Sjukvården toppar fortfarande listan över vilken fråga som är viktigast för de svenska väljarna, följt av lag och ordning, invandring och integration. Det visar Novus senaste opinionsundersökning, enligt SVT Nyheter.

Opinionsföretaget har också undersökt vilket politiskt parti som anses vara bäst i olika frågor och där har det inte skett några större förändringar. Men det har skett en del viktiga skiften bland de borgerliga partierna, skriver SVT. Moderaterna har nämligen sedan början av mandatperioden gått om Centerpartiet som det borgerliga parti som väljarna har högst förtroende för i klimatfrågan, samtidigt som partiet nu också anses ha en bättre utbildningspolitik än Liberalerna.

Fortsatt tycker väljarna att Socialdemokraterna har bäst sjukvårdspolitik, medan Moderaterna anses vara bäst inom lag och ordning och Sverigedemokraterna hamnar i topp när det gäller invandring och integration.

Vänsterpartiet ser gemensamma nämnare med Centerpartiet som skulle kunna göra ett samarbete i regeringsfrågan efter nästa riksdagsval möjligt. Det säger partiledaren Nooshi Dadgostar till P1 Morgon.

– Sverige privatiserade sin skola under 90-talet på ett sätt som inget annat land följt efter. Och det märker jag att Centerpartiet backar i från. Så jag tror att vi behöver sätta oss ner och diskutera, säger hon.

Sett från dagens opinionsläge behöver regeringen Löfven både Vänsterpartiets och Centerpartiets stöd för att sitta kvar, enligt Sveriges Radio.

Skolans huvudmän måste se till att undervisningen är coronasäker när skolor nu återgår till fysisk undervisning – och inte lägga över ansvaret på lärarna. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i SVT:s Helgstudion.

Som exempel på åtgärder lyfter hon bland annat fram att delar av undervisningen kan hållas utomhus.

– Vi måste kämpa för att eleverna ska få med sig den undervisning de behöver för att klara sin skola.

Den 1 april slutade rekommendationerna om distansundervisning att gälla, ett beslut som kritiserats av Lärarförbudet med hänvisning till smittläget.

8 000 fler barn och ungdomar går på en friskola i år jämfört med året innan. Totalt blir det 384 000 barn och elever. Det framgår av en statistiksammanställning, Fakta om friskolor, från Friskolornas Riksförbund.

– Det visar att allt fler föräldrar och elever värdesätter, och gör, ett aktivt skolval. Hundratusentals vårdnadshavare och elever fortsätter, trots en allt hårdare debatt om friskolor, att tydligt markera att skolvalet är viktigt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att barn och föräldrar är nöjda med valet av skola. Till exempel upplever man att studieron är bra och att tryggheten är stor. På den punkten har friskolor bättre siffror än kommunala skolor.

fPlus har tidigare skrivit om AcadeMedias enkätundersökningar där nästan 80 000 elever, föräldrar och personal svarat. Enligt dem är fler elever och vårdnadshavare nöjda med undervisningen på förskolorna och skolorna jämfört med året innan. Allt fler rekommenderar också sin förskola och skola till andra personer.

Företrädare för Centerpartiet i Stockholm presenterar flera förslag för att komma till rätt med den svenska skolsegregationen.

I en debattartikel i Expressen föreslår man bland annat att det inte ska gå att ställa små barn i kö till grundskolan utan att man istället sjösätter ett ansökningsförfarande som öppnar ett år före skolstarten.

Man vill också att alla skolor inom en kommun ska ha ett gemensamt antagningssystem och att alla familjer ska göra ett aktivt val genom att rangordna vilka skolor man önskar plats vid.

”Skolvalet är här för att stanna men genom att utveckla det kan vi skapa en skola som ger fler chansen att välja det som är rätt för just dem”, avslutar debattörerna.

Som en del av januariöverenskommelsen föreslår nu regeringen och dess stödpartier en höjd åldersgräns för när studiemedel från CSN ska beviljas. Den övre åldersgränsen ska höjas från 56 till 60 år, skriver TT.

Liberalernas högskolepolitiska talesperson Maria Nilsson motiverar förslaget med att arbetslivet är längre i dag jämfört med tidigare, och att arbetsmarknaden inte är ”lika statisk”.

– Då blir behovet av att kunna omskola sig mitt i arbetslivet större.

Enligt TT fick drygt 540 000 personer studiemedel av CSN under fjolåret, och av dessa var knappt två procent 50 år eller äldre.

Många unga pekar ut skolstängningar som en orsak till att de mår dåligt, visar Bris rapport för pandemiåret 2020. Utbildningsminister Anna Ekström (S) känner ett stort ansvar för elevernas hälsa, men är inte självkritisk.

– Jag blir inte förvånad, men det är klart att jag blir bedrövad av att läsa den här rapporten, säger hon till TT.

Enligt Ekström har regeringen strävat efter att skolorna ska vara öppna i så stor utsträckning som möjligt.

– Det är en klen tröst, men hade vi gjort som många andra länder och hållit skolorna stängda i större utsträckning, så hade läget varit ännu sämre. Men det är som sagt en klen tröst, betonar hon.

Rapporten från Barnens rätt i samhället visar att skolan är en skyddsfaktor som många barn blev utan när gymnasieskolor och många högstadieskolor övergick till distansundervisning.

Larmen från en skola i kris har avlöst varandra under pandemin. Men nya undersökningar visar att trivseln till och med ökar på friskolor. ”Resultaten är glädjande och ger en annan bild än den gängse”, säger Marcus Strömberg, vd på AcadeMedia, till fPlus.

Utbildningsutskottets andre vice ordförande Kristina Axén Olin (M) får kritik av flera personer inom högskolevärlden efter att ha ifrågasatt en kurs på Malmö universitet. Det rapporterar tidningen Universitetsläraren.

Kursen heter ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning” och erbjuds från och med i höst. Axén Olin mejlade rektorn för Malmö universitet och frågade hur ”universitetet har tänkt” och undrade om kursen och kurslitteraturen verkligen var ”seriöst menat”.

Flera personer inom högskolesektorn kritiserar agerandet och säger att det är otillständigt att en riksdagsledamot ifrågasätter en enskild kurs. Axén Olin säger till tidningen att hon ångrar mejlet och att det var klumpigt formulerat.

Allmänheten överskattar kraftigt vinstnivåerna i friskolor, visar en ny undersökning. Samtidigt är landets föräldrar tydliga med att friskolor ska finnas kvar och att de ska få göra vinster. ”En debatt värd namnet måste baseras på fakta, därför är det bra att undersökningar av det här slaget tas fram”, säger skolexperten Inger Enqvist till fPlus.