Sverige hade kunnat ha en helt annorlunda coronasituation, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, till TT. Han menar dels att Sverige vidtagit åtgärder för sent och dels att de inte varit tillräckligt hårda.

I stället för att slå ner smittan hårt vid minsta tecken på att den är på väg upp har Sverige avvaktat tills man kunnat bekräfta att situationen är dålig, säger han.

– Så verkar man inte ha gjort på många andra ställen.

Även Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå universitet, är kritisk till hanteringen. Han anser att Sverige borde ha ”rustat sig till tänderna” under den lugna perioden i somras.

– Även om regeringen gör mer nu än i våras har den ändå inte gjort tillräckligt.

Andra coronavågen har slagit hårdare i både Europa och Sverige än vad experterna förutspådde och enligt flera experter är det rimligt att tro att viruset är mer säsongsbetonat än vad man först trodde. Det skriver SvD.

Trots att rörligheten i Sverige enligt Telias statistik minskat till samma låga nivåer som i mars fortsätter antalet nya fall att öka och i storstadsregionerna syns en uppgång i antalet coronapatienter.

– Utan våra åtgärder nu hade det spridits ännu fortare. Det här viruset har ett starkt säsongsmönster, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, till SvD.

Han får medhåll av Jonas Björk, professor i epidemiologi vid Lunds universitet, som tror att ”vi har en dyster vinter framför oss”.

Många svenskar är skeptiska till att vaccinera sig mot covid-19 efter Pandemrix-skandalen då några hundra svenskar drabbades av narkolepsi. Men Fredrik Elgh, virolog vid Umeå universitet, uppmanar alla svenskar att ta vaccinet när det är möjligt, skriver Aftonbladet.

– Jag är inte ett smack rädd för de här väldigt fina och moderna vaccinen som kommer, säger han och tillägger att det alltid finns en liten andel personer som får biverkningar vid alla vaccin.

Ali Harandi, docent i immunologi på Göteborgs universitet, poängterar att vaccinet bara kan ge effekt på pandemin om tillräckligt många vaccinerar sig.

En läkarstudent vid Umeå universitet tvingas ta en studiepaus, sedan studenten deltagit i en skolövning under tiden hen bar på coronasmitta.

– Om man beter sig med risk för att skada andra, det kan vara patienter eller andra, så tas man ur tjänst, säger Magnus Hultin, programdirektör för läkarutbildningen, till Västerbottens-Kuriren.

Det är oklart om studenten var medveten om smittan. Att hen var smittad framkom via smittspårning. Personen var symptomfri.

Personen underkänns på nuvarande kurs, och får göra ett nytt försök att klara den nästa termin.

– Vi jobbar väldigt hårt med att utbilda studenterna hur man ska bete sig vid olika situationer för att minimera smittrisken, säger Magnus Hultin till tidningen.

Smittspridningen accelererar i Sverige och pressen på branscherna blir hårdare. I söndagens Agenda krävde Fredrik Elgh, professor och överläkare vid Umeå universitet, att pubar och restauranger stänger helt en period. Nu reagerar branschföreträdare på kravet, rapporterar Di.

Inom restaurangnäringen är man skeptisk till effekten en nedstängning kan få, om den oreglerade trängseln får fortsätta i gallerior och kollektivtrafik. Richard Bergfors, vd för Max Burgers, lyfter att företagen redan gör allt de kan för att säkra miljöerna, och samtidigt tar en stor ekonomisk börda.

– Hotell och restaurang är en tacksam bransch att införa förbud i. Det är mer komplicerat att stänga köpcentrum eller att kräva att max 10 personer får handla samtidigt. Det är enkelt att kommunicera att ingen ska vara på krogen. Man framstår som handlingskraftig och får sympati för det, säger Marcus Östlundh, vd för familjeägda koncernen HKC Hotels, till Di.

Allmän screening för bröstcancer med mammografi är en effektiv åtgärd för kvinnor över 70 år, visar en stor svensk studie från Umeå universitet.

I Sverige bjuds kvinnor upp till 74 års ålder in till undersökning, medan många andra länder sätter åldersgränsen vid 69 år. Den nya studien, som bygger på 20 års uppföljning, visar att den svenska vägen räddar liv.

Dödligheten i bröstcancer var 20 procent lägre för kvinnor som bjudits in till mammografi i åldrarna 70–74 år jämfört med de som bjudits in upp till 69 år.

– Resultaten styrker att det svenska beslutet att stå fast vid den övre åldersgränsen på 74 år för mammografiscreening var riktigt, säger Håkan Jonsson, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Den kinesiske forskaren Feng Zhang uppmärksammades inte när gensaxen Crispr/Cas9 i går belönades med Nobelpriset i kemi. Men kommersiellt går det desto bättre för Zhang, som har vunnit de flesta patenten för gensaxen, rapporterar SVT Nyheter.

Att Nobelpristagarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna gjorde själva upptäckten råder det inga tvivel om. Men bara sju månader efter att duon fick gensaxen att fungera i ett provrör visade Zhang att den också går att använda i mänskliga celler.

Sedan dess har patentstriderna avlöst varandra.

– Jag tror inte att någon av forskargrupperna, eller universiteten bakom dem, kommer att backa, säger vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt.

Två kvinnor har aldrig belönats med Nobelpriset i kemi under ett och samma år i prisets 119-åriga historia – fram tills i dag. Forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna skrev historia när de tilldelades priset för upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9, rapporterar Sky News.

Duons skalp innebär också att sju kvinnor nu har tilldelats kemipriset i historien.

– Jag hoppas att det faktum att Jennifer Doudna och jag belönas i dag kan skicka ett väldigt starkt budskap till unga flickor, säger Charpentier enligt AFP.

Charpentier och Doudna får nu dela på tio miljoner kronor.

Den franska forskaren Emmanuelle Charpentier, som tilldelats Nobelpriset i kemi tillsammans med Jennifer A Doudna, är hedersdoktor vid Umeå universitet, skriver SVT Nyheter.

Hon upptäckte grunderna till Crispr/Cas9-metoden, den så kallade gensaxen, när hon arbetade vid Umeå universitet för ett tiotal år sedan.

– Tiden där var viktig för mig. Att ta dit forskare och låta dem forska fritt utan att kontrollera resultatet varje eller vartannat år ger förutsättningar för sådana här genombrott, säger hon till DN om den tiden.

Bland dem som dött med lungsvikt till följd av covid-19 har man hittat gelé i lungorna. Detta kan förklaras med hyaluronan, ett ämne som ökar vid inflammatoriska tillstånd.

Nu tror Anders Blomberg, professor och överläkare vid Umeå universitet, att en existerande behandlingsmetod mot hyaluronan skulle kunna fungera även för coronapatienter, rapporterar Aftonbladet. Hyaluronan uppstår i kroppen genom att druvsocker bryts ner, en process som kan stävjas med hjälp av läkemedlet 4MU.

Blomberg ser positivt på utsikterna för att börja ge 4MU till svårt sjuka covidpatienter.

– Kan man bekräfta det här tycker jag man borde kunna gå till Läkemedelsverket och fråga om vi ska ha det här som en möjlig behandling vid svår covid-19-lungsvikt.