E-handeln växer explosionsartat under coronakrisen. Men inte ens näthandlarna går säkra från en potentiell konkursvåg, varnar experter. ”Alla kommer inte att klara sig”, säger handelsforskaren Sven-Olof Daunfeldt.

Lägre risk för böter, mildare momskrav och generösare anmälningsplikt. Så ser huvuddragen ut i Tillväxtverkets färska förslagslista som ska luckra upp det svenska regelkrånglet. ”Nu krävs det att Baylan levererar”, säger Helena Fond, regelförenklingsexpert på Företagarna.

Den ekonomiska situationen är värre än under finanskrisen men det finns tecken på att det värsta raset har stannat av, visar Almegas tjänsteindikator.

Inköpschefsindex (PMI) för svensk tjänstesektor försvagades i maj, men i en långsammare takt än i april.

39 procent av tjänsteföretagen räknar med fortsatt vikande efterfrågan. Samtidigt tror närmare vart femte företag på en ökad efterfrågan inom de kommande tre månaderna.

– Företagen är inte fullt lika pessimistiska inför framtiden som tidigare. Vi ser även att ökningen av konkurser och företagsrekonstruktioner inom tjänstesektorn har dämpats under maj och juni. Detta kan tyda på att vi närmar oss vändpunkten, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega och ansvarig för Tjänsteindikatorn, i ett pressmeddelande.

Under krisen har hälften av tjänsteföretagen minskat personalstyrkan och fyra av tio företag räknar med fortsatta personalnedskärningar.

Både exporten och importen i Sverige rasade med runt en fjärdedel under maj, på årsbasis, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Exporten var något högre än importen i maj och handelsbalansen landade på 2,4 miljarder kronor. Handelsöverkottet i april uppgick till 7,6 miljarder kronor.

Exporten av svenska varor uppgick till 101,5 miljarder kronor och importen till 99,1 miljarder kronor.

Den värsta lågkonjunkturen sedan andra världskriget väntar som resultat av coronapandemin. Ska världen repa sig har vi inte råd att inskränka handeln och dess frihet, skriver DN:s ledarredaktion.

Välståndet som växt i både väst och utanför de senaste 20 åren kan inte tas för givet. Risken med coronapandemin är inte bara att vi har ett dåligt år framför oss, utan att effekterna också förgör just det som lyft miljarder människor ur fattigdom och in i en global medelklass, skriver ledarredaktionen.

Handeln står därmed nu både inför hot från auktoritära regimer och pandemins effekter.

”Det handlar om miljarder människor som gått från att inte veta om de ska kunna ge sina barn mat till att drömma om att barnen ska gå på universitetet. Vägen dit har varit tillväxt, och den har kommit genom ökad frihet och handel”, skriver ledarredaktionen.

Kullagerjätten SKF ska stöpa om 101 fabriker för att nå koldioxidneutral tillverkning 2030. Bland annat satsar de på grön el och automatisering, rapporterar Di.

Sedan 2015 har SKF minskat sina utsläpp med 40 procent. Redan idag är 2 av de 103 fabrikerna koldioxidneutrala. Nu tar man steget vidare och stöper om resten av fabrikerna med hjälp av investeringar i automatisering, digitalisering och nya system. För 2020 har SKF öronmärkt 3,3 miljarder kronor för just fabriksinvesteringar.

– Vi räknar med att kunna minska utsläppen med nästan 100 procent i vår tillverkningsprocess. För att hantera de utsläpp vi inte lyckas bli av med, till exempel vissa installationer där det används gas, kommer vi att använda oss av klimatkompensering, säger SKF:s hållbarhetschef Johan Lannering till Di.

Samtidigt som coronakrisen lamslår ekonomin har en rad skatter införts. Många företag har ingen aning om vad som sker, menar experter. Just nu ligger till exempel ett förslag som väntas dra in 0,5 miljarder till staten men som kostar företagen 8 miljarder att administrera.  

Fast company har bett några av USA:s främsta riskkapitalister berätta hur de tänker när de investerar under coronakrisen. De ger även sina bästa tips på hur man kan lotsa sitt företag genom en period av fallande efterfrågan.

Coronakrisen har varit en stjärnsmäll för svensk industri, men det är bara början, varnar ekonomer. Det allvarliga läget har blottat en ny djup kris under ytan som stoppar Sverige från att starta om. ”Ingen vill finansiera projekt i Sverige”, säger forskaren Stefan Fölster till fPlus.

EU-ländernas samlade ekonomi minskade med 3,2 procent under första kvartalet 2020, visar ny statistik från Eurostat. Det är därmed det värsta raset hittills sedan samlade siffror började presenteras för 25 år sedan.

I de 19 euroländerna var nedgången ännu större, minus 3,6 procent, jämfört med en uppgång på 0,1 procent för både eurozonen och hela EU under det sista kvartalet 2019.

Störst var nedgången i Frankrike (minus 5,3 procent), Spanien (-5,2) och Slovakien (-5,2).

Sverige hörde till de ytterst få EU-länder vars ekonomier i stället växte under det första kvartalet i år. En uppgång på 0,1 procent gav Sverige en fjärdeplats i "tillväxtsligan" efter Irland (plus 1,3 procent), Bulgarien (+0,3) och Rumänien (+0,3).

Sysselsättningen i EU minskade samtidigt med totalt 0,1 procent. För svensk del var nedgången 0,5 procent, enligt siffrorna från Eurostat.