuriren skriver att Liberalerna måste stå upp för Januariavtalet. Trots att en stor del av reformutrymmet gick till det liberala förslaget att avskaffa värnskatten, framstår representanter för partiet ofta som tvivlande.

”Samarbeten handlar om att ge och ta, och att problematisera eller diskutera förbättringar av olika slag är inte samma sak som att alltid rikta lyset mot det som är minst gynnsamt för sammanhållningen” skriver Eskilstuna Kuriren.

Sofia Nerbrand på Hallandsposten menar att diskussionen om miljarder till välfärden har flyttat fokus bort från de stora frågorna.

”Men helheten – det höga skattetrycket och den sammantagna politiken – märks knappt i rapportering och debatt. Därför görs sällan ordentliga omprioriteringar eller välbehövliga reformer av exempelvis socialförsäkringssystemen. Detta är långsiktigt mycket vanskligt. För i omvärlden sker riktigt stora förändringar” skriver Sofia Nerbrand.

40 miljarder kronor slösas bort varje år på statliga stöd till näringslivet, visar en ny rapport. Det är dags att staten slutar leka riskkapitalist, menar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna. ”Man agerar destruktivt mot marknaden”, säger han till fPlus.

”En giftig cocktail”. Ebba Busch beskrivning av samhällsutvecklingen och januariavtalet är inte mild. ”Det är då man får den här mixen av rekordmånga sprängningar och friår”, låter KD-ledarens slutsats. I en längre intervju med fPlus berättar oppositionspolitikern om vad som ligger bakom utspelet i veckan om extra val och hur vägen till regeringsmakten kan se ut.

Äldres kunskaper och erfarenheter behövs i arbetslivet. För ju fler som arbetar, desto starkare blir vår gemensamma välfärd, skriver Anders Ferbe i en krönika i Arbetsmarknadsnytt.

Han menar att det är en myt att jobben skulle tas ifrån de yngre om fler äldre jobbade vidare.

”Om fler, som har möjlighet att pensionera sig, istället fortsätter att arbeta, får de yngre också färre att försörja. Många äldre i arbete på hel- eller deltid stärker samhället och därmed möjligheterna att förbättra pensionssystemen även för dem som inte kan arbeta vidare”, skriver Anders Ferbe i Arbetsmarknadsnytt.

Under 2 000-talet har kommuner och regioner byggt ut välfärden kraftigt – men på ett sätt som gjort att varje läkare, sjuksköterska och lärare levererar mindre välfärd, skriver Stefan Fölster, nationalekonom och forskare, på Aftonbladet Debatt.

Regeringen blundar för välfärdssektorns kärva verklighet, problemen möts med mer av samma medicin: krav på rätt till heltid, bättre arbetsmiljö och högre löner, ny teknik och mer pengar från staten. Resultatet är nedslående i såväl regioner och kommuner, enligt Fölster.

Han konstaterar att utgifterna för sjukvården vida överstiger inkomsterna. Samtidigt som antalet läkare ökade inom primär- och sjukhusvård så fick allt färre medborgare träffa en doktor under 2000-talet. Samtidigt har produktiviteten fallit med tolv procent den senaste femårsperioden.

Och inte är det bättre i kommunerna. Här har till exempel kostnaden för en grundskoleelev ökat med cirka 20 procent i fasta priser sedan millennieskiftet och lärartätheten per elev stigit med åtta procent. Under samma period noteras en ökning av antalet elever som inte har behörighet till gymnasiet.

Stefan Fölster befarar att Sverige har ännu fler läkare, som träffar ännu färre patienter om tio år, om inte politikerna överger partilinjen och tänker i nya banor. Hans slutsats är att välfärd utan kontroll kostar mer och ger sämre resultat.