Att välfärdsutmaningarna leder till ökade kostnader för kommunerna är känt. Men fPlus genomgång av den kommunala ekonomin visar att det kan bli mycket värre. Just nu sker en en storskalig upplåning för att täcka underskott. ”Det är så klart astronomiska siffror”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till fPlus.

”Klassdimensionen har ersatts av ett regionalt utanförskap”, skriver nationalekonomen Stefan Fölster i en debattartikel i DN. I den skriver han också att ”en ny rättvisepolitik bygger vidare på digitaliseringens potential att förena jämlikhet med bättre välfärd”.

Enligt Stefan Fölster överger europeiska väljare partier – särskilt socialdemokratiska sådana – som har fastnat i en gammaldags jämlikhetsretorik om klassklyftor. Numera finns klyftan mellan stad – där ”digitaliseringens företag spirar” – och land, som i stället drabbas av gröna skatter och avveckling av samhällsservice.

Stefan Fölster lyfter digitaliseringens möjligheter för jämlikhet och nämner digital direktkontakt med sjukvården, myndighetskontakt via en läsplatta och självstyrande taxibilar som tre av flera framtida lösningar på de regionala klyftorna. ”Tillsammans kan sådana digitala framsteg göra det väsentligt mer attraktivt att bo en bit från de större städerna”, skriver han.

När public service svartmålar privata alternativ kan det ge oss sämre vård, skola och omsorg. Sveriges Radios bild av privata tandläkare som skattetjuvar och skurkar förstör därför för oss alla, skriver Caroline Dahlman i en ledare i Kristianstadsbladet.

Reportaget som Ekot sände tidigare i veckan om ett 50-tal privata tandläkarkliniker som fuskat med skatten är vinklat och svartmålar privat vård, menar ledarskribenten. Hon skriver att ett överdrivet misstänksamt mediefokus på privata aktörer i välfärden kan leda både till att privata företag tvingas lägga ner och att vi då kan missa att se att offentligt drivna företag gör fel, går över budget, vanvårdar och har långa väntetider.

Caroline Dahlman är för kontroller och granskningar, men menar att det bästa vore om både privata och offentliga inrättningar kontrollerades lika noga - och att media gör detsamma. ”Public service borde ha ett ansvar att vara mer neutrala”, avslutar hon.

Enligt en modell som förutspått varje finanskris sedan 60-talet är en ny lågkonjunktur snart att vänta, det rapporterar Global News via Dagens PS.

Modellen skapades av den kanadensiska ekonomen Campbell Harvey, och sedan den uppfanns har tre ekonomiska kriser kommit och gått - alla förutspådda av modellen. Den ger en förvarning 12 till 18 månader innan en lågkonjunktur och utgår ifrån avkastningen på de amerikanska statsobligationerna.

När avkastningen på de långsiktiga statsobligationerna, som är låsta på 10 år, blir lägre än avkastningen de kortsiktiga, som är låste på 3 månader, är det en indikering på att en ny lågkonjunktur är på horisonten.

Daniel Suhonen och Markus Kallifatides från S-föreningen Reformisterna skriver på Di Debatt att det finanspolitiska ramverket behöver ändras för att S-regeringens löften till väljarna ska uppnås.

Enligt debattörerna befinner sig Sverige i ett krisläge som behöver storskaliga samhällsinvesteringar för att kunna vändas.

Debattörerna föreslår ”ett pensionslyft, arbetstidsreform, barnbidragslyft, ett statligt byggbolag, förstärkta anslag till skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten och ekobrottsmyndigheten, enhetlig moms och kommunalskatt och många fler reformer som förändrar de många människornas liv till det bättre samt kraftigt höjda anslag till kommunernas och landstingens kärnverksamhet”.

Kommunerna behöver höjda statsbidrag för att klara att leverera en välfärd på samma nivå som i dag även i framtiden. Det sa finansminister Magdalena Andersson (S) på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen, skriver TT.

Enligt Andersson behöver kommunerna 90 miljarder kronor extra till 2026. För att klara en åldrande och växande befolkning behöver man bland annat bygga 560 äldreboenden, 75 vårdcentraler, 720 förskolor, 400 grundskolor och 280 gymnasieskolor.

Enligt Andersson är det möjligt att genomföra satsningen utan att höja skatter.

– Som prognoserna är nu är det möjligt inom de skattenivåer vi har, säger Andersson.

Många av landets regioner och kommuner kommer att få ett underskott i årets resultat och framtidsutmaningarna är stora. Därför behövs nya arbetssätt, skriver Anders Knape, Carola Gunnarsson och Lena Micko från Sveriges Kommuner och Landsting på Aftonbladets debattsida.

Debattörerna presenterar ett antal förslag som SKL har tagit fram för att minska underskottet och samtidigt använda de befintliga medlen på ett effektivt sätt. Bland annat vill man minska den statliga detaljstyrningen och antalet riktade statsbidrag för att kunna jobba långsiktigt och utifrån lokala behov.

Man föreslår också att staten ska ta ett större ansvar för arbetsmarknadspolitiken, istället för att som idag minska antalet arbetsförmedlingskontor utan att ge kommunerna uppdraget eller finansiering för att lösa arbetslösheten.

Kommunerna kommer inte att kunna rekrytera den personal som behövs de kommande åren. Istället måste de satsa på kompetensutveckling, fler arbetade timmar och att snabbare få nyanlända i arbete. ”Endast så kan de leverera de välfärdstjänster som medborgarna efterfrågar och har rätt till”, skriver tre debattörer från Kommuninvest i Dagens Samhälle.

”Att bygga skolor, äldreboenden eller sjukhus, utan att veta att det finns personal att fylla verksamheten med är ett vågspel som förnuftiga kommun- och regionledningar knappast vill ge sig på”, menar debattörerna.

De argumenterar för att politiken behöver dessutom kraftsamla och fokusera, gärna genom breda överenskommelser mellan stat, kommuner, regioner och arbetsmarknadens parter så att kompetensförsörjningen blir långsiktigt hållbar.

Mer än en tredjedel av Sveriges 290 kommuner beräknas gå minus i år, rapporterar Dagens Nyheter.

Kommunernas ekonomi präglas nu av häftiga krissiffror och runt om i landet larmar man om att man kommer behöva implementera kraftiga sparpaket och nedskärningar, något som i sin tur kommer få stora konsekvenser för skolor och äldreboenden.

Totalt uppgår kommunernas förluster till 2 miljarder kronor och flera menar att det är demografin som är största anledningen till den ekonomiska påfrestningen. Kostnadskrävande grupper som barn, unga och äldre blir allt fler, medan personer i arbetsför ålder inte alls ökar i samma utsträckning.

Inför valet lovade finansminister Magdalena Andersson att kommunerna skulle få generella bidrag på 20 miljarder kronor, något som man idag ser inte kommer räcka. Enligt SKL:s beräkningar kan 20 kommuner tvingas höja skatten i år, 8 fler än under finanskrisen.

Danderyd, vars ekonomiska kris tidigare uppmärksammats, beräknas gå med störst förlust.

Regeringens strategi att anställda fler inom välfärden, inte minst den krisande hälso- och sjukvården, är ett hot mot näringslivet och självaste välfärden. Det skriver Svenskt Näringslivs chefekonom respektive ansvarig för välfärdspolitik Bettina Kashefi och Anders Morin på SvD Debatt.

Förklaringen är att en sådan satsning i offentlig sektor skulle göras på bekostnad av den privata sektorn och dess bidrag till sysselsättningstillväxten. Det skulle i sin tur skapa en negativ spiral av höjda skatter, minskad konkurrenskraft, minskat skatteunderlag och försämrad välfärd, skriver debattförfattarna.

Därmed inte sagt att kommuner och landsting inte måste utveckla sina ansträngda verksamheter. Men det handlar inte om att slita allt hårdare på en redan trängd personal utan om att använda arbetsbesparande teknik som också minskar administrationen.

”En fortsatt utveckling av välfärden kan bara finansieras om näringslivet fortsätter att förbättra sin konkurrenskraft. Samtidigt med att det sker så behöver välfärdssektorn satsa på ny arbetsbesparande och kvalitetshöjande teknik, och göra det i samarbete med näringslivet”, avslutar Bettina Kashefi och Anders Morin.