Bevaka
Torbjörn Isaksson

TT NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Trycket på räntesänkning ökar

Den svenska minusränteperioden blev ett misslyckat experiment för Riksbanken och nu är det dags att lämna den bakom sig. Det är många ekonomers motivering till varför Riksbanken kommer att lämna räntan oförändrad på onsdagen.

Men det finns fortfarande faktorer som talar för att en räntesänkning inte går att utesluta det närmsta året.

En av dessa är att inflationen. Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea ser prisnivån betydligt lägre ut än vad Riksbanken hade räknat med. Dessutom kan den förvärras om arbetsgivarna och fackförbunden sänker sina förväntningar om den framtida inflationen.

Bortsett från inflationen och inflationsförväntningarna skulle även en starkare krona och en svagare arbetsmarknad kunna motivera Riksbanken att sänka, förklarar Andreas Wallström chefsekonom på Swedbank. Men då krävs det att alla dessa variabler går åt fel håll samtidigt.

Vidare skulle utvecklingen i Kina med tanke på Corona-virusets utbredning kunna leda till en högre osäkerhet.

Med det sagt så är det mer sannolikt att Riksbanken kommer att stå fast vid sin nollräntepolitik. Det beror dels på att Riksbanken själv har kommunicerat en önskan om att lämna minusräntan bakom sig, enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Vidare kan motviljan öka mot bakgrund av ett kommande lagförslag om en proportionalitetsprincip, som kräver att en viss åtgärd som Riksbanken tar måste stå i rimligt förhållande till de kostnader och risker som åtgärden medför.

Slutligen kan Riksbankens mål att pumpa i gång ekonomin avlastas på finanspolitiskt håll, inte minst då riksdagen tvingar fram ökade kommunbidrag, menar Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

10 feb