Migrationsfrågan som splittrar regeringspartierna är återigen ett hett ämne på de största svenska ledarsidorna. SvD:s Fredrik Hultman välkomnar S öppning mot de borgerliga partierna och hoppas att resultatet av förhandlingarna ska leda till en hållbar migrationspolitik ”som är respektfull både mot medborgare och migranter”.

Aftonbladets Anders Lindberg tror knappast att en uppgörelse med M i frågan kommer göra S mer attraktivt för väljarna. Han tycker att partiet misslyckats med att fånga upp energin från bland annat antirasistiska protester. ”Medan demonstrationstågen avlöst varandra de senaste åren verkar S-ledningen mest ha suttit försjunken i opinionsmätningar och strategier för att locka tillbaka de arga män som gått till SD.”

Expressens ledarsida fokuserar i stället på regeringens löfte om fler högskoleplatser i coronakrisens spår. Skribenten menar att antalet platser snarare borde minska – eftersom nästa alla ”med hur låga betyg som helst” kommer in på lärarutbildningen.

Regeringen satsar 3,3 miljoner för utbildning av bristyrken på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tillskottet är en del i regeringens arbete för att minska coronapandemins effekter på svensk arbetsmarknad.

SLU tilldelas även 1,7 miljoner kronor i en engångssatsning för att personer med tidigare arbetslivserfarenhet ska kunna läsa kortare utbildningar för omställning och vidareutbildning.

Totalt satsar regeringen cirka en miljard kronor på 12 000 nya utbildningsplatser i år.

12 000 nya utbildningsplatser på högskolor och universitet ska tillkomma redan i år genom en regeringssatsning på omkring en miljard kronor – detta för att möta efterfrågan på utbildning efter coronakrisen. Regeringen fördubblar också satsningen på bristyrken som lärare och sjuksköterskor.

– Det betyder att vi som samhälle har möjlighet att komma starkare ur krisen, sa Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, under en presskonferens under måndagen.

Universitetskanslersämbetet får också i uppdrag att följa upp vad coronapandemin fått för konsekvenser för högskolornas verksamhet.

Skolverkets ändringar som gör statistik om enskilda skolor hemlig, utsläppen av avloppsvatten i Öresund och möjligheten att Putin blir rysk president på livstid är några av de vitt skilda ämnen som under måndagen tas upp av de största svenska ledarsidorna.

Aftonbladets Jenny Wennberg är kritisk till att Skolverket hädanefter bara kommer att ge ut statistik på riksnivå. ”När domstolar slår fast att det är små affärshemligheter som sitter där i skolbänkarna, inte elever, då är det faktiskt dags att göra om den svenska skolan från grunden.”

Sydsvenskans ledarskribent noterar att det danska planerade avloppsutsläppet inte blir av, men frågar sig varför det skulle krävas medial uppmärksamhet för att företag och politiker skulle förstå att ingen vill bada i bajs.

Slutligen oroas Expressen över att Vladimir Putin enligt ett förslag kan sitta kvar vid makten till 2036. Ledarskribenten menar att det skulle innebära ett farväl till demokratin, och att Sverige får räkna med provokationer från öst i decennier framöver.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) utesluter inte en lagändring efter beskedet att Skolverket ska sluta publicera statistik om enskilda skolor från och med september, skriver Ekot.

– Vi behöver den här typen av uppgifter, vi behöver den för att hålla koll på hur det går i skolorna och för att ge pengar till skolorna på rätt sätt, säger hon.

Detta efter Skolverket i dag gav beskedet efter att en dom i kammarrätten nu vinner laga kraft.

Regeringens beslut om att öka antalet platser på lärarutbildningen är fel väg att gå. I stället bör lärarutbildningen reformeras, skriver Inger Enkvist, professor i språk och litteratur vid Lunds universitet, på DN Debatt.

Flera rapporter varnar om att lärarbristen kommer att finnas kvar de kommande åren. Det är därför viktigt att förstå att krisen är både kvantitativ och kvalitativ, menar Inger Enkvist. Vidare skriver hon att arbetsmiljön måste förbättras.

”Det måste bli slut med att lärare utsätts för hot och våld och kan anmälas för kränkning, om de tillrättavisar en elev”, skriver Inger Enkvist.

I sin studie ”Ny lärarutbildning nu!” föreslår hon bland annat att lärarstudenter primärt ska studera de ämnen de är intresserade av att undervisa i. Därefter ska de få en ettårig, skolförlagd lärarutbildning.

”På det sättet förstärks praktiken, som är det som blivande lärare säger sig lära sig mest av”, skriver Inger Enkvist.

Några andra förslag som debattören presenterar är att förkorta utbildningen och att lärarstudenter ska klara av ett prov i kommunikation.

”Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan”, skriver forskarna Martin Fischer, Martin Karlsson, och Therese Nilsson, i en debattartikel i Svd.

I dagsläget har den svenska skolan stora problem, skriver de. Nästan var sjätte elev som gick ut nian år 2019 saknade behörighet till gymnasiet. Pisa-undersökningarna visar att kunskaperna har stagnerat och ibland försämrats. Dessutom ökar ojämlikheten mellan inrikes och utrikes födda.

Enligt en SNS-rapport som debattörerna kommer att presentera under tisdagen ger längre terminer i grundskolan positiva effekter på inkomster och pensioner. Och ju tidigare insatserna sätts in desto bättre. Studier om skolreformer på 1930- och 1940-talen visar att det gav större effekt att förlänga skolans obligatoriska terminer – så att det sammanlagt motsvarar ett skolår – än att förlänga skolan med ett år i slutet. ”Barn gynnas alltså hela livet av några veckor mer per år i grundskolan”, skriver de.

Sverigedemokraternas riksdagsledamot Patrick Reslow KU-anmäler utbildningsminister Anna Ekström (S), skriver partiet i ett mejl till Omni. Anmälan görs efter att Expressen rapporterat att många utrikesföddas resultat räknades bort när Pisa-mätningens slutresultat presenteras.

”Statsrådet Anna Ekström har haft stort intresse av förbättrade Pisa-resultat”, skriver Reslow i anmälan.

Om det är så att Ekström var delaktig i att ”falsifiera och dela osanna uppgifter”, fortsätter Reslow, bör KU granska det.

”Om statsrådet inte aktivt medverkat till de osanna uppgifterna men ändå haft kännedom om att resultaten framtagits på felaktig grund och trots detta valt att uttala sig som hon gjort kan det med fog ifrågasättas om hon lämnat korrekta uppgifter”, skriver han.

Moderaterna kräver en oberoende granskning av Pisa-undersökningen 2018 efter rapporter om att utrikesfödda elever felaktigt exkluderats från det sammanräknade resultatet, skriver TT.

M påpekar att arbetet med nästa kunskapsmätning, den som sker 2021, redan har påbörjats.

”Det är därför av högsta vikt att en oberoende, svensk utredning ledd av personer som är fristående från myndigheten startas”, skriver partiet i ett utskottsinitiativ.

Även Liberalerna har gått fram med kravet i ett utskottsinitiativ. Tidigare i dag meddelade L beskedet i en debattartikel i Expressen.

Staten ska betala utbildningen för anställda inom äldreomsorgen på arbetstid. Det lovar statsminister Stefan Löfven i ett inlägg på Facebook.

Han skriver också att fler ska få utbildning, kunna fastanställas och få en schysst lön.

”En anställning ska till exempel kunna kombineras med utbildning till vårdbiträde eller undersköterska samtidigt som staten står för kostnaden för den tid den anställde är frånvarande på grund av studierna”, skriver han.