Bevaka
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Utanförskapet på arbetsmarknaden

Lågbetalt jobb ökar sysselsättning bland utsatta

Subventionerade, tidsbegränsade anställningsformer till trots, så står utsatta grupper långt från arbetsmarknaden. Nya typer av permanenta ”enkla jobb” med lägre löner än i dag skulle sannolikt öka sysselsättningen. Det hävdar Simon Ek, doktorand vid Uppsala Universitet och knuten till IFN.

– Det finns ingen mirakelmedicin, men ska vi få in personer med mycket låga kvalifikationer i sysselsättning i större utsträckning än idag tror jag att det är svårt att undvika den här typen av åtgärder, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Hans beräkningar visar att de som gått in på redan existerande jobb med låga kvalifikationskrav ofta permanent förbättrade sin arbetsmarknadsanknytning. De flesta lämnade också på sikt de lägsta lönerna, och en hel del gick vidare till mer kvalificerade jobb.

Och bland företagen är intresset utbrett. En enkätstudie från 2016, från det numera nedlagda Arbetsmarknadsekonomiska rådet, visar att en tredjedel av de svarande uppgav att de var villiga att anställda nya typer av jobb med låga kvalifikationskrav om de kunde sätta lönen till 14–15 000 kronor.

Smolk i bägaren är att det finns en risk den som får ett lågbetalt jobb blir kvar på samhällets botten.

– Permanenta enkla jobb med lägre löner kommer inte ensamt att lösa den låga sysselsättningen bland svaga grupper. Men jag tror att vi bör försöka pröva det, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

6 maj
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Utanförskapet på arbetsmarknaden

Extratjänsternas bisarra konsekvenser

Den rödgröna regeringens försök till att minska arbetslösheten med hjälp av extratjänster har istället lett till att arbetslösa fått betalt utan att faktiskt utföra arbete, skriver Carina Centrén, regionchef i Malmö på Svenskt Näringsliv, och Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Expressen.

”Man förstår att erbjudandet var lockande. En arbetsgivare sparar in på försörjningsstöd, samtidigt som staten betalar hela lönen”, skriver Centrén och Hamilton om extratjänsterna. Men lösningen har fått konsekvenser.

I Malmö rekryterade kommunen över 200 arbetslösa med hjälp av extratjänsterna utan att personerna faktiskt fick arbete. Hundratals personer satt hemma utan aktivitet men med full avtalsenlig lön betald av skattepengar.

Åtgärden med extratjänsterna kostar skattebetalaren ca 5 miljarder kronor om år, och åtgärderna ger inte önskat resultat.

”Enligt en färsk rapport från Sveriges Kommuner och Landsting visar det sig att endast fem procent går vidare till ett riktigt jobb efter att tjänsten är avslutad”, skriver debattörerna.

Samtidigt som kompetenskrisen drabbar näringslivet hårt går många människor går utan jobb. Därför krävs nu en omläggning från ineffektiva åtgärder till riktiga jobb, menar Centrén och Hamilton.

De föreslår bland annat att staten måste avveckla åtgärder som inte leder till jobb, öppna upp för bemanningsföretag att erbjuda tjänster till långtidsarbetslösa och frigöra näringslivets utvecklingskraft genom strategiska skattelättnader.

”Nu krävs en omläggning från ineffektiva åtgärder till insatser som faktiskt leder till resultat. Med rätt förutsättningar kan företagen bidra till en sådan utveckling, avslutar Centrén och Hamilton.

10 jan