Den tidigare näringsministern Anders Sundström säger i en intervju med fPlus att det i miljöpolitikens spår vuxit fram en nomenklatura av tjänstemän som gjort bevarandet till en hjärtefråga. ”Det finns inga myndigheter som försvarar det samhällsekonomiska och tillväxtorienterade perspektivet medan de som vill bevara är stora tunga och resursstarka”.

Davosmötet inleder i moll då omkring hälften av alla näringstoppar räknar med en avtagande tillväxt under 2020. Det visar färsk rapport av revisionsbyrån PwC, enligt SvD Näringsliv.

Rapporten visar att hälften av de tillfrågade, närmare 1 600 förtagsledarna i 83 länder, tror på en avmattande tillväxt under 2020.

Det kan jämföras med 2018 då optimismen spirade och bara 5 procent trodde på en svagare tillväxt.

Bakom pessismimen finns en växande ekonomisk och geopolitisk oro kring handelskonflikter, klimatförändringarna och cyberhot.

Det här året utmärker sig särskilt vad gäller företagarnas ängslighet över klimatförändringar och miljöfrågor. Nästan en fjärdedel av företagsledarna ”extremt oroliga” över dessa frågor jämfört med 19 procent året innan.

Men vissa väljer att se glaset halvfullt genom att se möjligheterna att vinna på att ”bli gröna” – som rykte och goodwill.

Internationella valutafonden (IMF) sänker sin prognos för global tillväxt i år och nästa år.

Flera tunga S-politiker går till attack mot regeringens miljöpolitik som kväver nya jobb och näringar. Reservatsbildningar äter allt mer av Sveriges yta och hotar nu även elförsörjningen, visar fPlus granskning och budskapet från kommunalråden som styr över halva Norrland är kristallklart. Det räcker nu. ”Det blir inget kvar”.

Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan till minus igen, tror professor Nouriel Roubini, även känd i finansvärlden som Dr Doom.

Han ser en stor risk för en ny och ihållande global recession och börsras. Det kan även bli fullskaligt krig i Mellanöstern och en hård brexit, varnar han.

Handelskrig, geopolitiska spänningar, och tandlösa centralbanker kan kan bli 20-talets stora bromsklossar i världsekonomin. Det menar Nouriel Roubini, även känd som Dr Doom i en intervju med Privata Affärer.

På aktiemarknaden kan det hela mynna ut i en nedgång på 10 procent på ett år. Blir oljepriset högre än väntat och konflikten mellan USA och Kina respektive Iran eskalerar, kan det handla om en korrektion på 20 procent.

Till skillnad från när han förutsåg finanskrisens effekter redan två år innan det begav sig är i dag han mer nyanserad kring sina spådomar om framtiden.

Av fyra scenarier, expansion, inbromsning, accelererande inbromsning eller recession, lär vi under de kommande tio åren hamna någonstans mellan scenario två och tre, tror han. Men däremellan kan det förvärras.

– En recession lär det åtminstone bli under de kommande tio åren, slår Nouriel Roubini fast, men preciserar inte när det sker, skriver sajten.

Regeringen spår sämre tider.

– Vi ser att tillväxten i Sverige nu saktar in och det är tydligt att den internationella konjunkturavmattningen påverkar den svenska ekonomin, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Kommunerna ska få mer, det finns en välfärdsreserv, lovar hon.

Nya dystra siffror för Tysklands ekonomin förstärker bilden av att landet går mot en rejäl inbromsning, skriver DI.

Enligt myndigheten Destatis landade tillväxen för 2019 på 0,6 procent, klart lägre än de 1,5 procent som regeringen förutspådde i början av året. Det är den lägsta siffran sedan 2013, då BNP bara växte med 0,4 procent.

En ljusglimt är att de tyska hushållen fortfarande både har arbete och stark köplust, vilket bidrog till att lyfta privatkonsumtionen i fjol med 1,6 procent. Dessutom uppvisar landet ett överskott för sjätte året i rad, vilket öppnar upp för konjunktursdrivande investeringar.

Dock ses en obalans i handelsbalansen. Under 2019 period ökade importen med 1,9 procent, jämfört med året innan, vilket betraktas som allvarligt då utrikeshandeln de senaste 25 åren har stått för 90 procent av Tysklands BNP, att jämföra med Storbritanniens, Kinas och USA:s respektive andelar på 60, 37, 27 procent.

2020 ser inte heller ljust ut, bedömer Capital Economics chefsekonom Andrew Kenningham i en analys enligt DI.

”Den senaste konsensusprognosen från Bloomberg är att BNP åter ska öka med 0,6 procent, men vi misstänker att det blir närmare noll", skriver han och hänvisar till avmattningar i industri-, service- och byggsektorn.

Ett annan belastning är de kommande pensionsutbetalningarna till efterkrigsgenerationen.

Sammanfattningsvis är det tyska undret på väg in i en ny era efter 15 år av hög sysselsättning och tillväxt.

"Nu tar de gyllene åren slut”, skriver den tunga ekonomiprofessorn Bert Rürup i en kommentar i affärstidningen Handelsblatt.

Ett engagemang för klimatet måste också, precis som Greta Thunberg själv krävt, kombineras med en tro på vetenskapliga lösningar, skriver Joakim Broman i en ledare i VLT.

Han poängterar att idén om oändlig tillväxt inte är någon saga, utan tvärtom en nyckel för att rädda klimatet. Vänsterns påståenden om att tillväxt står i strid med en hållbar utveckling är falska. Klimatfrågan har blivit en ny käpphäst att rida ut på i korståget mot marknadsekonomin, menar Joakim Broman och skriver:

”Exemplen där ekonomier kunnat växa samtidigt som miljö- eller klimatpåverkan minskat är otaliga och det är allvarligt att Thunberg, som så många lyssnar till, själv inte förhåller sig faktabaserat till ekonomisk vetenskap, trots att hon ber världen lyssna till vetenskapsmännen.”

Det finns stora skillnader i hur länsstyrelser bedömer samma ärenden, skriver Andrea Femrell och August Liljeqvist, Näringslivets regelnämnd (NNR), på Dagens Samhälles debattsida.

I en ny rapport har NNR undersökt länsstyrelsernas regeltillämpning och konstaterar bland annat att länsstyrelsernas samsynsarbete behöver stärkas samt att näringslivet behöver involveras i utvecklingen.

”Omotiverade skillnader i regeltillämpning vid landets länsstyrelser får inte vara den faktor som förhindrar tillväxt eller som gör att företag väljer att etablera sig på andra platser i världen”, skriver de vidare.