Den samhällsengagerade fotbollsklubben Hammarby startar digital arbetsförmedling, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Satsningen, som sker tillsammans med Stena Fastigheter, ska starta senare i sommar, eller till hösten.

Tanken är att Arbetsförmedlingen ska koppla samman arbetssökande i Stockholm med något av de hundratals partnerföretag i Hammarby Fotbolls nätverk.

–Den digitala arbetsförmedlingen blir ett naturligt nästa steg då vi skapat en bra infrastruktur runt våra arbetsmarknadsinsatser, säger Abel Abraham, Hammarby Fotboll i ett pressmeddelande.

Målet är att förmedla 100 jobb under innevarande år och 500 till år 2025.

Om satsningen går i lås är förhoppningen att nästa steg blir att erbjuda extra- och helgjobb och kanske feriearbeten, bland fler än bara partnerföretagen.

Malmö stad sparkar ut sina entreprenörer inom skötsel av parker, gator och torg. I stället tar de in de statligt supersubventionerade extratjänsterna – i strid mot Arbetsförmedlingen regelverk. ”Ett cyniskt spel för att skyffla över kostnaderna för arbetslösheten på staten”, säger Svenskt Näringslivs Edward Hamilton. ”De anställda på företaget hade kanske blivit arbetslösa i alla fall”, försvarar sig kommunalrådet Sedat Arif (S).

Arbetslösheten fortsätter att stiga trots flera optimistiska makrosignaler. I slutet av juni hade 466 000 personer skrivit in sig som arbetslösa, det är 9 procent av den svenska arbetskraften och 130 000 fler än samma månad i fjol. Det framgår av ett pressmeddelande från Arbetsförmedlingen.

Hårdast drabbade är de som står längst från arbetsmarknaden – unga och utrikes födda, skriver myndigheten. 71 000 ungdomar var inskrivna som arbetslösa i juni, vilket är en radikal ökning från i fjol då 27 000 färre sökte sig till Arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten är ojämnt fördelad över landet: från Gotland där 6,7 procent av befolkningen var inskrivna som arbetslösa i juni, till 11,4 procent i Södermanland, Skåne och Gävleborgs län.

Under förra året slutade Arbetsförmedlingen att anvisa extratjänster vilket är en bidragande faktor till att färre nyanlända fick en anställning, rapporterar SVT Nyheter.

Under 2018 fick 38 procent av de nyanlända som deltog i det så kallade etableringsprogrammet eller etableringsfasen jobb, jämfört med 31 procent under 2019.

– Det tror vi bland annat beror på signaler om sviktande konjunktur, men framförallt för att man har stoppat insatsen om extratjänster, säger Staffan Johansson, enhetschef på Arbetsförmedlingen till SVT.

Extratjänster är enklare tjänster inom offentlig eller ideell sektor som subventioneras och riktas till nyanlända och långtidsarbetslösa. Tjänsterna slutade att anvisas vid förra årsskiftet men från och med den 1 november hävdes stoppet.

Regeringen är förvånansvärt tillbakalutad trots misslyckandet med löftet om lägst arbetslöshet 2020, skriver de moderata kommunalråden Oliver Rosengren och Lars Rådén i Dagens Samhälle. Statsminister Stefan Löfvens ”jobbfiasko och integrationsmisslyckande” har i sin tur lett till flera allvarliga samhällsutvecklingar, enligt M-politikerna.

”Där utanförskap och bidragsberoende får slå rot, drar kriminalitet och otrygghet fram”, skriver de.

Moderaterna håller nu emot nedmonteringen av arbetslinjen, enligt duon, som menar att tydliga krav på motprestationen och individuellt stöd sänker bidragskostnaderna och ger fler jobb.

Handläggare på Arbetsförmedlingen diskriminerar utrikes födda kvinnor, rapporterar Kalla Fakta i TV4.

Programmet har gått igenom myndighetens statistik och kan visa att kvinnorna jämfört med nyanlända män får färre och mindre regelbundna möten med sina handläggare.

Efter två år i Sverige har 41 procent av männen fått jobb, men för kvinnor är siffran bara 18 procent, trots regeringsbeslut om att de ska prioriteras. Och gapet har ökat, enligt Kalla Fakta.

– Arbetsförmedlingen har fått många år på sig att göra något åt detta men ändå ser vi inga resultat, säger Jenny Andersson, arbetsmarknadsexpert på paraplyorganisationen Sveriges kvinnolobby, i programmet.

Det går inte att lita på SCB:s AKU statistik, säger Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige till Nyhetsbyrån Direkt. Han menar att det målas upp en förskönande bild av arbetslösheten i Sverige.

Michael Grahn anser att statistiken är rörig, dessutom är få av förändringarna statistiskt signifikanta.

Den säsongsrensade arbetslösheten sjönk till 6,6 procent i december, från 7,3 procent i november, skriver sajten Affärsvärlden.

Genom beräkningar av bland annat Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik, hittar Michael Grahn att den säsongsrensad arbetslösheten i själva verket hamnar på 7,7 procent.

Framväxten av jobb med låga löner och låga kvalifikationskrav är bättre än alternativen med tanke på dagens situation där många flyktinginvandrare inte får jobb. Det menar Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund och Institutet för näringslivsforskning, i en krönika på DN:s ledarsida.

Han tar avstamp i en artikel skriven av statsvetaren Peter Santesson, som argumenterar för att det inte finns efterfrågan av skoputsare och liknande typer av jobb i Sverige i dag. Bergh menar däremot att låglönejobben ”redan är här”.

”Med appar i telefonen kan människor numera exempelvis betala för att få hjälp att montera ihop möbler, hämta mat eller köra bort grovsopor. För att priset ska bli överkomligt krävs billig arbetskraft”, skriver han. Den som plockar ihop elsparkcyklarna på natten när alla andra sover är ”den nya tidens skoputsare”. Andreas Bergh skriver vidare att det inte går att utbilda bort all arbetslöshet bland nyanlända och att många riskerar att rekryteras till droghandeln.

Det var ett misstag hos en underleverantör som gjorde att SCB:s arbetsmarknadssiffror blev missvisande, rapporterar Aftonbladet. Enligt tidningen räknade konsultbolaget Evry fel när underlaget till Arbetskraftsundersökningen (AKU) samlades in.

Resultatet blev att statistiken visade att arbetslösheten var högre än den egentligen var, vilket SCB själva slog larm om.

Förra året outsourcade SCB hälften av arbetet med AKU till Evry.

– Vi arbetar tillsammans för att lösa det här problemet just nu, säger John Kling, enhetschef på SCB till tidningen.

Statistiska centralbyrån (SCB) har hittat brister i datainsamlingen till Arbetskraftsundersökningarna (AKU), som påverkar kvaliteten i statistiken. Det skriver SCB i ett pressmeddelande i samband med morgonens arbetslöshetsrapport.

Enligt Johan Kling, enhetschef för AKU, gör bristerna att statistiken troligtvis visar en alltför skarp nedgång i sysselsättningen och en för brant uppgång av arbetslösheten.

– Den plötsliga uppgången i arbetslösheten vi sett de senaste månaderna är sannolikt missvisande. Ökningen började redan i våras. Den nuvarande nivån på arbetslösheten bedöms också vara överskattad, säger Kling enligt pressmeddelandet.