Under förra året slutade Arbetsförmedlingen att anvisa extratjänster vilket är en bidragande faktor till att färre nyanlända fick en anställning, rapporterar SVT Nyheter.

Under 2018 fick 38 procent av de nyanlända som deltog i det så kallade etableringsprogrammet eller etableringsfasen jobb, jämfört med 31 procent under 2019.

– Det tror vi bland annat beror på signaler om sviktande konjunktur, men framförallt för att man har stoppat insatsen om extratjänster, säger Staffan Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen till SVT.

Extratjänster är enklare tjänster inom offentlig eller ideell sektor som subventioneras och riktas till nyanlända och långtidsarbetslösa. Tjänsterna slutade att anvisas vid förra årsskiftet men från och med den 1 november hävdes stoppet.

Regeringen är förvånansvärt tillbakalutad trots misslyckandet med löftet om lägst arbetslöshet 2020, skriver de moderata kommunalråden Oliver Rosengren och Lars Rådén i Dagens Samhälle. Statsminister Stefan Löfvens ”jobbfiasko och integrationsmisslyckande” har i sin tur lett till flera allvarliga samhällsutvecklingar, enligt M-politikerna.

”Där utanförskap och bidragsberoende får slå rot, drar kriminalitet och otrygghet fram”, skriver de.

Moderaterna håller nu emot nedmonteringen av arbetslinjen, enligt duon, som menar att tydliga krav på motprestationen och individuellt stöd sänker bidragskostnaderna och ger fler jobb.

Handläggare på Arbetsförmedlingen diskriminerar utrikes födda kvinnor, rapporterar Kalla Fakta i TV4.

Programmet har gått igenom myndighetens statistik och kan visa att kvinnorna jämfört med nyanlända män får färre och mindre regelbundna möten med sina handläggare.

Efter två år i Sverige har 41 procent av männen fått jobb, men för kvinnor är siffran bara 18 procent, trots regeringsbeslut om att de ska prioriteras. Och gapet har ökat, enligt Kalla Fakta.

– Arbetsförmedlingen har fått många år på sig att göra något åt detta men ändå ser vi inga resultat, säger Jenny Andersson, arbetsmarknadsexpert på paraplyorganisationen Sveriges kvinnolobby, i programmet.

Det går inte att lita på SCB:s AKU statistik, säger Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige till Nyhetsbyrån Direkt. Han menar att det målas upp en förskönande bild av arbetslösheten i Sverige.

Michael Grahn anser att statistiken är rörig, dessutom är få av förändringarna statistiskt signifikanta.

Den säsongsrensade arbetslösheten sjönk till 6,6 procent i december, från 7,3 procent i november, skriver sajten Affärsvärlden.

Genom beräkningar av bland annat Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik, hittar Michael Grahn att den säsongsrensad arbetslösheten i själva verket hamnar på 7,7 procent.

Framväxten av jobb med låga löner och låga kvalifikationskrav är bättre än alternativen med tanke på dagens situation där många flyktinginvandrare inte får jobb. Det menar Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för näringslivsforskning, i en krönika på DN:s ledarsida.

Han tar avstamp i en artikel skriven av statsvetaren Peter Santesson, som argumenterar för att det inte finns efterfrågan av skoputsare och liknande typer av jobb i Sverige i dag. Bergh menar däremot att låglönejobben ”redan är här”.

”Med appar i telefonen kan människor numera exempelvis betala för att få hjälp att montera ihop möbler, hämta mat eller köra bort grovsopor. För att priset ska bli överkomligt krävs billig arbetskraft”, skriver han. Den som plockar ihop elsparkcyklarna på natten när alla andra sover är ”den nya tidens skoputsare”. Andreas Bergh skriver vidare att det inte går att utbilda bort all arbetslöshet bland nyanlända och att många riskerar att rekryteras till droghandeln.

Det var ett misstag hos en underleverantör som gjorde att SCB:s arbetsmarknadssiffror blev missvisande, rapporterar Aftonbladet. Enligt tidningen räknade konsultbolaget Evry fel när underlaget till Arbetskraftsundersökningen (AKU) samlades in.

Resultatet blev att statistiken visade att arbetslösheten var högre än den egentligen var, vilket SCB själva slog larm om.

Förra året outsourcade SCB hälften av arbetet med AKU till Evry.

– Vi arbetar tillsammans för att lösa det här problemet just nu, säger John Kling, enhetschef på SCB till tidningen.

Statistiska centralbyrån (SCB) har hittat brister i datainsamlingen till Arbetskraftsundersökningarna (AKU), som påverkar kvaliteten i statistiken. Det skriver SCB i ett pressmeddelande i samband med morgonens arbetslöshetsrapport.

Enligt Johan Kling, enhetschef för AKU, gör bristerna att statistiken troligtvis visar en alltför skarp nedgång i sysselsättningen och en för brant uppgång av arbetslösheten.

– Den plötsliga uppgången i arbetslösheten vi sett de senaste månaderna är sannolikt missvisande. Ökningen började redan i våras. Den nuvarande nivån på arbetslösheten bedöms också vara överskattad, säger Kling enligt pressmeddelandet.

Arbetslösheten uppgick till 7,1 procent i september, visar en färsk rapport från Statistiska centralbyrån (SCB), Det är en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med september i fjol.

Säsongsrensade och utjämnade data visade en minskning av andelen sysselsatta, samt en ökning av andelen arbetslösa.

Däremot flaggar SCB för att siffrorna för arbetslösheten är något överskattade, samtidigt som siffrorna för sysselsättningen bedöms vara något underskattade och uppmanar därför till försiktighet i jämförelser på kort sikt. Anledningen är kvalitetsbrister i datainsamlingen till Arbetskraftsundersökningarna, skriver man i ett pressmeddelande.

Nästan 700 fler ungdomar mellan 18 och 24 år var inskrivna som arbetslösa i september jämfört med september förra året. Det innebär att även ungdomsarbetslösheten nu har ökat, skriver TT och noterar att det är ”ett tydligt tecken på att ekonomin håller på att svalna”.

– Det är första gången sedan 2013 som vi ser att arbetslösheten bland ungdomar stiger, säger Anders Ljungberg till nyhetsbyrån.

Totalt är 49 000 personer i åldersgruppen inskrivna arbetslösa. Högst arbetslöshet bland unga finns i Gävleborg, 14,3 procent, medan Stockholms län har den lägsta, 6,5 procent.

Arbetslösheten i Sverige steg till 7 procent i september, jämfört med 6,9 procent i september förra året. I reda tal är det en ökning med 11 000 personer. Det visar Arbetsförmedlingens månadsstatistik.

Fler personer har aktivitetsstöd medan antalet som har arbete med någon form av stöd minskat.

Ungdomsarbetslösheten har stigit något jämfört med samma period förra året. Antalet varsel i september ligger dock i nivå med genomsnittet för de senaste 12 månaderna.