Debatten om svenska friskolor är skev – större fokus borde ligga på hur friskolor kan vara en del av lösningen på hela den svenska skolans problem. Det skriver Lars Leijonborg, tidigare partiledare för Folkpartiet (numera Liberalerna reds.anm.) och numera ordförande i Friskolornas riskförbund, på DN Debatt.

Ett av problemen är segregationen som slår ”brutalt in i skolans värld”, skriver han.

Skolans antagningssystem kan förbättras för att motverka att vissa föräldrar är mer informerade än andra, och Leijonborg förespråkar också ett ”it-baserat nationellt informationssystem” för att underlätta för föräldrar inför skolvalet.

Smittskyddets rekommendationer om distansundervisning för högstadiet bör vara tvingande, uppger Lärarförbundet för TT. I nuläget gör skolor olika val, även om de tillhör samma region.

Enligt Lärarförbundet är det problematiskt att det är upp till enskilda huvudmän att bestämma om distansundervisning då det skapar oro bland rektorer, lärare och elever.

– Det finns inga huvudmän, rektorer eller lärare som är experter på smittspridning. Vi är experter på lärande och måste få ägna oss åt det, säger ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Regeringen har beslutat att högstadieskolor ska få möjlighet att bedriva fjärr- eller distansundervisning om det behövs för att undvika trängsel. Skolorna ska inte använda sig av fjärr- eller distansundervisning förrän övriga åtgärder är uttömda.

Elever riskerar att hamna efter i skolan när högstadier bedriver distansundervisning – därför måste det ses som en absolut sista åtgärd som bara används när det verkligen krävs. Det skriver L-ledaren Nyamko Sabuni och Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad på SvD Debatt.

L vill att Skolverket nu helt och håller riktar in sig på att stötta lärarna, och att lärarna ska ges möjlighet att prioritera bort vissa uppgifter som inte är direkt relaterade till undervisningen. De menar att regeringen måste presentera åtgärder för att mildra konsekvenserna, och inte bara nöja sig med skärpta rekommendationer.

”Det sätter lärarkåren och eleverna i en omöjlig situation”, skriver debattörerna.

Flumskolans företrädare har anfört, och fortsätter göra det, att betyg kan skada barnet. Men detta är att blanda ihop människovärde med bedömning av en prestation, skriver Barbara Bergström, grundare av Internationella Engelska Skolan, i en debattartikel i Aftonbladet.

”Borttagandet av betygen på 1970-talet missgynnade de lågutbildades barn. De kom att klara gymnasiet sämre när de inte fått betyg genom grundskolan. De som har mindre stöd av tradition och hjälp hemifrån är mer beroende av en krävande skola med tydlig inriktning på färdigheter och ämneskunskaper, en skola som också mäter resultat regelbundet och reser höga förväntningar, även på elevernas egna ansträngningar”, skriver Barbara Bergström.

Frågan om att införa undervisning på distans i skolorna handlar om svåra avvägningar. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i Ekots lördagsintervju. Det handlar om att hantera risker, säger hon och menar att i den ena vågskålen finns att vi måste bekämpa smittspridningen. I den andra vågskålen ligger att det har stora negativa konsekvenser om man stänger skolorna. Hon säger i intervjun att hon så långt som möjligt vill undvika att stänga skolorna helt. Det är bättre att gå i skolan någon eller några dagar i veckan.

– Det är bättre än att vara hemma helt och hållet.

När det gäller gymnasieskolorna, som har undervisning på distans fram till slutet av januari, så säger hon att hon hoppas att eleverna ska kunna återvända till skolan, åtminstone delvis, efter den 24 januari.

– Det är väldigt beroende av hur smittläget ser ut, men jag skulle tro att vi under vårterminen återgår till en blandad undervisning där man har delar av utbildningen hemma på fjärr- eller distans och delar av undervisningen på skolan.

Flera regioner gör bedömningen att det inte är aktuellt att stänga ner högstadier för att minska smittspridningen. Detta efter att utbildningsminister Anne Ekström (S) tidigare i dag sagt att möjligheten till att införa distansundervisning utökas.

Smittskyddsläkaren Anders Nystedt i Norrbotten säger till SVT att beslutet från regeringen är fattat ”utifrån ett Stockholmsperspektiv”.

– Länet har absolut lägst smittspridning i landet just nu.

I Örebro kommun säger man att distansundervisning bara ska införas om det blir ”absolut nödvändigt” och att man ska träffa rektorerna för att analysera situationen på olika skolor.

Sedan tidigare har bland annat Blekinge län beslutat att införa undervisning på distans.

Lärarnas riksförbund välkomnar beskedet från utbildningsminister Anna Ekström (S) om att landets högstadier får ökade möjligheter att använda sig av distansundervisning när skolan drar i gång efter lovet.

– Alla möjligheter som finns för att inte tvingas stänga ned helt och hållet är välkomna, säger fackets ordförande Åsa Fahlén till TT.

Även Lärarförbundet ser positivt på dagens besked. Ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att huvudmännen inte har kunnat säkerställa personalens hälsa tidigare under pandemin.

Åtta av 14 skolor som på försök under flera år satt betyg redan från fjärde klass är positiva till försöket och tänker fortsätta med detta om möjligheten införs, rapporterar Ekot.

Rektorn på Pilängsskolan i Landskrona, Maria Sjöstedt, säger att en fördel är att föräldrar till barn med utländsk bakgrund har blivit mer delaktiga i barnens skolgång.

I höst väntas riksdagen rösta igenom en lag som gör det möjligt för alla skolor som vill att sätta betyg redan från årskurs fyra.

Engelska skolan planerar att införa betyg för årskurs fyra i alla sina 38 grundskolor i höst, rapporterar Ekot.

Förändringen förutsätter att riksdagen röstar igenom ett förslag om att alla skolor som vill ska få införa betyg tidigare – något som väntas ske inom kort.

Engelska skolan är Sveriges största friskolekoncern och har 38 grundskolor. Två andra friskolekoncerner, Kunskapsskolan och Academedia, har ännu inte tagit något beslut.

Anders Morin och Magnus Wallerå på Svenskt Näringsliv skriver om kritiken mot friskolor som drivs i aktiebolagsform i en replik på DN Debatt.

”Den svenska skolans problem handlar inte om att det finns friskolor som drivs i aktiebolagsform och problemen löses inte genom försök att eliminera dem. Tvärtom skulle kvaliteten försämras och kostnaderna öka”, skriver de.

De konstaterar att idéburna skolor inte är en kungsväg till minskad segregation då majoriteten av Sveriges mest segregerade skolor drivs av idéburna aktörer.

Debattörerna replikerar på en DN debattartikel skriven av Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund och Sverker Sörlin, Folkuniversitet.