Bevaka
Valet 2018

Sara Fransson och Olle Folke Foto: Montage, Linnéuniversitetet/Fredrik Eriksson
Valet 2018

”Personval är en popularitetstävling”

År 1998 fick väljarna för första gången rösta på en valbar kandidat i samband med de allmänna valen. Olle Folke, lektor i statskunskap på Uppsala universitet, sammanställde tillsammans med andra forskare år 2015 rapporten ”20 år med personval”.
– Personvalet har påverkat partiernas nomineringsbeteende. Den som får flest personröster inom kommunens största parti väljs ofta till kommunstyrelsens ordförande, även om det inte var partiets förstanamn, säger Olle Folke som studerade effekten av att få flest personröster på partibefordringar.
Han berättar också att personvalet gynnar kompetenta politiker med ledaregenskaper.
– Utifrån olika data, som mönstringsresultat, kan vi mäta politikers kompetens. De som är mer kompetenta har också fått flest personröster. Det visar att selektionen fungerar bra.
– Vad många inte vet är att kommunstyrelsernas ordföranden ofta brukar ha motsvarande kompetensnivå som en vd för ett företag med hundra anställda. Skillnaden är att kommunpolitikerna kommer från en mer diverse familjebakgrund än vd:arna
Sara Fransson, doktor i statsvetenskap i Linnéuniversitet, har även hon undersökt effekterna av personvalet, fast i samband med riksdagsvalet.
– I juni publicerade jag en avhandling i vilken jag undersökte de personer som inte skulle ha blivit riksdagsledamöter utan personvalet samt vad de har för vänner och nätverk. Jag undersökte även de personer som blev nedpetade på grund av personvalet. Meningen var att hitta vilka faktorer som påverkar personkryssen.
– Det som jag kom fram till var att de personer som är aktiva i lobbyorganisationer eller organisationer i det civila samhället blir mest kryssade.
Ungefär 20 till 25 procent av väljarna personröstar. Av de som gör det är de flesta politiskt kunniga, ofta partimedlemmar. Men Sara Fransson påpekar att de kandidater som bara är involverade i sitt parti inte kommer att få lika många personröster. Det gäller att visa sig ute i samhället. Dessutom är det viktigt att ha tid och resurser att kampanja. Är man med i en intresseorganisation kan man få hjälp med praktiska saker som att dela ut flygblad eller bli erbjuden föreningslokaler.
– De personer som blev bortröstade hade inte samma nätverk. De hade inte träffat lika många icke-politiska personer. Man måste tänka att personvalet är en popularitetstävling och att man måste bli igenkänd i valbåset.
Sara Fransson säger att det oftast är de första namnen på valsedlarna som får flest personröster. Dock kan man inte förlita sig på att väljarna vet vem man är bara för att man har höga politiska uppdrag och högt anseende inom partiet.
– Många av de som kryssades bort var heltidspolitiker som hade blivit helt uppslukade av sitt politiska engagemang. De hade inte haft en fot i civilsamhället.
Sammanlagt är det 48 personer som har valts in till riksdagen sedan premiärvalet år 1998 som inte skulle ha valts in utan personvalet. Den gemensamma faktorn för dessa personer är, som tidigare nämnt, att de har, eller hade, ett stort nätverk. Andra faktorer, som kandidatens etniska bakgrund, gjorde ingen skillnad på huruvida personen blev uppkryssad eller inte.
– Jag kunde inte se någon skillnad mellan kandidater som hade utländsk bakgrund och de som inte hade det. Inte heller fanns det någon skillnad mellan män och kvinnor.
– Däremot var det tydligt att de personer som blev invalda har fler män som vänner. Det kan bero på att män är mer aktiva i det civila samhället, som Rotary till exempel.
– Ålder spelade inte heller någon roll. Vad undersökningen däremot visade var att det krävs att man har både äldre och yngre vänner om man ska bli uppkryssad.
De väljare som utnyttjar personvalsreformen mest kommer från de borgerliga partierna. Kristdemokrater och centerpartister personröstar mest medan socialdemokrater och vänsterpartister gör det minst. Personvalet gynnar främst små partier i små valkretsar, säger Sara Fransson, eftersom det är lättare för kandidaterna att uppnå spärren på fem procent.
– Det är mycket svårare att bli personvald i Stockholms län än i Dalarnas län, till exempel. Det är därför man inför valåret 2014 sänkte spärren från åtta till fem procent för riksdagsvalet, för att jämna ut skillnaderna. Åtta personer fler blev uppkryssade till riksdagen med den ändringen.
Inför valet 2018 ser Sara Fransson en ny trend med politiker som använder sig av sociala medier för att marknadsföra sig själva.
– Vissa personer har profilerat sig så mycket att de har blivit nationella politiker, kända även utanför sin valkrets. Moderaten Ann Heberlein från Skåne och vänsterpartisten Amineh Kakabave från Stockholms län är två exempel.
– De politiker som har haft konflikter under nomineringsprocessen eller valt att inte följa partilinjen kan även synas och höras på sociala medier och driva sina debatter där. Utifrån det kan man säga att personvalet fungerar.

4 tim