Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna måste tänka i nya banor i välfärdsfrågorna, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren, Timbro.

De anser att Socialdemokraterna sätter agendan för ögonblicket när det gäller välfärdens företagande, och det måste de borgerliga partierna ändra på.

”Även om det är uppenbart att framtidens välfärd inte kan säkras utan privata företag får borgerligheten inte reduceras till att försvara 1990-talets valfrihetsreformer”, skriver de på Di debatt.

Karin Svanborg-Sjövall och Emanuel Örtengren menar bland annat att den svenska modellen med offentlig finansiering leder till ökade kostnader eftersom det till exempel är svårt för privata utförare att neka patienter behandlingar som egentligen anses för dyra.

Stockholmare är positiva till kommunal skatteutjämning – om den går till glesbygdskommuner i syfte att upprätthålla välfärdens kärna.

Utjämning för att täcka löpande underskott i större städer har däremot ett väldigt svagt stöd.

Det visar en ny undersökning som Demoskop utfört på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

– Det är helt uppenbart att den stora majoriteten av stockholmarna gärna vill hjälpa glesbygdskommuner och mindre städer. Däremot är man inte alls roade av att skicka pengar till andra stora städer. Dessvärre är det precis så systemet fungerar i dag, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar att 76 procent är att kompensera och ge stöd till kommuner som har ett svårare utgångsläge för att klara sina välfärdsuppgifter.

Bara 20 procent av alla omsatta innovationer kommer ifrån universitet och högskolor. Ändå är det där som staten spenderar miljardbelopp. Det skriver Örjan Strandberg, talesperson för Nationella Innovatörsrådet och ordförande för Stockholms Innovatörskrets, i en debattartikel i Företagande.se.

99,3 procent av statligt FoU-stöd går till Sveriges universitet och högskolor medan innovatörer och uppfinnare utanför akademin får 0,7 procent. ”Vilka uppfinningar och lösningar på dagens problem hade redan existerat om pengarna hade hamnat rätt?, skriver Strandberg. Han menar på att individuella uppfinnare – de som har varit ursprungen till Ericsson, ABB eller AGA – riskerar att försvinna. Resultatet av det blir att Sverige backar i industriell tillväxt och välfärd.

Stora delar av arbetsgivaravgifterna är inget annat än en dold skatt som går rakt in i statskassan. Den kritiken kommer nu från fack, arbetsgivare och ekonomer som uppmanar till större ärlighet hos politikerna. Men det finns olika uppfattningar om hur problemet ska lösas.

Sveriges kommuner står inför en mycket ansträngd situation och behöver avsätta mer pengar till skola och äldreomsorg. Det gäller inte bara i glesbygden utan även för framgångsrika tillväxtkommuner behöver pengar, skriver kommunalråden Lars Stjernkvist (S) i Norrköping och Philip Sandberg (L) i Lund i en debattartikel i Aftonbladet.

Debattörerna framhåller att de gärna vill se ett förbättrat kommunalt utjämningssystem men varnar samtidigt för att det inte får konstrueras så att det kväver utvecklingen i tillväxtkommuner och regionala tillväxtcentra.

”Vi delar helt uppfattningen att kommuner med vikande befolkningstal behöver förstärkning, men om vi vill försvara välfärd i hela landet kommer vi inte runt grundproblemet – vi behöver avsätta mer pengar till skola och äldreomsorg”, skriver Stjernkvist och Sandberg och framhåller att en höjning av de generella statsbidragen måste vara våra partiers högst prioriterade fråga i budgetarbetet.

Föråldrade, dyra, krångliga och på tok för många. It-systemen i offentlig sektor är en mardröm. Svensk välfärd kräver därför en nationell finansiering, skriver företrädare för Liberalerna på DN-Debatt.

Bara i region Stockholm uppskattas it-kostnaderna till tre-fyra miljarder, en enskild region kan ha hundratals olika it-system för vården, I kölvattnet följer frustration för tiotusentals medarbetare och miljoner medarbetare, konstaterar skribenterna.

Varje enskild kommun eller region har varken kompetensen eller de ekonomiska musklerna att sköta omställningen till en modern offentlig sektor på egen hand. Det vore också ett enormt resursslöseri, enligt debattörerna.

De vill att framtidens digitala infrastruktur är så robust att det till exempel går att koppla upp sig, oavsett var i landet man befinner sig, gör e-förvaltning till norm och att stat och kommuner delar på kostnaderna.

”Vi är vana att tala om långsiktiga, gemensamma planer kring transporter och bostäder – om höghastighetsbanor, tåg, tunnelbana, broar och tunnlar runtom i landet. Samma investeringstänk behövs för framtidens digitala infrastruktur i offentlig sektor”, skriver de liberala företrädarna.

Regeringen vill förändra utjämningssystemet till Sveriges kommuner och landsting. Det innebär mer pengar till glesbygden.

Ren populism, som skapar spänningar mellan stad och landsbygd, ryter moderata finansborgarrådet Anna König Jerlmyr i Stockholms stad på Aftonbladets debattsida.

”Går det bra för Stockholm, så går det bra för Sverige. Stockholm är även glesbygdens motor. Hur Stefan Löfven kan se innovation, urban utveckling och att Stockholm lockar människor från hela landet och från utlandet som ett problem, avslöjar en destruktiv uppfattning om tillväxt och utveckling”, skriver hon.

Jerlemyr konstaterar att Stockholms kommun fick ett bidrag på drygt 800 miljoner kronor 2011. Sju år senare betalade staden ungefär fyra miljarder kronor inom ramen för samma utjämningssystem, vilket skapar en oförutsägbar modell, enligt finansborgarrådet.

Det ökade ansvaret på kommunens axlar resulterar i att tillväxt och utveckling hämmas. Vi vill se ett system som bättre tar hänsyn till storstadens utmaningar, skriver Anna König Jerlmyr i debattartikeln.

Nästa års utsläppsregler kan tvinga hantverkarföretaget Ene att betala ytterligare 200 000 kronor i skatt varje år. Nu vädjar vd:n Mattias Eriksson om mer tid för den utsatta transportbranschen: ”Vi måste få en chans att ställa om till klimatsmarta bilar”.

Stor budget behöver inte betyda bättre äldreomsorg. Kommuner med billig äldreomsorg får lika bra betyg av de äldre som dyra kommuner, visar Socialstyrelsens enkät.

– Precis så är det. När vi har studerat kostnader och olika mått på kvalitet har vi inte kunnat hitta några tydliga samband, säger Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen Vård och omsorg hos SKL till Dagens Samhälle.

Att stora skillnaderna i penninginsats visar på en enorm effektiviseringspotential i kommunerna, tycker Greger Bengtsson är att gå för långt.

– Vad som är tydligt är att det finns stora skillnader, och att ju bättre vi blir på att mäta desto mer ser vi dem. Det skapar möjligheter att lära av de framgångsrika, att sprida kunskap. Men det är en illusion att tro att det ska kunna bli likadant överallt, säger han.

Äldreomsorgen i Luleå är av landets dyraste. Trots det pyr missnöjet hos de äldre. Betygen ligger klart under rikssnittet, enligt Dagens Samhälle.

– Vi har sett en tydlig koppling mellan enhetschefernas arbetssituation och ekonomi och kvalitet. Det finns ett samband mellan enhetschefer med många anställda under sig, hög sjukfrånvaro och höga kostnader, säger Lena Kruse, verksamhetschef på Vård och omsorg i Luleå.

En sänkning av de svenska kapitalskatterna, från dagens 30 procent till det internationella genomsnittet på 20, skulle ge ett rejält lyft för ekonomin, skriver Johan Fall, skattechef på Svenskt Näringsliv, på Realtids debattsida.

Rent konkret skulle det innebära 35 000 fler sysselsatta och 3,1 procent högre BNP, vilket motsvarar ett ökat välstånd om 30 000 kr per år och hushåll, visar beräkningar framtagna av det välrenommerade forskningsinstitutet IFO i München.

Vidare skulle en sänkning göra fler privata investeringar mer lönsamma och beräknas öka med över 6 procent. Stigande företagsvinster och löner ökar också skatteintäkterna, vilket medför att reformen på sikt är i det närmaste helt självfinansierande genom växande skattebaser.