Vad får egentligen dagens gymnasieungdomar lära sig om ekonomi och samhällsutveckling? Det frågar sig Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan på Lunds Universitet, i en ledare på DN.

För en inblick i frågan har han har läst sex gymnasieböcker inom samhällsekonomi. Redan i första kapitlet i en bok noterar debattören feltolkningar av grundläggande förståelse kring ekonomi och resurser.

”Detta är ingen liten detalj, att förstå skillnaden mellan pengar och resurser är avgörande för att förstå samhällsekonomin” skriver Andreas Bergh.

Att enkelt och pedagogiskt förklara komplexa samhällsfenomen är troligen ingen enkel uppgift, erkänner debattören.

”Ändå förvånades jag över hur ofta böckerna utelämnar det grundläggande för att i stället anlägga minst sagt oväntade perspektiv”, skriver Andreas Bergh.

Ett tydligt exempel är hur en lärobok i första hand väljer att lyfta fram genus- och klassperspektiv för att förstå sig på finanskrisen. Andreas Bergh poängterar att det visserligen är bra att kontrastera olika förklaringar mot varandra.

Dock menar han att det hade varit en bättre idé att visa olika ekonomers förklaringar, än att framhålla att det framförallt var män som jobbade på bankerna.

Stökiga klassrum leder till att elever som redan har det svårt halkar efter. För att öka jämlikheten i svensk skola måste ordningen i klassrummen säkerställas och läraren få en mer självklar ledarroll än dagens kompismentalitet. Det skriver Samuel Dalvei och Nawres Taki från KDU och Noah Hjortman från Muf på NWT:s debattsida.

Svenska skolan behöver ett värderingsskifte och en kritisk syn på de digitala verktygen som tagit över i undervisningen och bidragit till ordningsstörningar i klassrummen. ”Tidsåldern med missriktade satsningar, felaktiga prioriteringar och flum måste avslutas”, skriver de.

Tågtrafik, välfärdssatsningar och recept på likvärdig skola är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fyra av dagens mest intressanta ledartexter.

Religionsprofessorn och chefredaktören för katolska tidskriften Signum ifrågasätter utbildningsminister Anna Ekströms uttalande om religiösa friskolor. I ett inlägg på SvD Debatt undrar Ulf Jonsson vad ministern baserar sitt uttalande om att betänkandet som hon tog emot under förra veckan ger ett starkt stöd för etableringsstopp av konfessionella friskolor.

”Betänkandet pekar snarare i rakt motsatt riktning” skriver Jonsson om Lars Arrhenius utredning och anser att det är illavarslande att Ekström vill ”trixa med juridiken”.

”I sin slutbedömning konstaterar utredaren att det utifrån det underlag som utredningen har tagit fram inte går att fastslå att det föreligger tillräckliga rättsliga skäl för att motivera ett etableringsstopp” fortsätter han.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) har goda förhoppningar om att kunna driva igenom frågan om ett stopp för nya religiösa friskolor, trots att utredare ser juridiska hinder för ett sådant.

– Jag hoppas att vi ska kunna genomföra det under mandatperioden, säger hon till SVT Nyheter i samband med en pressträff.

Hon säger att regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna delar synen om att ett stopp behövs, och att frågan nu ska ut på remiss.

Tidigare rapporterade TT att utredaren varnat för att ett sådant stopp skulle kunna kollidera med Europakonventionen.

Skolan ska fokusera på kunskap och tillåta barn att själva bilda sig en egen religiös uppfattning. Det säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i TV4:s Nyhetsmorgon, samma dag som hon tar emot ett betänkande i frågan från regeringens utredare.

Betänkandet handlar om etableringen av nya religiösa friskolor, och Ekström säger att hon är nyfiken på att se vad utredaren kommit fram till.

– Vi ser stora problem med att vi får en tillväxt av religiösa friskolor.

Tidigare i morse blev det känt att utredaren ser flera juridiska svårigheter med ett etableringsstopp, enligt TT som läst delar av betänkandet.

Att förbjuda nya religiösa friskolor i skollagen riskerar att bryta mot andra lagar och konventioner. Det menar regeringens utredare Lars Arrhenius som i dag ska lämna över sitt betänkande i frågan till utbildningsminister Anna Ekström (S), enligt TT.

Utredaren menar att frågan är juridiskt svår eftersom ett förbud riskerar att strida mot Europakonventionen. Enligt den har föräldrar rätt att välja en utbildning till sina barn i linje med den religiösa övertygelse som finns i familjen.

Enligt utredningen skulle det därför kunna bli diskriminerande mot familjer som är av annan religiös övertygelse än den som redan finns representerad bland svenska friskolor i dag.

Beslut om att förkorta skoldagen för elever med särskilda behov fattas alltför lättvindigt och kan få allvarliga konsekvenser, skriver psykologen Malin Gren Landell i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Hon menar att det behövs statistik på hur många elever som har anpassad studiegång för att skolan inte klarar att anpassa studiemiljön till elevens behov eller för att eleven har sömnproblem.

”Föräldrar, skolhuvudmän, barnpsykiatri och socialtjänst: ta inte barns utbildning ifrån dem”, skriver hon i debattartikeln.

Den svenska skolan misslyckas med att jämna ut sociala skillnader i samhället. Det sa Per Molander som leder regeringens jämlikhetskommission när han gästade Ekots Lördagsintervju.

– De elever som har sämst förutsättningar tenderar i statistisk mening också att få den sämsta undervisningen, sa Molander.

Han sa vidare att han har svårt att se några snabba lösningar på problemet, utan anser att det måste till långsiktiga insatser.

”Det är nödvändigt med förbättrade villkor för lärare och ökade intag till lärarutbildningarna, men det behövs mer för att hantera lärarbristen” skriver Sten Tolgfors, tidigare skoltalesman för Moderaterna på Dagens Samhälle. Han menar att en lösning på lärarbristen är att ta in akademiker.

Trots att staten formellt kräver lärarlegitimation är bristen på legitimerade lärare stor, vilket resulterar i att många skolor tvingas anställda icke-legitimerade lärare. I de fallen räknas en person med akademisk examen lika som en person med enbart en gymnasieexamen, det är inte rimligt, menar debattören.

Sten Tolgfors skriver att det är nödvändigt med ett förtydligande om betydelsen av akademisk examen i skollagen. Det skulle kunna ske genom en reformering av den kompletterande pedagogiska utbildningen” (KPU) som öppnar upp för ett ”Akademikerpaket”. Här är några av debattörens förslag:

Korta ner och effektivisera KPU

Akademiker ska kunna bli klara på ett år. Idag tar det ofta upp emot tre år.

Låt akademiker undervisa där relevant yrkeskunskap föreligger

Även om full akademisk behörighet ännu inte finns borde yrkeskunskap kunna väga upp. Exempelvis i fall där en person endast har läst på A-nivå i gymnasiet i sitt andra-ämne.

Utöka antalet platser på KPU och stöd nödvändig kompetensutveckling

För att fler akademiker ska lockas till läraryrket bör antagningen till KPU ske i fördelade grupper. Därför bör också staten och kommuner bistå med kompetensutveckling som stärker förutsättningarna för den här gruppen akademiker.