Bland dem som dött med lungsvikt till följd av covid-19 har man hittat gelé i lungorna. Detta kan förklaras med hyaluronan, ett ämne som ökar vid inflammatoriska tillstånd.

Nu tror Anders Blomberg, professor och överläkare vid Umeå universitet, att en existerande behandlingsmetod mot hyaluronan skulle kunna fungera även för coronapatienter, rapporterar Aftonbladet. Hyaluronan uppstår i kroppen genom att druvsocker bryts ner, en process som kan stävjas med hjälp av läkemedlet 4MU.

Blomberg ser positivt på utsikterna för att börja ge 4MU till svårt sjuka covidpatienter.

– Kan man bekräfta det här tycker jag man borde kunna gå till Läkemedelsverket och fråga om vi ska ha det här som en möjlig behandling vid svår covid-19-lungsvikt.

Masstestningen för covid-19 vid Umeå universitet i augusti och september visar på en mycket låg smittspridning. Det framgår av det slutgiltiga resultatet, enligt TT och Västerbottens-Kuriren.

Under perioden 31 augusti till 14 september testades 9 907 studenter och anställda vid universitetet. Endast sex av dem testade positivt för covid-19.

Enligt Folkhälsomyndigheten överensstämmer den låga förekomsten av covid-19 i gruppen med andra observationer att smittspridningen i landet är fortsatt låg.

Bara två av de 8 000 personer som testades för covid-19-infektioner vid Campus Umeå i förra veckan fick positiva testresultat, enligt TT.

– Det är extremt få som är positiva, säger Anders Johansson, forskare i infektionssjukdomar vid Umeå universitet och projektledare för masstestningen.

Masstestningen är den hittills största i sitt slag i Sverige, och innefattar lärare och studenter. Målet är att testa upp till 20 000 personer, och tanken är även att de som redan testats ska göra det igen denna vecka. På så sätt ska man kunna följa hur smittspridningen sett ut efter en vecka på campus.

– Men med tanke på hur få som testat positivt verkar det otroligt att det skett någon större ökning nu, säger Johansson.

Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsa vid Umeå universitet, säger i en intervju med SvD att han ångrar att han gav bränsle till vårens polariserade debatt om Sveriges virushantering och därmed bidrog till större oro.

Rocklöv gjorde sig känd som en av Folkhälsomyndighetens hårdaste kritiker och var en av de 22 forskare som skrev under en debattartikel i DN där det stod att myndighetens tjänstemän var talanglösa och att förhållningssättet till viruset måste ändras ”radikalt och snabbt”.

– Jag var lite tveksam redan innan om jag skulle vara med på den. Många hade nog önskat att den artikeln var oskriven.

I Umeå inleds i dag masstestning av cirka 20 000 elever personal på Umeå universitet, rapporterar SVT Västerbotten. Bakgrunden är att få svar på om vanlig fysisk undervisning ökar risken för smittspridning.

– Det här är ett sätt att få svar på frågan om det går bra att starta undervisning vid campus med vanlig fysisk undervisning eller om det ökar smittspridningen, säger Anders Johansson forskare i infektionssjukdomar vid Umeå Universitet, i SVT:s Morgonstudion.

Testet är det största som har genomförts i Sverige gällande smittspridning och Folkhälsomyndigheten, Nationellt pandemicenter och försvarsmakten bistår med personal.

Över 600 personer dog vid värmeböljan 2018 och de flesta var äldre, enligt beräkningar från Umeå universitet. Nu vill forskare undersöka varför så många dog trots rekommendationer från myndigheter.

Enligt Christofer Åström, som forskar vid Umeå universitet om hälsorisker, brukar man säga att de flesta värmerelaterade dödsfall går att undvika.

– Det var något som inte gick rätt till. Vi tror att man hade kunnat hantera det bättre.

Svenska forskare har tagit fram ett immuntest som kan komma att användas inom vården inom några veckor, rapporterar GP. Testet som utvecklats av forskare vid Umeå universitetssjukhus och Norrlands universitetssjukhus, har som mål att visa om en person har utvecklat antikroppar mot coronaviruset. Men hittills kan man inte slå fast det helt med testet.

– Vi kan inte tvärsäkert slå fast och säga att det är så än, även om mycket talar för att det är så. Det vi kan mäta är utvecklingen av antikroppar och om det här viruset fungerar som de flesta andra virus gör, så blir man immun efter hand, säger Mattias Forsell, universitetslektor inom biomedicinsk laboratorievetenskap vid Umeå Universitet, till GP.

Svenska forskare vid Uppsala universitet tar hjälp av tre så kallade superdatorer för att räkna på hur olika åtgärder påverkar smittspridningen i samhället, skriver Computer Sweden.

Det rör sig om datorerna Tetralith på Nationellt superdatorcentrum i Linköping, Uppmax på Uppsala universitet och HPC2N på Umeå universitet.

Enligt tidningen hjälper datorerna till med att räkna på simuleringar av olika åtgärder, baserade på specifika data från Sverige.

Nyhetsbyrån TT försöker bringa klarhet i frågan om vad som händer när en virusepidemi till slut planar ut och försvinner. Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, säger att viruset antingen kan dö ut när tillräckligt stor andel av befolkningen har blivit immun eller bli mindre aggressivt och etablera sig som en vanlig förkylning.

– Virus har inget egenintresse av att ställa till det för sin värd, det vill bara sprida sig. Drivkraften är då ofta att det blir mindre farligt, säger han till TT.

Joacim Rocklöv, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, gör bedömningen att smittan kommer finnas kvar under lång tid.

– Jag tror inte att vi blir av med den här smittan på många år. Även om vi nu skulle lyckas förhindra att viruset får fäste i Europa så kommer det att finnas kvar någonstans, exempelvis i Afrika, där man har sämre förmåga att mobilisera ett försvar, och till slut spiller den över, säger han.

Flygskatt och plastpåseskatt är bara början. Under de närmaste åren bör vi räkna med nya punktskatter. Det menar forskare som fPlus har talat med. Enligt dem lär de nya "moralskatterna" beröra tre områden.