Europaparlamentet antog på tisdagen en ny lag som är ett stort steg mot en EU-bankunion. EU-parlamentet menar i ett pressmeddelande att lagen för med sig att utlåningen till små och medelstora företag kommer att öka.

De nya reglerna innebär en ändring av EU:s tillsynskrav för banker för att göra dem mer motståndskraftiga. Huvudsyftet är att stimulera EU:s ekonomi genom ökad lånekapacitet och bättre likviditet på kapitalmarknaden, uppger parlamentet.

I pressmeddelandet framgår att små och medelstora företag har lägre systemrisk än större företag. Därför kommer kapitalkraven för bankerna att vara lägre gentemot dessa. Enligt parlamentet bör det innebära att utlåningen till små och medelstora företag kommer att öka.

– Detta är ett väldigt viktigt steg mot att färdigställa bankunionen och att minska riskerna i det finansiella systemet. Den nya lagen är balanserad, eftersom den slår fast krav på banker men samtidigt ser till att de kan spela en aktiv roll när det gäller att finansiera investeringar och tillväxt, säger moderaten Gunnar Hökmark, som lett parlamentets arbete i frågan, i pressmeddelandet.

Fler svenskar än någonsin använder RUT-tjänster, skriver Offerta i ett pressmeddelande. Den absolut mest uppskattade tjänsten att anlita är flyttstädning.

Regeringen aviserade nyligen att taket för RUT fördubblas till 50 000 kronor. Enligt Skatteverket har RUT-avdragen ökat för varje år sedan det infördes 2007 – och 2018 innebar ytterligare ett nytt rekord. Slutsiffran för 2018 blev en ökning med 8,2 procent.

Svenskarnas sammanlagda rutavdrag 2018 hamnade på 5,06 miljarder, en ökning med 9,1 procent jämfört med föregående år.

– Det bor en enorm tillväxthunger och möjlighet till ökad sysselsättning i tusentals små tjänsteföretag om bara vi svenskar började konsumera tjänster i samma utsträckning som produktkonsumtionen, säger Jens Nilsson, vd på Offerta, i pressmeddelandet.

Nils Karlson, vd på forskningsinstitutet Ratio och professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, menar att den svenska offentliga diskussionen om EU:s framtid är ”undermålig”. Men det finns även ljusglimtar när partier tar sig an frågan om vilket EU man vill ha. Karlson förespråkar själv en ”pluralistisk federalism” där EU kombinerar tätare samarbete inom vissa områden med mer decentralisation i andra sammanhang.

Otydliga regelverk, onödig byråkrati och en alltför senkommen insikt att elnäten behöver byggas ut på strategiska platser. Det håller tillbaka den digitala industrins tillväxt i Sverige, skriver Tomas Sokolnicki på Business Sweden i en debattartikel på DI Digital.

Han konstaterar att Sverige har förutsättningarna för att bygga en framgångsrik och hållbar digital industri, men att det kräver omtag.

”I potten ligger arbetstillfällen, nya innovationer, exportintäkter och en infrastruktur i världsklass. Kloka investeringar i elnäten och framåtriktade förutsättningar kring regelverk och skatter är nödvändiga ingredienser för att bibehålla vår konkurrensförmåga.”

Det handlar om de datorhallar som till exempel Facebook och Microsoft har byggt i Sverige, men också om de många mestadels svenska små och medelstora företag som levererar digital infrastruktur till näringsliv och offentlig sektor. ”De utgör ryggraden i vår pågående digitalisering”, skriver Tomas Sokolnicki.

Två av tre nya jobb i skånska bolag har skapats i företag med mindre än 50 anställda. Det visar SCB-siffror som Sparbanken Skåne presenterar i ett pressmeddelande.

Jobbtillväxten i dessa företag har ökat med åtta procent under de senaste fem åren, vilket innebär nästan 22 000 jobb.

Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne, konstaterar att flera stora företag har tvingats dra ner och i vissa fall lämna Skåne, men att floran av mindre och medelstora företag samtidigt utvecklas starkt.

– Det har funnits gott om utvecklings- och tillväxtkapital på marknaden senaste åren. Många mindre företag har kunnat utnyttja nya affärsmöjligheter, vilket bidragit till tillväxten, säger Rasmus Roos.

Störst tillväxt, 72 procent av jobbökningen i det skånska näringslivet, står Malmö och Helsingborg för.

I dessa städer växer även de större företagen, medan antalet jobb i företag med över 100 anställda minskar i exempelvis Lund som Kristianstad och Ystad.

Försäljning är att förmedla ett budskap som mottagaren går igång på och som löser dennes behov. Michael Hansen, som dragit igång många startupföretag, ger sina sju bästa tips till en säljpitch som får investerarna att öppna plånboken, skriver Entreprenör.

Michael Hansens första råd är att vara tydlig.

– Hisspitchen ska vara lätt att förstå och ta till sig, så använd ett tydligt och begripligt språk, säger han.

Michael Hansen har lyckats övertala investerare att ge 20 miljoner kronor till hans startup Capcito, uppger Entreprenör. Så här lät hans hisspitch:

”Capcito är ett fintechbolag som erbjuder finansiering till företag, som vill stärka kassaflödet och frigöra kapital för drift och tillväxt. En målgrupp som ofta har svårt att säkra den finansiering de verkligen behöver.

Genom koppling mot molnbaserade system för fakturering och bokföring kombinerat med en automatiserad process för analys och prissättning kan erbjudandet presenteras inom några sekunder, direkt på skärmen.

Capcito utmanar en global bransch som omsätter över 26 000 miljarder i fakturavolym, med en årlig tillväxt på 10 procent i över 20 år. Marknaden kontrolleras idag av banker och stora finansbolag.”

Produktivitetsutvecklingen försvagas och konjunkturen mattas av så pass att Sverige i år väntas bli sämst i Norden på tillväxt. Det visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport som publiceras senare idag.

Efter flera år av god tillväxt i den svenska ekonomin står nu en inbromsning för dörren, vilket sätter spår på el- och VS-installationsmarknaden.

Under 2019 och 2020 väntas marknaden minska med cirka tre procent respektive en procent, skriver Installatörsföretagen i en konjunkturprognos.

Trots detta ser branschen för tekniska installationer ut att behålla ett fortsatt gott marknadsläge.

Efter fjolårets tillväxtspurt spår Handelsbanken nu en kraftig inbromsning i svensk ekonomi de kommande åren. Företag och hushåll påverkas negativt av mindre expansiv politik, kapacitetsbegränsningar och politisk osäkerhet som brexit och handelskonflikter.

För 2020 sänks tillväxtprognosen till 1,1 procent från tidigare 1,6 procent för att senare fortsätta ned till 1 procent 2021.

"Det är inte en djup kris vi ser framför oss, utan snarare flera år med svag tillväxt", skriver Christina Nyman i en kommentar.

I spåren av den redan tröga ränteutvecklingen hos Riksbanken, ECB och Federal Reserve är möjligheterna att kick-starta tillväxten med räntesänkningar betydligt mindre, enligt banken.

Kronan väntas dock få ett uppsving de närmaste åren. Vid 2021 väntas priset för en euro och dollar sjunka till 9:80 kronor respektive 7:84 kronor.

Förra året köpte svenska myndigheter varor och tjänster för mer än 900 miljarder kronor. Men stora summor av skattebetalarnas pengar går upp i rök, skriver DI.

Myndigheternas inköp av varor och tjänster ökade 2018 med 2,6 procent jämfört med året innan. De senaste tre åren har den offentliga marknaden vuxit i snitt 5 procent per år, skriver DI och hänvisar till data från Dagens Samhälle Insikt.

Fredrik Tamm, expert på offentliga affärer på Double Check, menar att det är oroväckande att antalet leverantörer till den offentliga sektorn fortsätter att minska.

– Det här är en bevisad nedgång som har pågått under flera år och som gör att vi får en icke-fungerande konkurrensutsättning på den offentliga marknaden, säger Fredrik Tamm.

Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling vid Svenskt näringsliv, anser att den bristfälliga konkurrensen leder till att slöseriet av skattepengar ökar.

– Uppskattningsvis hälften av alla upphandlingar saknar reell konkurrens, det vill säga tre anbud eller fler, och väldigt ofta har det med hur de obligatoriska kraven är utformade. Anbudsgivare faller bort eftersom den upphandlande myndigheten inte förstår marknaden, säger hon.

Ellen Hausel Heldahl släpper i sommar en rapport om slöseriet på den offentliga marknaden. I den framkommer att svinnet uppgår till 10–15 procent av det totala värdet.

– Det är verkligen nedslående att skattepengar slösas bort på det här sättet, säger Ellen Hausel Heldahl till DI.