Svenska elever presterar bättre, visar den senaste Pisa-mätningen. Både utbildningsminister Anna Ekström (S) och Ulla är Hamilton, Friskolornas riksförbund, är nöjda. ”Svensk skola måste bli bättre att lära av de framgångsrika”, säger Ulla Hamilton.

”Tyvärr är det en nationell katastrof”. Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, har kämpat med lärarbrist de senaste åren. Liksom i andra kommuner sätts kreativiteten återkommande på prov för att kunna lösa situationerna som uppstår när det saknas lärare.

En del skolor väljer i det kärva rekryteringsläget att utvidga lärarjakten till utlandet. Samtidigt har distansundervisning seglat upp som en möjlighet för skolor i glesbygden.

Fack, arbetsgivare och politiker är överens om att det behövs mer handlingskraft när det gäller skolan, men har olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

I budgeten för 2020 finns statsbidrag som tydligt strider mot kravet om likvärda villkor i skolan, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i en debattartikel i Dagens Samhälle. Som ett exempel ger hon statsbidraget till lärarassistenter, som bara betalas ut till skolhuvudmän som har 160 eller fler elever i grundskolan, vilket gynnar kommunerna men missgynnar mindre fristående skolor. Nu ska det bidraget dessutom dubbleras.

Ulla Hamilton kritiserar också det så kallade likvärdighetsbidraget. För att få det bidraget får skolhuvudmannen inte minska budgeten för undervisning och elevhälsa. Det försvårar för kommuner med ansträngd ekonomi. ”’Lika villkor oavsett huvudman’ heter det i lagstiftningen och i punkt nio i 73-punktsprogrammet. Men hur ser det ut i verkligheten?”, skriver hon.

Välfärdssektorn är inte speciellt lönsam i jämförelse med resten av näringslivet, visar en analys som kreditinformationsföretaget UC har gjort på uppdrag av Svenska Dagbladet.

Studien bygger 16 000 bokslut från välfärdsföretag och trots att vård, skola och omsorg är en miljardindustri så är den genomsnittliga lönsamheten låg, skriver SvD.

12,5 miljarder kronor fördelat på 16 000 bolag kan jämföras med att de fyra storbankerna tillsammans tjänade 106 miljarder kronor förra året.

Hela näringslivet hade en lönsamhet före skatt på 11 procent. Den genomgång som UC gjort för SvD Näringsliv visar att utbildningsföretagen i snitt tjänade 5,5 procent och hälso- och sjukvårdsföretagen 7,15 procent, skriver SvD.

För Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, kommer siffrorna inte som en överraskning.

– Det här är vad vi försökt säga hela tiden. Skolorna gör inga övervinster. När regeringen talar om 4,7 miljarder i övervinster är det en hittepåsiffra, säger hon till SvD.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, hoppas på mer faktabaserad debatt vad gäller välfärdsföretagandet.

– Regeringens tal om att skolsektorn karakteriseras av övervinster är således inget annat är en myt, det vill säga en felaktig föreställning. Det vore klädsamt om den viktiga debatten om välfärdens framtid baserades på fakta. Det skulle medborgarna tjäna på, skriver Anders Morin på Svenskt Näringslivs hemsida.

De flesta partier från vänster till höger vill styra hur stora barngrupperna är i förskolan trots att det inte finns någon entydig forskning om hur stor en barngrupp bör vara, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund i en debattartikel i Aftonbladet.

Om förskolornas organisation detaljregleras bortser man från att ge förskolan ett professionellt ansvar för sin egen verksamhet, skriver hon och menar att organisation och arbetssätt måste räknas in i vad som gör att gruppen fungerar.

”Låt förskolechefer och deras personal få det välförtjänta ansvaret att organisera sin verksamhet utifrån deras kompetens”, skriver Ulla Hamilton.

Socialdemokraternas förslag om att stoppa etableringen av nya vinstdrivna skolor sågas av Alliansen och SD, rapporterar Ekot. M:s utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe beskriver vallöftet, som presenterades på onsdagen, som ett ”ickeförslag”:

– Men jag tror inte att Socialdemokraterna i grund och botten är intresserade av vad som faktiskt levererar kvalitet här, utan jag tror att man försöker göra något till en valfråga som man misslyckats med under mandatperioden, säger han till Ekot.

Även Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är kritisk till förslaget. Både hon och M menar att fokus i stället borde ligga på skolans kvalitet.

Anställda i friskolor är mer nöjda med villkoren på deras arbetsplats än kommunalt anställda, visar Jobbhälsoindex för 2018, enligt ett pressmeddelande från Friskolornas Riksförbund.

Index mäter kriterier inom den fysiska arbetsmiljön, möjligheten att få stöd vid hög arbetsbelastning och den högsta ledningens förmåga att leda verksamheten.

Enligt mätningen är det också vanligare att lärare i privata verksamheter är mer positiva än den totala personalgruppen till villkoren på arbetsplatsen.

”Regeringen kritiserar fristående förskolor och skolor bland annat för att de skulle försämra lärarnas villkor. Vi kan visa att sådan kritik är obefogad”, skriver Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton i pressmeddelandet.

S-ministrarnas debattartikel från onsdagen om vinster i välfärden är ”full av faktafel och myter”. Det skriver representanter för en rad intresseorganisationer på Aftonbladet Debatt.

Ministrarnas påstående om att personalen drabbas bygger inte på fakta och opinionssiffrorna om stödet för vinstbegränsningar är gamla, menar debattörerna. Dessutom pekar de på att hela regeringen inte tycks vara inte på samma spår:

”Mellan skål och vägg har flera regeringsrepresentanter hörts försäkra välfärdsföretagare att lagstiftningen inte kommer att bli av.”

Arbetsgivarna är nöjda med beskedet att prao på högstadiet blir obligatoriskt igen. Men samtidigt är de irriterade över att regeringen inte öppnar fler vägar för ungdomarna, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Målet är bra, men verktygen kunde vara vidare. Det kan finnas många andra vägar än just prao. Numera finns det ju till exempel digitala hjälpmedel som kan vara användbara. Där kan elever följa en arbetsplats på nätet, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund.

Svenskt Näringsliv har länge drivit frågan om att återinföra praon.

– Genom prao kan ungdomar bättre sätta sig in i olika typer av yrken och arbeten och på så sätt lättare välja rätt linje på gymnasiet för att få rätt jobb, säger Karin Rebas, skolpolitisk expert i organisationen, till Arbetsmarknadsnytt.

Det finns inget förbud mot religiösa friskolor. Ändå försöker Socialdemokraterna i Botkyrka och Stockholms stad stoppa dem, rapporterar SR.

– Jag tycker att det är ett mycket märkligt agerande från kommunernas sida, för det innebär ju i praktiken att de överprövar det tillstånd som Skolinspektionen har gett till att bedriva skolverksamhet, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, till SR.

Politikerna i de två kommunerna anser att de religiösa friskolorna är ”värsta formen av sorteringsskola”. Därför undersöker de nu möjligheten att vägra hyra ut lokaler till religiösa friskolor.

Idag finns det ett tiotal religiösa friskolor i Stockholm