Regeringen och samarbetspartierna C och L har enats om en satsning på fem miljarder kronor till skola och forskning i höstbudgeten. Det meddelar Liberalernas ledare Nyamko Sabuni och partiets utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad.

3,4 miljarder kommer att gå till forskning och 1,6 miljarder till skolan under 2021. Bland annat lägger partiet en miljard i ett särskilt coronastöd till de elever som behöver extra stöd med anledning av pandemin.

– Eleverna ska få mer tid med sina lärare för att minska det kunskapstapp vi sett växa mellan barn från kunskapsstarka familjer och barn från socioekonomiskt svagare familjer, säger Sabuni.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna vill höja åldersgränsen för rätt till studiemedel från 56 år till 60, rapporterar Sveriges Radio.

I dag har man rätt till bidrag och lån i upp till sex år från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Rätten att låna pengar minskar sedan från det att man fyller 47 år.

De nya reglerna väntas kosta 119 miljoner kronor.

Snart ska höstbudgeten presenteras, men redan nu läcker en del ut. fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pressat samtliga partier om de viktigaste satsningarna just nu när det gäller företagande, skatter och jobb. Alla utom S, det största regeringspartiet, har svarat.

Trots att Universitets- och högskolerådet (UHR) och landets universitet- och högskolerektorer sagt att högskoleprovet inte går att genomföras smittsäkert uppger regeringen och samarbetspartierna nu att de förväntar sig ett prov i höst, skriver Ekot.

Därför beslutar regeringen, C och L att tillsätta en nationell provsamordnare för att ”skapa förutsättningar för att högskoleprovet ska kunna bli av”.

– Det är den politiska förväntan att det ska bli ett prov i höst, säger riksdagsledamoten Maria Nilsson, Liberalernas talesperson i högskolefrågor, till SR.

UHR vill inte kommentera beskedet.

Båda lärarfacken, rektorerna och många av väljarna är överens om att skolan bör förstatligas – nu är det dags för utbildningsminister Anna Ekström att agera. Det skriver Liberalernas ledare Nyamko Sabuni och den utbildningspolitiska talespersonen Roger Haddad på Aftonbladets debattsida.

Sabuni och Haddad skriver att ett statligt huvudmannaskap skulle stärka läraryrkets attraktivitet och göra skolan mer jämlik. De lovar också att se till att arbetet med ett förstatligande av skolan, som finns med i januariavtalet, inte drivs på för ”snabbt och hårdhänt”.

”Anna Ekström, vad väntar du på? Du värnar likt oss idén om en likvärdig och kompensatorisk skola. Låt oss gå från ord till handling – låt oss förstatliga den svenska skolan!”

Hemligstämplingen av vilka skolor som finns i Sverige fortsätter att vara ett hett ämne på ledarsidorna.

”Mörkläggandet är en stor skandal”, dundrar Expressen i sin huvudledare. Tidningen skriver att skolan inte är som vilken marknad som helst och kallar Centerpartiets argument för hemligstämplingen ”snicksnack”. Man uppmanar nu regeringen att komma överens med oppositionspartier för att köra över C.

Dagens Industris Lotta Engzell-Larsson skriver att det visserligen finns en stor politisk enighet kring att data om skolor ska vara öppen och tillgänglig. Men hon anser att Socialdemokraterna i andra frågor motarbetar friskolor, till exempel genom förslag som pressar ner deras intäkter.

”I stället för att svälta ut friskolor bör regeringen använda dem för den stora utbyggnad som kommer krävas.”

Vissa fokuserar på Kina, andra på den svenska politiken, på torsdagens ledarsidor.

Både Sydsvenskan och Aftonbladet har läst den borgerliga tankesmedjan Frivärlds nya genomgång ”Kinas attacker för att tysta Sverige”. Sverige måste alltid ”svara med en röst” när en svensk angrips, skriver Anders Lindberg i Aftonbladet.

”Om Kina vill bli behandlad som en vän måste de uppträda som en vän.”

Sydsvenskan håller med om att det svenska svaret måste vara ”glasklart”.

”Kinas stormaktsambitioner tar oroväckande uttryck”, skriver tidningen.

Andra fokuserar på svensk politik. DI:s Ellen Gustafsson tycker att det är skamligt att varken ministrar eller en politisk majoritet står upp för ungas rätt att skriva högskoleprovet. I GP fokuserar Adaw Cwejman på fastighetskatten. Att återinföra den, skriver han, vore vansinne.

Alla blivande lärare i Sverige ska utbildas i sexualkunskap och samlevnad. Beslutet kommer formellt att fattas i dag, rapporterar SvD.

– Unga tjejer och killar ska inte få sin första sexualundervisning från porrindustrin, säger högskoleminister Matilda Ernkrans (S).

Målet är att den nya undervisningen ska täcka in mer än anatomi och könssjukdomar. Satsningen börjar gälla höstterminen 2021.

Svensk arbetsmarknad går igenom den mest allvarliga krisen i modern tid. Därför behöver Sverige nu storsatsa på utbildning. Det beskedet gav arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff i dag.

– Utbildning kommer att vara nyckeln när Sverige omstartar ekonomin. Det är så vi gemensamt kan ta oss genom den här krisen.

Det viktigaste nu, enligt Nordmark, är att stoppa utdragen långtidsarbetslöshet hos unga. Hon vill se ”mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken och mer jobbfokus i utbildningspolitiken”.

Även utbildningsminister Anna Ekström och Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, deltog på pressträffen.

”Det är därför orimligt att statistik för enskilda skolor inte längre kan redovisas öppet.” Det skriver Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv, i en replik på SvD debatt.

Han är kritisk mot de 16 skolforskare som luftade ett antal slutsatser i en debattartikel i SvD. Forskarna risar friskolorna som de anser blivit norm, vilket går ut över andra värden.

Wallerå anser att forskarnas slutsatser består av svepande anklagelser mot politiken för att den bejakat mål- och resultatstyrning, konkurrens och valfrihet på skolans område.

”För ett välgrundat skolval krävs öppenhet och transparens inom hela skolsektorn. Elever och föräldrar behöver ha tillgång till kvalitets- och resultatmått för att kunna välja utbildning och skola. Genom att skolan är offentligt finansierad har allmänheten därtill en självklar rätt till insyn. Därför behöver skolstatistiken åter bli offentlig”, skriver han.

Tidigare i år beslutade SCB att betyg och annan skolstatistik är att betrakta som ”affärshemligheter” och därmed något som på individnivå ska beläggas med sekretess. Beslutet avser både friskolor och kommunala.