Antalet digitala vårdkontakter har ökat med uppemot 100 procent under pandemin. Det visar en Grant Thornton-rapport som också visar att cirka 1,2 miljoner digitala vårdkontakter skedde till privata vårdbolag under 2019, före pandemin. De flesta väljer en av de tre största nätläkarna (Kry, Min Doktor och Doktor.se).

Samtidigt har antalet fysiska besök i primärvården minskat med 36 procent under pandemin. Enligt Grant Thornton har ett skifte skett där även fler äldre väljer en nätläkare.

Grant Thornton pekar också på ett antal utmaningar för vården.

- Flera av de underliggande utmaningarna som vi har inom vården och omsorgen, som bristande tillgänglighet och samordning, har i och med pandemin blivit extremt påtagliga. IVO:s underkännande av samtliga regioners hantering av den medicinska vården för äldre på särskilt boende är en viktig signal att frågan måste tas på största allvar, säger Mats Fagerlund, Head of Advisory på Grant Thornton, i en kommentar.

Ingen annanstans i Europa är sysselsättningsgapet så stort som i Sverige. Därför borde S och MP lyssna till Göran Persson, tidigare statsminister, som menar att nyanlända måste kvalificera sig gradvis till välfärden genom att arbeta och betala skatt, skriver Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig Timbro, på Aftonbladet debatt.

Sveriges bidrags- och socialförsäkringssystemen är inte utformade med hänsyn till stor och växande migration. Förmåner inom välfärden, exempelvis föräldrapenning, är därför kopplade till bosättning i Sverige snarare än till arbete. I sin tur leder detta till en försvåring av nyinvandrades inträde på arbetsmarknaden, skriver debattören.

Han menar att etableringstiden för nyanlända är alarmerande lång och att det krävs en välfärdsmodell som kan motarbeta detta.

”I ett läge där såväl Centerpartiet som Sverigedemokraterna har lagt förslag om kvalificering till välfärden borde det vara möjligt att genomföra en sådan reform. Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde släppa sina skygglappar”, skriver debattören.

Det är fel av regeringen att lösa kommunernas problem genom att tillföra mer medel, anser de så kallade välfärdsekonomerna som skriver på SvD Debatt. De menar att kommunerna istället måste bli bättre på att använda resurserna.

”När färre ska hjälpa fler måste resursutnyttjandet effektiviseras. Det är nödvändigt för öka kvaliteten och ha en rimlig kostnadsutveckling”, skriver debattörerna som listar flera förslag på lösningar, till exempel genom digitalisering.

Åtskilliga kommuner använder inte statsbidragen till välfärden. Istället staplas pengarna på hög och möjliggör sänkt skatt och fördubblade överskottsmål, skriver kommunpolitikern Joakim Jonsson (S), i en debattartikel i Expressen.

Landets regioner och kommuner går med ett rejält överskott i år. Orsaken är främst höjda statsbidrag.

Sprickan i regeringen och gängkriminaliteten är ämnen som engagerar på dagens ledarsidor.

Expressens Anna Dahlberg skriver att Sverige förtjänar bättre än den regering vi nu har – och att Stefan Löfven alltmer börjar likna en trött statsminister i ett dysfunktionellt äktenskap med Miljöpartiet.

Konflikterna kring Preem i Lysekil, migrationspolitiken och arbetsrätten gör att det är upplagt ”för en stormig höst”, skriver hon.

”En regeringskris i höst framstår inte som ett hot, utan som ett löfte.”

Valfrihetsrevolutionen och avregleringarna har inte bara gynnat vårdbolag och konsulter, utan de blev även maffians bästa vän, skriver Aftonbladets Anders Lindberg.

Han tar fasta på Södertäljes kommunalråd Boel Godners (S) vädjan om att ”följa pengarna” och menar att pengar till välfärdssystemet går till maffian när den lärt sig utnyttja lagen om valfrihetssystem.

”Och om man vill ha ett annat resultat så måste man förr eller senare ändra den politiken.”

Att hantera gängkriminalitetens destruktiva företagande är avgörande för svensk tillväxt, skriver Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen, på Di debatt.

Den organiserade brottsligheten måste bekämpas med både skärpta straff och ett kraftigt försämrat företagsklimat där möjligheterna för dem att driva sitt destruktiva företagande minskas, menar debattören. Nyckelaktörer i detta är Skatteverket, Kronofogder och kommuner, som kan öka regelkrånglet gentemot organiserad brottslighet utan att sunda företag drabbas.

Snart ska höstbudgeten presenteras, men redan nu läcker en del ut. fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pressat samtliga partier om de viktigaste satsningarna just nu när det gäller företagande, skatter och jobb. Alla utom S, det största regeringspartiet, har svarat.

V-ledaren Jonas Sjöstedt inledde sitt sommartal med att prata om ”den märkliga sommaren 2020”. Han menar att vi betalat ett högt pris, och att årtionden av nedskärningar inom vård och omsorg gjorde Sverige dåligt förberett vilket ledde till att smittan spreds på äldreboenden och i hemtjänsten.

– Ett oerhört stort antal äldre dog i onödan, säger han.

Sjöstedt hyllar alla som arbetat i vården med kampen mot corona. Personalen måste få bättre villkor, möjlighet till vila och fler arbetskamrater. V föreslår också höjda bidrag till alla kommuner samt ett extra tillskott till små kommuner för att klara krisen.

V-ledaren skickar också en rejäl känga till Socialdemokraterna för samarbetet med Liberalerna och Centerpartiet. Problemet är bland annat föreslagna skattesänkningar och förändringen av las, enligt Sjöstedt.

– Ni måste sluta låtsas att ni har majoritet i riksdagen och ta in den politiska verkligheten. Om ni inte lyssnar kommer vi att agera. Vi har kört över er förut för att få mer pengar till välfärden, vi är beredda att göra det i höst igen.

Argumentationen om att en slopad värnskatt motiverar höginkomsttagare att arbeta mer vilar på svag grund, skriver representanter för LO och tankesmedjan Tiden på DN Debatt, med hänvisning till en ny rapport.

De menar att C och L inför årets budgetförhandlingar därför måste släppa sina ”borgerliga fantasier” om att lägre skatt för höginkomsttagare gynnar alla.

”Det Sverige behöver just nu är rejäla förbättringar av välfärden, arbetslivet och trygghetsförsäkringarna som gynnar vanligt folk, inte fler skattesänkningar för de som tjänar mest”, skriver de.