Det är uppenbart att kvaliteten i äldreomsorgen måste uppgraderas. Detta klaras inte utan privata aktörers medverkan, skriver tre konsulter i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Att verksamheter drivs utan vinstintresse är i sig ingen garanti för att de håller hög kvalitet och verksamheter som är bra och populära kan vara mycket sårbara, skriver debattörerna som också ger förslag på insatser som kan gynna och stärka den idéburna sektorn i välfärden.

”Det är också ett faktum att den idéburna andelen av välfärdstjänsterna är liten i Sverige jämfört med grannländer som Norge och Tyskland”, skriver Lotta Edholm, Stefan Holm och Håkan Tenelius i Dagens Samhälle.

Flera forskare varnar för att de statliga ingreppen kan bli fler. Det görs försök att kringskära privata aktörer på olika sätt i spåren av pandemin, menar forskaren Henrik Malm Lindberg. ”Utvecklingen går inte från 0 till 100, det sker snarare ett gradvis borttynande av företagsamheten”, säger han till fPlus.

Utdelningsstoppet väckte en het debatt när det kom förra våren men beslutet låg fast. Nu börjar effekterna märkas allt tydligare. En av dem är att pensionerna kan drabbas, en annan att svensk forskning får stryka på foten. Bland annat minskar Wallenbergstiftelsernas anslag till grundforskning med nästan 700 miljoner kronor.

Att borgerliga partier hellre sänker skatterna i kommuner och regioner istället för att satsa på äldreomsorg och sjukvård i kristider är en fråga som beskrivs med salt och peppar. I årets första partiledardebatt hävdade statsministern att de värsta syndarna är Moderaterna och Kristdemokraterna.

John Norell, förbundsordförande för Fria Moderata Studentförbundet, går till motattack i en debattartikel i Dagens Samhälle.

”Det stämmer inte att de borgerliga partierna sänker skatter i kommuner och regioner. I alla fall inte mer än socialdemokrater”, skriver han.

Han refererar till en kommande rapport från moderaternas studentförbund som visar att endast elva kommuner sänker skatten i år, inte en enda av Sveriges regioner.

Och det saknas inte pengar, tvärt om, menar Norell, som konstaterar att 2020 kan beskrivas som ett rekordår när det gäller kommunernas satsningar på välfärden. Problemet handlar i stället om organisation, ledarskap och politiska prioriteringar.

”Att sänka skatten handlar inte om att minska resurserna till välfärden utan om att flytta tillbaka makten från kommunhus till individer, familjer och frivilliga gemenskaper. Där resurserna skapas från första början”, skriver debattören i Dagens Samhälle.

Kompetensinvandring är en stor plusaffär för välfärden – och ökar inte heller konkurrensen om jobben nämnvärt, visar en ny rapport från Almega.

– Vår kartläggning visar att kompetensinvandringen ger ett ekonomiskt överskott till den offentliga sektorn på 1,7 miljarder kronor. Kompetensinvandrarna står alltså inte bara för sina egna och sina anhörigas kostnader utan bidrar i högsta grad till vår allmänna välfärd, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, i ett pressmeddelande.

Antalet digitala vårdkontakter har ökat med uppemot 100 procent under pandemin. Det visar en Grant Thornton-rapport som också visar att cirka 1,2 miljoner digitala vårdkontakter skedde till privata vårdbolag under 2019, före pandemin. De flesta väljer en av de tre största nätläkarna (Kry, Min Doktor och Doktor.se).

Samtidigt har antalet fysiska besök i primärvården minskat med 36 procent under pandemin. Enligt Grant Thornton har ett skifte skett där även fler äldre väljer en nätläkare.

Grant Thornton pekar också på ett antal utmaningar för vården.

- Flera av de underliggande utmaningarna som vi har inom vården och omsorgen, som bristande tillgänglighet och samordning, har i och med pandemin blivit extremt påtagliga. IVO:s underkännande av samtliga regioners hantering av den medicinska vården för äldre på särskilt boende är en viktig signal att frågan måste tas på största allvar, säger Mats Fagerlund, Head of Advisory på Grant Thornton, i en kommentar.

Ingen annanstans i Europa är sysselsättningsgapet så stort som i Sverige. Därför borde S och MP lyssna till Göran Persson, tidigare statsminister, som menar att nyanlända måste kvalificera sig gradvis till välfärden genom att arbeta och betala skatt, skriver Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig Timbro, på Aftonbladet debatt.

Sveriges bidrags- och socialförsäkringssystemen är inte utformade med hänsyn till stor och växande migration. Förmåner inom välfärden, exempelvis föräldrapenning, är därför kopplade till bosättning i Sverige snarare än till arbete. I sin tur leder detta till en försvåring av nyinvandrades inträde på arbetsmarknaden, skriver debattören.

Han menar att etableringstiden för nyanlända är alarmerande lång och att det krävs en välfärdsmodell som kan motarbeta detta.

”I ett läge där såväl Centerpartiet som Sverigedemokraterna har lagt förslag om kvalificering till välfärden borde det vara möjligt att genomföra en sådan reform. Socialdemokraterna och Miljöpartiet borde släppa sina skygglappar”, skriver debattören.

Det är fel av regeringen att lösa kommunernas problem genom att tillföra mer medel, anser de så kallade välfärdsekonomerna som skriver på SvD Debatt. De menar att kommunerna istället måste bli bättre på att använda resurserna.

”När färre ska hjälpa fler måste resursutnyttjandet effektiviseras. Det är nödvändigt för öka kvaliteten och ha en rimlig kostnadsutveckling”, skriver debattörerna som listar flera förslag på lösningar, till exempel genom digitalisering.

Åtskilliga kommuner använder inte statsbidragen till välfärden. Istället staplas pengarna på hög och möjliggör sänkt skatt och fördubblade överskottsmål, skriver kommunpolitikern Joakim Jonsson (S), i en debattartikel i Expressen.

Landets regioner och kommuner går med ett rejält överskott i år. Orsaken är främst höjda statsbidrag.