Lösningen på bristerna i Sveriges infrastruktur är ett oberoende statligt bolag som finansierar investeringar, skriver industriledaren Carl Bennet och Västsvenska Handelskammarens vd Johan Trouvé på Di Debatt.

Duon föreslår också att bolaget genom att ge ut obligationer kan vända sig till pensionsfonder som vill investera i svensk infrastruktur och samtidigt få en trygg placering.

”Investeringarna i svensk infrastruktur måste öka för att möta transportbehoven och långsiktigt trygga vårt välstånd. En eftersatt och ineffektiv infrastruktur innebär försämrad konkurrenskraft för svenska företag med lägre tillväxt och mindre pengar till välfärd som följd”, skriver Carl Bennet och Johan Trouvé på Di Debatt.

I morgon, när Liberalerna inleder landsdagarna kommer de ta med sig frågan om ett mer flexibelt tjänstepensionssystem, skriver Dina Pengar.

Det skulle luckra upp låsningarna i dagens system. Har man börjat ta ut sin tjänstepension finns ingen möjlighet att pausa den. Det går inte heller att ändra uttagstiden om man exempelvis ångrar en för snabb utbetalningstakt.

Systemet gör det olönsamt för pensionärer att återvända arbetslivet.

Orsaken är många hamnar över nivån för statlig beskattning när tjänstepensionen slås ihop med lönen.

Detta hindrar personer från att återvända till arbetslivet vilket kan slå mot hela arbetsmarknaden, säger Mats Persson (L), partiets ekonomisk-politiske talesperson.

– Välfärden skriker efter kompetent personal. Det är brist på lärare, läkare och poliser. Vi vill att en pensionerad lärare ska kunna gå tillbaka till sitt gamla yrke. I dag gör man inte det eftersom det inte lönar sig, säger han.

Att ge regioner och kommuner rätt att reservera LOV-system för idéburna utförare är detsamma som att ge dem rätt att utesluta vinstdrivande företag från valfrihetssystemen. Det vore mycket olyckligt, skriver Christina Cedergren, Cedergruppen och Anders Morin, Svenskt näringsliv i en debattartikel i Dagens Samhälle.

”40 procent av utförarna i primärvården är privata verksamheter, de allra flesta är vinstdrivande företag, som skulle uteslutas om en region skulle reservera sitt LOV-system inom primärvården för idéburna verksamheter”, skriver debattörerna.

Cedergren och Morin framhåller att idéburna aktörer spelar en viktig roll i det svenska samhället, men ett gynnande av sektorn innebär minskad valfrihet för den enskilde, olika konkurrensvillkor och sämre hushållning med samhällets resurser.

I takt med en ökad befolkning växer behovet av bostäder vilket är goda nyheter för byggbranschen. Men det får inte ske genom osund konkurrens, skriver flera byggbolagsföreträdare på Sundsvalls Tidnings debattsida.

Fusket sker i byggprocessens alla led, från bristande regelefterlevnad vid upphandlingar till skattebrott och penningtvätt.

Därför uppmanar företrädarna att myndigheterna inför nolltolerans mot fusket. Dels genom att intensifiera arbetet att hitta oseriösa aktörer och dels genom att ställa högre krav vid upphandlingar.

Detta gynnar inte bara byggbranschen, men även svensk välfärd eftersom seriösa aktörer inbringar mer skatteintäkter.

Vägen är skakig, osäker och törnbeströdd för landets 290 kommuner, där ett 90-tal redan i år kan komma att gå med underskott.

Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, konstaterar Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en debattartikel i Västerbottens Kuriren.

Knape påminner om att regeringen har pekat på att om välfärden ska utvecklas i takt med befolkningsförändringarna, så behöver kommuner och regioner 90 miljarder kronor mer fram till 2026.

Trots det väljer regeringen, Centerpartiet och Liberalerna att inte öka de generella statsbidragen i budgetförslaget för 2020. Istället ökar andelen riktade statsbidrag, där staten öronmärker vad pengarna ska användas till, menar SKL:s ordförande.

Utvecklingen oroar Knape, som menar att riktade statliga satsningar hindrar kommuner och regioner att använda resurser där behoven och utmaningarna är som störst.

”I en kommun kan ett ökat antal äldre kräva en större satsning på äldreomsorg medan det i en annan kommun kan finnas ett ökat behov av resurser inom förskolan eller socialtjänsten”, skriver han.

Kompetensbristen är inte enbart ett problem för enskilda företag, den har betydelser för Sverige i stort: ”Kopplingen mellan Sveriges intäkter via en framgångsrik industri och vår välfärd måste synliggöras.” Det skriver företagaren Linda Fransson i Gnosjö i ett debattinlägg i SvD.

”Det vi tillverkar och exporterar innebär i förlängningen ett mycket viktigt skatteunderlag. Mer än 50 procent av Gnosjö kommuns skatteintäkter är kopplade till bygdens industri. Även om siffrorna inte är lika höga i alla delar av landet är industrin en viktig del av vårt välfärdssystem.”

Trots värnskattens avskaffande kommer Sverige hamna i toppen av skatteligan bland OECD länderna. Det visar en ny kartläggning som Timbro har gjort. Men samtidigt får förslag om skattesänkningar skarp kritik på hemmaplan. Det är inte rimligt, skriver Tobias Wikström på Di debatt, och menar att det är dags att tala om skatterna på ett nytt sätt.

Moderaternas förslag om att sänka den statliga inkomstskatten med 3 procentenheter har mottagit kritik om att det inte är i linje med att kalla sig ett välfärdsparti. Men ”väljarna uppskattar dessa skattesänkningar” skriver Tobias Wikström om menar att det bör vara en fråga om effektivitet, snarare än skattesats. Vidare har de totala skatteintäkterna ökat de senaste åren.

”Det är alltså hur bra det går för Sverige som avgör hur mycket skatt som kommer in, inte vad skattesatserna ligger på. Och i valen har skillnaden mellan de huvudmotståndarnas skatteförslag varit mindre än vad som sedan har påverkats av konjunkturen” skriver Tobias Wikström.

Samarbetet på LO-sidan har nått ett nytt lågvattenmärke i och med Kommunals besked att hoppa av LO-samordningen. ”LO-ledningen lägger fram ett förslag som man vet att en halv miljon av LO-medlemmarna kommer att säga nej till”, säger ordförande Tobias Baudin till Arbetsmarknadsnytt.

Moderatledaren Ulf Kristersson ser ett oroväckande mönster. På område efter område menar han att förutsättningar för rejäla reformer lamslås av politiskt spel. S och Löfven får en ordentlig känga. ”Självklart måste man kompromissa, men det är en väldig skillnad på det och att bli kidnappad politiskt”, säger han i en längre intervju med fPlus.

Att LO kräver begränsad arbetskraftsinvandring är i sig inget nytt. I rollen som arbetarrörelsens fackliga gren vill de hålla arbetsmarknaden fri från inskränkningar i löner och villkor.

Men nu när Socialdemokraterna, arbetarrörelsens politiska gren, vill följa exempel, riskerar LO att släppa ut partiets Mr Hyde ur källaren, skriver Per Svensson på DN:s ledarsida.

Skulle en SD-anpassning av Socialdemokraternas migrationspolitik verkligen vara värd priset, frågar Svensson retoriskt.

För att låna Per T Ohlssons ord i en krönika i Sydsvenskan (6/10) ser vi en utveckling där inga av de två grenarna agerar med eftertanke och retorisk återhållsamhet. Något som kan brisera alla respektingivande insatser för rösträtt, folkbildning och välfärd.