Bevaka
Timbro

I flödet

Timbro lanserar JÖK-granskning

Nu lanserar liberala tankesmedjan Timbro ”Reformbevakaren”, en digital plattform där utfallet av januariöverenskommelsens 73 punkter ska bevakas och granskas fram till nästa val.

Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall berättar för fPlus om vad satsningen går ut på.

Timbro lanserar Reformbevakaren som ska bevaka och granska januariöverenskommelsen. Varför gör ni den här satsningen?

– Många inom borgerligheten var med rätta kritiska till hur uppgörelsen kom till, däribland jag själv. Men oavsett processen ingår flera mycket positiva initiativ till viktiga reformer. Vår roll under mandatperioden blir att fortsätta skildra de tuffa samhällsutmaningar som Sverige står inför, påminna om de löften som regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna gett och bilda opinion för marknadsliberala lösningar, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Hur går själva granskningen till?

- Reformbevakaren består av två delar. Dels en ögonblicksbild av i vilket skede som samtliga 73 punkter i uppgörelsen befinner sig, dels en mer djuplodande bevakning av 20 liberala reformlöften. Det är våra projektledare som ansvarar för den löpande bevakningen, men även närstående organisationer och enskilda opinionsbildare kommer aktivt uppmuntras att bidra med synpunkter och kommentarer på det som händer i politiken. Min ambition är att vi i god tid innan valet 2022 ska kunna avgöra om de liberala reformlöften som gavs i Januariöverenskommelsen infriades eller inte.

Vilka frågor i överenskommelsen räknar ni med att det kommer att bli särskild dragkamp om?

– Dragkamp lär uppstå i samtliga frågor där skrivningarna medger tolkningsutrymme, konstigt vore det annars. Hårdast debatt lär vi få se i de fall där arbetarrörelsens olika delar upplever sig utmanade, till exempel löftet om en moderniserad arbetsrätt med förändrade turordningsregler samt reformeringen av hyresmodellen.

9 apr
Foto: Anders Wiklund/TT
Diskussionen om LAS

Steijer om flexicurity: Mindre stigmatiserat att byta jobb

”Vi behöver ett mindre rigid regelverk som reglerar tillsvidareanställningar för att de med låg kompetens ska kunna få långvariga kontrakt”, säger Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på tankesmedjan Timbro, i ett nyhetsinslag om flexicurity på TV4. Hon säger vidare att ”I dag får de framför allt tidsbegränsade anställningar”.

Enligt Siri Steijer är det många arbetslösa nyanlända som inte kommer in på arbetsmarknaden på grund av att det saknas flexibilitet. Hon säger också att hon tycker att det borde vara lättare för arbetsgivare att göra sig av med personer som ”inte fungerar på arbetsplatsen” och att en flexicurity-modell i Sverige skulle göra det mindre stigmatiserat att byta jobb eller bli av med det.

I inslaget jämförs den svenska arbetsmarknaden med den danska, som har flexicurity. Det konstateras att flexicurity har halverat arbetslösheten i Danmark sedan början av 90-talet och att den är lägre än i Sverige.

Enligt Siri Steijer visar forskning att danskar inte känner sig mindre trygga på arbetsmarknaden än svenskar eftersom de vet att det är lättare att få ett jobb om man blir av med det gamla.

Samuel Engblom från fackförbundet TCO säger att den högre svenska arbetslösheten beror på en demografisk utveckling med större invandring på senare år. Han påpekar att här i Sverige så kan de arbetsgivare som är tveksamma till en arbetstagare erbjuda visstidsanställningar och att det inte behövs en flexicurity-modell utan snarare bättre utbildningar för unga och nyanlända.

6 feb