Skiftet i USA och nya tongångar både i Kina och hos allmänheten pekar mot att ett omfattande pris på koldioxid kan vara på väg, skriver Torun Nilsson i en Di-ledare.

Hon hänvisar till att frågan om att införa ett globalt pris på koldioxid har främst drivits av ekonomer, nyligen av John Hassler i DN. Men eftersom det är världens snabba ekonomiska tillväxt som orsakat de ökade utsläppen har de haft svårt att få gehör.

”I bästa fall håller motståndet till sist på att minska. En viktig orsak är EU:s framgångsrika omvandling av handeln med utsläppsrätter, där priset nu börjar spegla effekterna av utsläppen. I USA hörs efter maktskiftet nya tongångar, bland annat om prismekanismen. Kina har satt klimatmål och har en rad system för handel med utsläppsrätter”, skriver Torun Nilsson i Di.

På ett webbinarium hos Svenskt Näringsliv diskuterades ekonomisk ojämlikhet med anledning av Jämlikhetskommissionens betänkande En gemensam angelägenhet.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, konstaterar att han håller med om huvudprinciperna i betänkandet, att fokus bör läggas på att höja lägstanivån i Sverige.

– Vi håller med om det resonemanget, ginikoefficient och toppinkomster är ganska ointressant att titta på om man vill höja nivån för de som har det sämst ställt. Men tyvärr släpper utredningen detta fokus i sina förslag.

Jonas Frycklund är skeptisk till att man i betänkandet jämför dagens ekonomiska ojämlikhet med hur det såg ut på 1980-talet.

– 1980-talet var en extrem tidpunkt och blir därför en orimlig referenspunkt, säger Jonas Frycklund.

Dan Olofsson, entreprenör och styrelseordförande Danir AB, är oroad över att pandemins ekonomiska effekter slår hårdast mot de svagaste i samhället.

– Har vi tillväxt i ekonomin så lyfts alla. Och historiskt har vi kunnat se att ekonomiska kriser slår hårdast mot de svagaste i samhället. Efter pandemin kommer vi ha ett jättestort problem när så många jobb inom turism, hotell och restaurang har försvunnit, konstaterar Dan Olofsson.

Fokus borde därför ligga på att få igång ekonomin så fort som möjligt.

– Jobben skapas hos små och medelstora företag, därför är det viktigt att vi ser till att få fart på ekonomin igen. Tillväxt kommer inte av regleringar och högre skatter, vi borde stimulera företagen så att de vågar satsa.

Efter en vinterpaus i spåren av smittspridningens tredje våg väntas svensk ekonomi ta fart framåt sommaren, spår Konjunkturinstitutet (KI) som lyfter BNP-prognosen för i år.

– Det blir ljusare tider i sommar för ekonomin, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl på en digital presskonferens.

Ekonomin väntas komma igång så smått under andra kvartalet. Under sommaren, när större delen av befolkningen förutsetts ha blivit vaccinerade, tar hushållens konsumtion och exporten fart.

– Då vänder konjunkturen tydligt upp igen, säger Hedén Westerdahl.

Men trots de ljusare tiderna:

– Riskerna dominerar på nedåtsidan.

Lågkonjunkturen förblir djup under 2021 och arbetslösheten ligger fortfarande väl över 8 procent vid slutet av året, sammanfattar KI prognosen.

KI bedömer att svensk BNP stiger med 3,7 procent i år och 3,4 procent nästa år. Arbetslösheten väntas stiga till 8,6 procent i snitt i år för att sedan sjunka till 7,7 procent nästa år.

I den förra prognosen, från i julas, spådde KI en BNP-tillväxt i år på 3,2 procent, för att sedan stiga med 3,5 procent nästa år. Arbetslösheten bedömdes landa på 9,0 procent i år för att sedan falla tillbaka till 8,0 procent nästa år.

Och trots den djupa lågkonjunkturen finns fortsatt utrymme för staten att satsa mer om ekonomin utvecklas värre än prognosen, enligt KI.

I en ny prognos från Ekonomistyrningsverket görs bedömningen att Sveriges statsskuld kommer vara tillbaka på samma nivå som innan pandemin redan nästa år, skriver Di.

Återhämtningen i den svenska ekonomin är på väg upp, lyder bedömningen, men på grund av förlängda krisstöd och skattesänkningar landar underskottet på 166 miljarder kronor även i år.

Är prognoserna för BNP-tillväxt och underskott korrekta kommer den svenska offentliga skulden vara nere på 35,1 procent av BNP nästa år.

”Skulden sänks i år och de kommande två åren med sammanlagt 180 miljarder kronor, motsvarande 3,3 procent av BNP, till följd av att Riksbankens lån i Riksgälden betalas tillbaka”, skriver ESV i prognosen.

Det svenska företaget Preglife, som genom sin app erbjuder information om graviditet, är en framgångssaga, skriver Di Digital.

Preglife utökade sin användarbas med 25 procent till totalt 700 000 under förra året. Nu siktar bolaget på en miljon aktiva användare innan årets slut.

– Vi vill nå ut till så många som möjligt så det ligger i planen hela tiden att lansera appen på nya marknader, säger vd:n och grundaren Tobias Meschke till Di Digital.

Förra året lanserade företaget sin app i Spanien och Frankrike, vilket skedde helt digitalt på grund av coronapandemin. Tobias Meschke uppger för Di Digital att Preglife har barnmorskor på plats i länderna som hjälpt dem med att säkerställa att all information är korrekt.

Återöppnandet efter pandemin lär följas av en rejäl konsumtionsyra men festen kan bli kortlivad, säger chefsekonom Nikolaj Schmidt till Privata Affärer.

Det är T. Rowe Prices chefsekonom Nikolaj Schmidt som i en analys menar att fjolåret bjöd på en unik ekonomisk kris. När samhället öppnar upp igen kan det uppstå en kraftig uppgång i konsumtionen.

Men uppgången riskerar att bli kortvarig, enligt Nikolaj Schmidt. Han menar att det bland annat beror på det faktum att den uppdämda efterfrågan i nuläget är betydligt lägre än efter vanliga kriser.

Nikolaj Schmidt varnar också för att en alltför tidig åtstramning av stödåtgärderna kan skapa oreda på finansmarknaden och göra att återhämtningen spårar ur, skriver Privata Affärer.

Åtgärda elbristen, stärka Sverige som gruvnation och värna skogsbruket är tre förslag för att lyfta svensk industrination. Det skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson i ett debattinlägg i Di.

Duon menar att Löfven-regeringen håller på att slarva bort de framgångsfaktorer som byggt Sverige som ledande industrination. Därför blir en av de viktigaste uppgifterna för en ny borgerlig regering att möjliggöra fler jobb och högre tillväxt genom att förbättra villkoren för den svenska basindustrin.

”Bristen på el stoppar investeringar. Långsamma tillståndsprocesser stoppar eller försinkar tusentals nya jobb, inte minst i gruvnäringen. Och nu riskerar svenskt skogsbruk att få en klassning som ”icke-hållbar investering” på EU-nivå vilket skulle få stora negativa konsekvenser för hela den svenska skogsindustrin”, skriver Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson på Di Debatt.

I Malmö kommuns nya tillväxtkommission är Microsofts Sverigechef Hélène Barnekow och Trianons affärsutvecklingschef Anna Heide två av namnen som ska hjälpa staden att få bukt med arbetslösheten och skapa en mer hållbar tillväxt, rapporterar Di.

Att växa hållbart är en stark prioritering för Malmö kommun, och den nya kommissionen har bland annat fått uppdraget att komma fram till konkreta lösningar så att fler kan sättas i arbete. Hélène Barnekow menar att en del av lösningen ligger i att näringslivet tar ett större ansvar för att för att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle.

Trianons Anna Heide menar likväl att inkludering via arbete och försörjning är betydande för tillväxten.

– Det som är bra med kommissionen är att den tar ett helhetsgrepp, men med starkt fokus på tillväxt, arbete och innovation. Skola och bostad är också viktiga, men om du löser arbetslösheten så får personerna både en nyckel till språket och kan hjälpa sina barn i deras skolgång och en möjlighet att betala sitt boende ur egen ficka, vilket bidrar till självständighet och inkludering i samhället, säger Anna Heide, till Di.

Det är tillväxtskapande åtgärder som ger Sverige mer resurser på sikt, inte ökad skuldsättning. Det skriver Kerstin Lindell, ordförande i Sydsvenska Handelskammaren, och Dan Olofsson, investerare och entreprenör, på DI debatt.

”Långsiktigt är inte ökad skuldsättning en bra väg framåt. Några ideologer som tycker om när politiska beslut har stor makt över människor kanske myser vid tanken på att staten har fått en större roll i samhällsekonomin till följd av krisen”, skriver de.

De riktar skarp kritik mot dem som vill öka skatterna och pekar på flera områden som måste reformeras:

”Här ingår inte bara smarta skattesänkningar och att undanröja hinder för företagande, utan också fokus på frågor som bara politiken kan ta ansvar för: till exempel att bygga samman arbetsmarknader, sköta krishantering, brottsbekämpning och bättre integration av nyanlända.”

Sveriges Handelskamrar från norr till söder efterfrågar på Di Debatt ett helhetstänk för att klara de investeringar i infrastruktur som landet behöver.

Handelskamrarna menar att Sveriges infrastruktur är i stort behov av såväl nyinvesteringar som upprustning. Många års undermåligt underhåll och otillräckliga investeringar har bäddat för situationen vi befinner oss i, med stora, viktiga och kostsamma behov runt om i landet.

”Som företrädare för det regionala näringslivet ser vi allvarligt på läget, som riskerar skada förutsättningarna för företagens framsteg och tillväxt, och därigenom Sveriges framtida utveckling. I förlängningen riskerar vi svenska arbetstillfällen, konkurrenskraft samt långsammare klimatomställning. Det som behövs nu är offensiva satsningar på infrastruktur för att Sverige ska ha ett rikt näringsliv och vara attraktivt för nyetableringar även i framtiden”, skriver handelskamrarna på Di Debatt.