Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan till minus igen, tror professor Nouriel Roubini, även känd i finansvärlden som Dr Doom.

Han ser en stor risk för en ny och ihållande global recession och börsras. Det kan även bli fullskaligt krig i Mellanöstern och en hård brexit, varnar han.

Hundratusentals elkunder får prissänkningar på uppemot flera tusenlappar per år när två av energidrakarna nu har sänkt elnätspriset, enligt de nya reglerna.

Men Vattenfalls kunder får vänta.

Regeringen har några idéer med sig när fem partier inleder nya samtal om hur stambanor för snabbtåg ska byggas och betalas.

Det blir en första diskussion om finansieringen, säger finansminister Magdalena Andersson (S) inför torsdagens träff.

Ingen fara för den svenska modellen, bedyrar EU-kommissionen. Ändå är den svenska oron stor när planerna för en obligatorisk minimilön börjar ta form, skriver Arbetsmarknadsnytt och TT.

Centerpartiets Europaparlamentariker Air Al-Sahlani är kritisk.

– Frågor som rör lönebildning och medlemsländernas rättstraditioner ska avgöras av de som direkt berörs, inte av Bryssels byråkrater, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

LO och Svenskt Näringsliv har gemensamt varnat för planerna på minimilöner och ser dem som ett hot mot den ”svenska modellen”, där lönesättningen sker efter förhandlingar mellan fack och näringsliv.

EU-parlamentsledamoten Tomas Tobé (M) anklagar den svenska regeringen för att ha krattat manegen för förslaget, via toppmötet om sociala frågor i Göteborg hösten 2017.

– Socialdemokraterna och Stefan Löfven är de som öppnade Pandoras ask med att ta fram den ”sociala pelaren”. Nu står man med byxorna neddragna och ser hur lagstiftning kommer på europeisk nivå, trots att man har lovat att så inte skulle ske, säger Tomas Tobé till TT.

Den tyska regeringen viker 62 miljarder euro för att rusta upp och stärka järnvägsnätet. Transportminister Andreas Scheuer kallar överenskommelsen "det viktigaste moderniseringsprogrammet i Tysklands historia".

Arbetslösheten fortsätter att stiga och ligger nu på den högsta nivån på två år, enligt Arbetsförmedlingen. Uppsägningarna har inte varit så många sedan 2014.

Färre nya jobb, fler som söker och fler som blir av med jobbet. Det är den enkla matematiken bakom trenden att arbetslösheten i fjol vände upp för första gången på länge. I slutet av 2019 hade antalet inskrivna arbetslösa hos landets arbetsförmedlingar ökat med 29 000 till 374 000 jämfört med ett år tidigare.

Ökar mest för kvinnor

Uppgången är bred och gäller alla grupper, såväl inrikes som utrikes födda, unga som äldre, kvinnor och män.

Som andel av arbetskraften har arbetslösheten stigit till 7,2 procent, enligt myndighetens trendvärden. Man får backa till februari 2018 för att hitta en högre siffra. För kvinnor har arbetslösheten inte varit så hög, 7,1 procent, sedan början av 2016.

Varselstatistiken är också trendmässigt i stigande. Uppsägningarna, i form av varsel under slutet av 2019, har inte varit så många sedan mitten av 2014, enligt Arbetsförmedlingens statistik, baserat på trendvärden.

Hyfsat bra fortfarande

Men, arbetsmarknaden är fortfarande god. Det är trots allt relativt lätt att hitta nytt arbete, enligt Arbetsförmedlingens jobbprognoser – i alla fall om den arbetssökande är beredd att bredda sig, yrkesmässigt eller geografiskt. Bilden bekräftas av andra organisationer som hanterar jobbförmedling och stöd, exempelvis TRR och TSL.

”Under de senaste åren har jobbtillväxten historisk sett varit stark, och dämpas nu från höga nivåer”, skriver Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

Mest har arbetslösheten ökat i Södermanland det senaste året, plus 0,9 procentenheter, ett län som också har den högsta andelen i hela landet, 10,2 procent. Näst högst arbetslöshet har Gävleborg, 10,1 procent. Lägst andel arbetssökande har Västerbotten, 5,8 procent.

Trots höstens avmattning blev hela 2019 ett hett år för bostadsmarknaden, visar månadssiffrorna från Svensk Mäklarstatistik, enligt TT.

Över hela landet steg priserna på både bostadsrätter och villor med fem procent.

2019 blev också säljarens marknad där köparna bokstavligen har ”stått på kö”, berättar Fredrik Kullman, vd för Bjurfors i Stockholm för DI.

Aldrig tidigare har det sålts så många bostäder som i fjol. Även värdemässigt sattes nytt rekord.

Men prisutvecklingen spretade rejält runtom i landet, skriver tidningen.

Störst ökning på bostadsrätter procentuellt sett skedde i Ängelholm, där snittpriset steg med 38 procent. På bottenlistan återsågs Falköping, med minus 22 procent.

Framöver väntas priserna öka stadigt på grund av bostadsbristen, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Nu slår brandmän larm om riskerna med elbilar. Vid en brand kan giftig gas slå ut kroppens organ, skriver SvD.

En brand bröt ut i ett parkeringsgarage vid Stavanger flygplats i Norge i förra veckan. Enligt brandmännen var släckningsarbetet extra svårt då det fanns många elbilar i garaget. Orsaken var litiumjonbatterierna som finns i elbilar och hybridbilar. Litiumjonbatterier – som är uppbyggda av fluor – kan självantända och då kan extremt giftiga gaser frigöras, skriver SvD.

Tommy Carnebo, brandman vid Södertörns brandförsvar i Stockholm, beskriver elbilbränder som ett av de farligaste uppdragen.

– Litiumjonbatterier har en akilleshäl. De tycker inte om överladdning, gillar inte värme och inte våld som till exempel en kollision i hög hastighet, säger Tommy Carnebo till SvD.

Enligt Bil Sweden väntas nästan var tredje ny bil i år vara en elbil.

På torsdag väntas Riksbanken höja styrräntan till 0 procent och medan många ser fram emot beslutet är andra mer kritiska. Sverige har haft fem år av minusränta, vilket gör det till ett av världens mest extrema länder, enligt en analys av Joakim Goksör på TT, som Svd rapporterar om. Han säger vidare att staten och kapitalet är bland minusräntans stora vinnare.

Joakim Goksör skriver att penningpolitiken har tryckt ner ränteläget till bottennivåer och att den hårdaste kritiken mot Riksbanken kommer ifrån ekonomer anställda av banker och kapitalförvaltare. Samtidigt har Stockholmsbörsen nått historiskt höga nivåer, vilket kan glädja kapitalägare, och staten har fått betalt för att låna. Nöjdast med stimulansåtgärderna är dock akademiker och fackliga representanter – trots att minusräntan har bidragit till ökade inkomstklyftor, skriver Goksör vidare.

Konjunkturinstitutet (KI) är en myndighet som har varit kritisk till Riksbankens aviserade räntehöjning eftersom den ”kommer helt fel i tiden”, skriver TT.

– Med svag tillväxt och svaga inflationssiffror hade det varit bättre att lämna räntan oförändrad, säger Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef för Konjunkturinstitutet, enligt TT.

Hon varnar för stigande arbetslöshet och lägre inflation.

Andra experter säger att Riksbankens besked nu på torsdag är ”mer betydelsefull” än både Feds och ECB:s, som var tidigare under månaden, skriver Realtid. Anledningen till det är att den svenska centralbanken väntas bli den första som lämnar minusräntan.

– En höjning i december av Riksbanken skulle bli en signal att centralbanker erkänner att det finns en nedsida med alltför låga räntor, säger Thomas Elofsson, portföljförvaltare vid Catella, till nyhetsbyrån Bloomberg, skriver Realtid.

Professorn Gauti Eggertsson, Brown University, säger däremot att Riksbankens sista räntesänkningar förbi nollan ”inte hade så stor inverkan på ekonomin”.

I många lägenheter har det, ofta för att öka miljömedvetenheten, installerats mätare för både el och vatten. Efter en dom som gått Skatteverkets väg blir det nu moms på den förbrukningen i stället för att den bakas in i hyran, skriver TT.

Stora aktörer på bostadsmarknaden är mycket kritiska och anser att domen är dålig för miljön.

Sveriges allmännytta, tidigare Sabo, talar på sin hemsida om att hyresgästerna straffbeskattas när det blir moms på el och vatten som redovisas och betalas separat av varje hushåll. Hur mycket pengar det handlar om och hur kostnaden för den nya momsen ska fördelas mellan fastighetsbolagen och de boende är oklart.

Märkbar kostnad

– Men det blir en märkbar kostnad, antingen för fastighetsbolagen eller för hyresgästerna, säger Susanna Höglund, chefsekonom på Sveriges allmännytta, till TT.

En bostadsrättsförening eller fastighetsägare kan installera mätare som visar till exempel hur mycket vatten, el eller gas som varje hushåll förbrukar vilket kallas IMD (Individuell mätning och debitering). Därefter kan hushållet betala separat i stället för att kostnaden för till exempel varmvatten bakas in i hyran och fördelas på alla hushåll.

Den 3 december kom domen i Högsta förvaltningsdomstolen som innebär att det ska vara moms på den separat redovisade förbrukningen.

Tar bort uppmuntran

Tanken med individuell mätning och betalning av el och vatten för varje lägenhet är att hushållen ska få en morot att minska sin förbrukning.

– Det här innebär att man tar bort en uppmuntran att spara på el och vatten för att värna miljön, säger Ulla Werkell, skattejurist på organisationen Fastighetsägarna.

Fastighetsägarna anser att el och vatten är en del av hyran och att kostnaden därför inte ska momsbeläggas. Tidigare har Skatterättsnämnden gått på samma linje. Men Skatteverket delar inte den uppfattningen och har nu fått medhåll av Högsta förvaltningsdomstolen.

Oklar fördelning

Ulla Werkell på Fastighetsägarna säger att det är oklart hur kostnaden för den nya momsen kommer att fördelas mellan fastighetsägare och hyresgäster. I bostadsrättsföreningar hamnar kostnaden på bostadsrättshavarna.

– Vad vi vet säkert är att det blir en stor administrativ börda för små bostadsföretag och bostadsrättsföreningar som i dag inte ingår i momssystemet, säger Ulla Werkell.

Fastighetsägarna kommer nu att trycka på för att regeringen ändrar lagen.