Justitieminister Morgan Johansson skrev på sociala medier att friskolorna vill dölja svagheter i verksamheten. Nu får han kraftig kritik. ”Det är ovärdigt en minister. Han talar ren osanning”, säger riksdagsledamoten Helena Lindahl till fPlus.

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

Ett ointresse för vad som skapar en välfungerande skola präglar debatten om skolpengen, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik på SvD debatt.

Ulla Hamilton menar i sin replik mot Nätverket för likvärdig skola att förslaget om sänkt ersättning för friskolor är omotiverat. Hon menar att rapporten har en ensidig syn på friskolor villkor och att synen på verkligheten inte stämmer.

”Skolor med liknande förutsättningar får väldigt olika resultat. Och skolor som saknar långsiktigt ledarskap och en fungerande organisation kan lätt sluka pengar utan någon förbättring. Det borde vi i stället prata om” skriver Ulla Hamilton.

En detalj i skattelagstiftningen får katastrofala konsekvenser på område efter område. Nu larmar skolor för att det inte går att få tag i lokaler, och barn kan tvingas trängas i baracker. ”Hur kan regering och riksdag försvara dessa effekter?”, säger skatteexperten Anna Sandberg Nilsson till fPlus.

Domen om att vissa uppgifter om friskolor ska hemlighållas har väckt reaktioner i alla led. Skolverket förutser stora konsekvenser, utbildningsministern talar om upp- och nedvända världen och Friskolornas riksförbund kallar beslutet märkligt.

Svenska elever presterar bättre, visar den senaste Pisa-mätningen. Både utbildningsminister Anna Ekström (S) och Ulla är Hamilton, Friskolornas riksförbund, är nöjda. ”Svensk skola måste bli bättre att lära av de framgångsrika”, säger Ulla Hamilton.

”Tyvärr är det en nationell katastrof”. Anders Bergström, skolchef i Skellefteå kommun, har kämpat med lärarbrist de senaste åren. Liksom i andra kommuner sätts kreativiteten återkommande på prov för att kunna lösa situationerna som uppstår när det saknas lärare.

En del skolor väljer i det kärva rekryteringsläget att utvidga lärarjakten till utlandet. Samtidigt har distansundervisning seglat upp som en möjlighet för skolor i glesbygden.

Fack, arbetsgivare och politiker är överens om att det behövs mer handlingskraft när det gäller skolan, men har olika uppfattningar om hur lösningarna ser ut.

I budgeten för 2020 finns statsbidrag som tydligt strider mot kravet om likvärda villkor i skolan, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, i en debattartikel i Dagens Samhälle. Som ett exempel ger hon statsbidraget till lärarassistenter, som bara betalas ut till skolhuvudmän som har 160 eller fler elever i grundskolan, vilket gynnar kommunerna men missgynnar mindre fristående skolor. Nu ska det bidraget dessutom dubbleras.

Ulla Hamilton kritiserar också det så kallade likvärdighetsbidraget. För att få det bidraget får skolhuvudmannen inte minska budgeten för undervisning och elevhälsa. Det försvårar för kommuner med ansträngd ekonomi. ”’Lika villkor oavsett huvudman’ heter det i lagstiftningen och i punkt nio i 73-punktsprogrammet. Men hur ser det ut i verkligheten?”, skriver hon.

Välfärdssektorn är inte speciellt lönsam i jämförelse med resten av näringslivet, visar en analys som kreditinformationsföretaget UC har gjort på uppdrag av Svenska Dagbladet.

Studien bygger 16 000 bokslut från välfärdsföretag och trots att vård, skola och omsorg är en miljardindustri så är den genomsnittliga lönsamheten låg, skriver SvD.

12,5 miljarder kronor fördelat på 16 000 bolag kan jämföras med att de fyra storbankerna tillsammans tjänade 106 miljarder kronor förra året.

Hela näringslivet hade en lönsamhet före skatt på 11 procent. Den genomgång som UC gjort för SvD Näringsliv visar att utbildningsföretagen i snitt tjänade 5,5 procent och hälso- och sjukvårdsföretagen 7,15 procent, skriver SvD.

För Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, kommer siffrorna inte som en överraskning.

– Det här är vad vi försökt säga hela tiden. Skolorna gör inga övervinster. När regeringen talar om 4,7 miljarder i övervinster är det en hittepåsiffra, säger hon till SvD.

Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv, hoppas på mer faktabaserad debatt vad gäller välfärdsföretagandet.

– Regeringens tal om att skolsektorn karakteriseras av övervinster är således inget annat är en myt, det vill säga en felaktig föreställning. Det vore klädsamt om den viktiga debatten om välfärdens framtid baserades på fakta. Det skulle medborgarna tjäna på, skriver Anders Morin på Svenskt Näringslivs hemsida.