Bevaka
Trafik

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elbristen

Forskare sågar elstödet – kunderna blir blåsta på 100 miljarder

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

27 aug
Det nya bonus malus-systemet

Detta är WLTP och så fungerar det

WLTP är den nya metoden som används inom EU för att mäta bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för alla nya personbilar, bussar under fem ton och de lättaste lastbilarna. Förändringen innebär att många fordons angivna koldioxidutsläpp stiger med 20–25 procent, vilket leder till att bilägare åker på betydligt hårdare beskattning.

Enligt BIL Sweden togs den gamla metoden NEDC fram på 1980-talet och baserades på teoretisk körning. Men systemet har dömts ut som föråldrat och EU har istället infört WLTP (Worldwide Harmonized Light Vehicle Test Procedure) som gradvis kommer att ta över från NEDC.

WLTP är baserat på verkliga kördata insamlade från hela världen och anses därmed överensstämma bättre med realistisk bilkörning. Den europeiska bilindustrin står bakom WLTP och har aktivt bidragit till utvecklingen av den nya testcykeln.

När ett nytt fordon lanseras i Europa måste de uppfylla säkerhets- och miljökrav. Bilarna testas i laboratoriemiljö och sedan räknas bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp fram.

Eftersom WLTP har ett helt omarbetat innehåll än NEDC noteras högre utsläppssiffror. Hur mycket varierar per bilmodell. En bil med högre angivet koldioxidutsläpp beskattas också hårdare.

fPlus har tidigare berättat att WLTP frontalkrockar med bonus malus-systemet där fordon med låga utsläpp belönas medan fordon med höga utsläpp bestraffas. Eftersom WLTP leder till att högre utsläppsvärden anges blir effekten att nästan alla nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar beskattas mycket hårdare från den 1 januari.

– Det kan ge en fördubbling av skatten för personbilar och lastbilar beroende på var de ligger utsläppsmässigt vilket i sin tur avgörs av modell och bränslesort, säger Anders Norén, teknisk chef på BIL Sweden, till fPlus.

20 aug