”Ett nytt kapitel i Storbritanniens historia”. Så beskriver premiärminister Boris Johnson det senaste steget i processen att lämna EU nästa fredag, skriver brittiska medier.

Han skrev under brexitavtalet på 10 Downing Street på fredagen. EU-kommissionens ordförande godkände formellt avtalet när hon skrev under det tidigare på morgonen.

Dokumentet återvänder nu till Bryssel. På torsdag nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om avtalet.

EU:s högsta ledare har formellt godkänt Storbritanniens brexitavtal, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

”Charles Michel (Europeiska rådets ordförande reds. anm.) och jag har precis skrivit under Storbritanniens uträdesavtal, vilket öppnar upp för att det ska gå igenom EU-parlamentet”, skriver hon.

På torsdag nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om avtalet.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen lanserar på Davos att EU ska skapa en öppen databas för forsning inom EU, med statistik och data från EU:s medlemsländer.

I sitt tal på toppmötet sa hon också att EU handlar om mer än bara handel och att unionen ska vara lösningen på globala problem.

– Vi ska röra oss bort från en fossil ekonomi, säger hon och pekar på att forskningen är viktigt för att möta många problem som EU står inför.

Ingen fara för den svenska modellen, bedyrar EU-kommissionen. Ändå är den svenska oron stor när planerna för en obligatorisk minimilön börjar ta form, skriver Arbetsmarknadsnytt och TT.

Centerpartiets Europaparlamentariker Air Al-Sahlani är kritisk.

– Frågor som rör lönebildning och medlemsländernas rättstraditioner ska avgöras av de som direkt berörs, inte av Bryssels byråkrater, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

LO och Svenskt Näringsliv har gemensamt varnat för planerna på minimilöner och ser dem som ett hot mot den ”svenska modellen”, där lönesättningen sker efter förhandlingar mellan fack och näringsliv.

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) anklagar den svenska regeringen för att ha krattat manegen för förslaget, via toppmötet om sociala frågor i Göteborg hösten 2017.

– Socialdemokraterna och Stefan Löfven är de som öppnade Pandoras ask med att ta fram den ”sociala pelaren”. Nu står man med byxorna neddragna och ser hur lagstiftning kommer på europeisk nivå, trots att man har lovat att så inte skulle ske, säger Tomas Tobé till TT.

I morgon den 14 januari väntas EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens lägga fram ett första förslag om europeiska minimilöner. Om detta godkänns kan det bli spiken i kistan för svenska kollektivavtalsmodellen, varnar Stefan Koskinen och Andreas Åström från arbetsgivarorganisationen Almega på SvD Näringsliv Debatt.

Detta eftersom det kan uppstå situationer där kollektivavtalen kan förklaras ojust av EU-domstolen, vilket i slutändan kan leda till krav på nationell lagstiftning.

"Det skulle på ett effektivt sätt ta bort den tillit som finns, och måste finnas, mellan arbetsmarknadens parter och innebära slutet för den svenska modellen", skriver debattförfattarna.

Även EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) varnar för förslaget på Expressens debattsida. Han menar att om EU skulle börja reglera arbetsmarknadsområdet så skulle det leda till kraftiga försämringar i Sverige.

”För svensk del skulle alltså minimilönen bli omkring 18 500 kronor i månaden. Klart mindre än vad de allra flesta kollektivavtalen i dag garanterar”, skriver han.

Nu manar de regeringen statsminister Stefan Löfven att kraftfullt markera mot alla planer på en europeisk arbetsrättslagstiftning, där minimilöner bara är första steget.

På tisdag väntas EU-kommissionen inleda arbetet med att implementera ett ramverk för ett införande av en europeisk minimilön, skriver The Guardian.

De nordiska länderna är kritiska mot kommissionsordföranden Ursula von der Leyens förslag. Man fruktar att idén kommer att undergräva den nordiska kollektivavtalsmodellen och att lönerna kommer att pressas ner.

Danmarks arbetsmarknadsminister Peter Hummelgaard säger till tidningen att man fått garantier om att ländernas modeller kommer att skyddas, men att man ändå kommer att vara på sin vakt.

– Vi kommer att läsa förslaget noga. Djävulen sitter i detaljerna och jag är fortfarande orolig för att vår modell kan undermineras.

Även Almega sågar förslaget och instämmer i att den svenska modellen kan hotas om idén blir verklighet.

”Lönebildningen utgör en fundamental del för hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar. En modell vars styrkor är effektiv branschanpassning och flexibilitet för nya krav och förhållanden i omvärlden, samtidigt som modellen värnar de anställdas rättigheter och möjlighet till omställning”, skriver Stefan Koskinen och Andreas Åström från Almega på SvD Debatt och manar Sveriges regering och diplomater att med kraft markera mot en harmoniserad EU-lagstiftning.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besöker London och möter Boris Johnson för första gången sedan den brittiske premiärministern tillträdde förra månaden.

I samband med mötet riktar hon en varning till britterna om att tuffa förhandlingar väntar om den ekonomiska relationen mellan Storbritannien och EU.

– Vårt partnerskap kan inte, och kommer inte, att vara samma som förut, sa von der Leyen på en pressträff inför mötet.

Hon varnade också för att övergångsperioden för utträdet, det innevarande året, är fört kort för att alla detaljer ska falla på plats.

Att von der Leyen och Johnson, båda nya på sina respektive jobb, möts innebär inte att de formella handelssamtalen sparkas igång. Det kan ske först när britterna juridiskt lämnar unionen, skriver AFP.

Ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, har sagt att hon vill införa en lagreglerad minimilön för alla arbetstagare i EU.

Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, skriver på SvD debatt att förslaget är förenat med stora brister.

Han pekar dels på att lagreglering är ett främmande inslag på den kollektivavtalsreglerade svenska arbetsmarknaden och därmed hotar parternas autonomi rörande lönebildningen.

Samt på att EU:s medlemmar är bättre skickade att själva avgöra lämplig minimilönenivå i sina respektive stater, samt att det finns stora skillnader mellan de ”gamla” EU-staterna och de nya som främst ligger i Östeuropa.

Dessa skillnader gör det också svårt att bestämma en miniminivå för lönerna på EU-nivå. Till exempel skulle en lagreglerad minimilön slå ut låglönejobb och då särskilt i i de nya medlemsstaterna.

Han föreslår att EU istället skulle kunna utöka den information om minimilöner i EU som man redan idag redovisar via Eurostat, så att även länder med kollektivavtalsreglering inkluderas. Detta skulle öka transparensen kring minimilöner i dessa länder.

Storbritannien och EU kan behöva längre tid än till den sista december 2020 för att hinna förhandla fram bland annat ett nytt frihandelavtal efter brexit. Det tror EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, skriver TT.

– Det oroar mig mycket, för tiden är ytterst knapp för alla de frågor som måste förhandlas, säger Ursula von der Leyen om den nuvarande tidsfristen till den tyska tidskriften Der Spiegel.

Hon har även pratat med franska Les Echos. I den intervjun säger hon att det vore rimligt att stämma av läget vid halvårsskiftet och sedan om behov finns sätta en ny tidsgräns.

Att Europas ledare inte kan enas om vilken riktning man ska ta efter ett handelsavtal kommit på plats mellan USA och Kina är ett problem, skriver Catarina Kärkkäinen i en ledare i SvD.

Europas nuvarande ställning som handels- och tillväxtcentra är inte given, vår position i världen är försvagad, skriver Catarina Kärkkäinen. Hon menar att under USA och Kinas handelskonflikt har EU hamnat i skottgluggen, och nu krävs det att ledarna börjar fundera på var EU passar in i den internationella ordningen.

”Kommissionsordförande Ursula von der Leyen sade i sitt linjetal i Berlin tidigare i höst att Europa måste lära sig maktens språk. Det handlade om försvar, men handel är minst lika viktigt i en värld där ekonomi och säkerhet hör ihop”, skriver Catarina Kärkkäinen.