”En giftig cocktail”. Ebba Buschs beskrivning av samhällsutvecklingen och januariavtalet är inte mild. ”Det är då man får den här mixen av rekordmånga sprängningar och friår”, låter KD-ledarens slutsats. I en längre intervju med fPlus berättar oppositionspolitikern om vad som ligger bakom utspelet i veckan om extra val och hur vägen till regeringsmakten kan se ut.

Äldres kunskaper och erfarenheter behövs i arbetslivet. För ju fler som arbetar, desto starkare blir vår gemensamma välfärd, skriver Anders Ferbe i en krönika i Arbetsmarknadsnytt.

Han menar att det är en myt att jobben skulle tas ifrån de yngre om fler äldre jobbade vidare.

”Om fler, som har möjlighet att pensionera sig, istället fortsätter att arbeta, får de yngre också färre att försörja. Många äldre i arbete på hel- eller deltid stärker samhället och därmed möjligheterna att förbättra pensionssystemen även för dem som inte kan arbeta vidare”, skriver Anders Ferbe i Arbetsmarknadsnytt.

Under 2 000-talet har kommuner och regioner byggt ut välfärden kraftigt – men på ett sätt som gjort att varje läkare, sjuksköterska och lärare levererar mindre välfärd, skriver Stefan Fölster, nationalekonom och forskare, på Aftonbladet Debatt.

Regeringen blundar för välfärdssektorns kärva verklighet, problemen möts med mer av samma medicin: krav på rätt till heltid, bättre arbetsmiljö och högre löner, ny teknik och mer pengar från staten. Resultatet är nedslående i såväl regioner och kommuner, enligt Fölster.

Han konstaterar att utgifterna för sjukvården vida överstiger inkomsterna. Samtidigt som antalet läkare ökade inom primär- och sjukhusvård så fick allt färre medborgare träffa en doktor under 2000-talet. Samtidigt har produktiviteten fallit med tolv procent den senaste femårsperioden.

Och inte är det bättre i kommunerna. Här har till exempel kostnaden för en grundskoleelev ökat med cirka 20 procent i fasta priser sedan millennieskiftet och lärartätheten per elev stigit med åtta procent. Under samma period noteras en ökning av antalet elever som inte har behörighet till gymnasiet.

Stefan Fölster befarar att Sverige har ännu fler läkare, som träffar ännu färre patienter om tio år, om inte politikerna överger partilinjen och tänker i nya banor. Hans slutsats är att välfärd utan kontroll kostar mer och ger sämre resultat.

Ett år har gått sedan januariavtalet slöts, och det har kantats av många turer och intermezzon. Ännu finns det många punkter i avtalet som kan ge upphov till ännu mer turbulens på vägen fram till valet 2022, skriver Sydsvenskans ledarredaktion.

I takt med att fler att skarpa förslag ska formuleras utifrån punkterna i januariavtalet kommer det säkerligen uppstå fler bekymmer för regeringen och dess samarbetspartier. Ett exempel är punkt nummer fyra som redogör för att en omfattande skattereform ska göras, något finansminister Magdalena Andersson redan sagt inte kommer hinna bli av innan 2022.

Ett annat exempel är punkt nummer nio, om valfrihet och vinster i välfärden. Frågan har redan gett upphov till intensiv debatt mellan partiledare Annie Lööf (C) och utbildningsminister Anna Ekström (S). Men det är inte bara inom regeringen och C och L som avtalet kan leda till dispyter. Samtidigt kommer oppositionspartierna göra vad de kan för att sätta käppar i hjulet, och en nylig opinionsundersökning visar att allmänhetens stöd för politiken är mycket lågt.

”Nu gäller det för S, MP, C och L att hålla ihop, försvara avtalet, kämpa på med opinionsarbetet och samlandet av riksdagsstöd. Samtidigt måste de fyra samarbetspartierna vara beredda att lyssna och kompromissa. Det är januariavtalet värt”, skriver ledarredaktionen.

EU-förslag om restriktioner kring hur persondata får användas kan bli avgörande för den svenska välfärdens utveckling. Säker och etisk tillgång till personbundna data är nyckelfaktor för bland annat bättre sjukvård, skriver flera beslutsfattare och experter på SvD debatt.

Debattörerna menar bland annat att sjukvårdsdata är oumbärlig för forskningen, som kan använda informationen för att tidigare upptäcka sjukdomar och att göra den svenska sjukvården bättre. Ju bättre tillgång till persondata desto bättre forskningsresultat och välfärd.

Det behövs därmed en tredje vägens politik för hur Sverige kan bli ledande inom säker och etisk användning av personbundna data. Ett av regeringens uppdrag bör vara att skydda landet från EU-lagstiftning som kan förhindra användning av personbundna data för forskning och utveckling.

”Utan dessa krafttag för att främja en säker, etisk och transparent användning av personbundna data för forskning och utveckling tror vi att det svenska samhällsbyggandet kommer att hamna allt mer på efterkälken”, skriver debattörerna.

Olof Ehrenkrona skriver i en ledare i SvD om krisen inom Socialdemokratin. Han menar att partiets politik har lett till ett förstatligande av stora delar av civilsamhället.

”Socialdemokraternas stora misstag är att de har socialiserat den frivilliga gemenskapen och alienerat medborgarna från mycket av det som håller ihop ett samhälle”, skriver han.

Han konstaterar också att Stefan Löfven i sitt jultal inte nämnde något om hur företagsklimatet ska förbättras.

”När Löfven talar till sina partivänner handlar allt om hur man ska fördela resurser som andra har skapat, men ingenting sägs om villkoren för den tillväxt som ytterst finansierar välfärden”, skriver han.

Även i år stiger den genomsnittliga kommunalskatten, och med ökande välfärdsbehov spås skattesatsen öka ytterligare i framtiden. Di presenterar hela listan som visar hur skatten förändras i landets kommuner.

2020 landar den sammanlagda kommunalskatten på 32,28 procent. I sju kommuner höjs den med över en krona. Danderyd är en av dem, och tvingas höja med 1,40 kronor. I övrigt noteras högst skatter i kommunerna Dorotea, Munkedal, Bräcke och Vännäs.

Enligt flera prognoser kommer kommuner att tvingas till ytterligare skattehöjningar under kommande decennier, på grund av att andelen barn, unga och äldre ökar och därmed ett ökar behovet av välfärd.

Lägst total skattesats har Österåker med 29,19 procent, skriver Di. Solna, Täby, Vellinge, Kävlinge och Stockholm tar ut under 30 procent i total kommunalskatt.

Vinsterna från tio år av arbetskraftsinvandring räcker för att finansiera den svenska vården, visar en ny rapport. Men skarpare migrationspolitik kan slå ut kalkylerna i framtiden. ”Finns risk att man slänger ut barnet med badvattnet”, säger företagsekonomen Karl Wennberg till Arbetsmarknadsnytt, AMN.

Bostadsmarknaden är dysfunktionell och det skärpta amorteringskravet ligger som en våt filt över nyproduktionen av bostäder, skriver Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier, i Aftonbladet Debatt.

Inlägget är ett svar på ett tidigare utspel av Byggnads som påstod att medan byggbolagen skrattar hela vägen till banken står ungdomar i långa bostadsköer.

”Som företrädare för 3 700 seriösa bygg- och anläggningsföretag välkomnar vi Byggnads vilja att bli en röst i den bostadspolitiska debatten. Det saknas en bostadspolitik för alla som varken har kapital, kötid eller kontakter”, skriver Tanja Rasmusson.

Hon menar att Sveriges byggföretag skapar jobb, välfärd och framtidshopp och tar ansvar för samhällsutvecklingen.

”Nästa år möts Sveriges Byggindustrier och Byggnads vid förhandlingsbordet i samband med avtalsförhandlingarna. Vår förhoppning är att det ska ske i ett förtroendeingivande och samarbetsinriktat tonläge”, skriver Tanja Rasmusson i Aftonbladet.

Skuldberg, neddragningar och krisande välfärd. Kommunchefer larmar om stora problem. fPlus djupdykning visar att det finns en lösning på kommunernas miljardångest.