Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. När tillväxten nu mattas av är det viktigare än någonsin att stötta Sveriges småföretag, skriver Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs, i en debattartikel i Hela Hälsingland.

Visma föreslår därför fyra konkreta förslag för hur det kan uppnås. Det första är att sänka kostnaderna för att anställa.

”Många små företag vill anställa fler, men avstår för att det kostar för mycket. Den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag bör göras permanent”, skriver Boo Gunnarson.

Det andra förslaget är att skapa fler möjligheter till finansiering. Fler finansieringsmöjligheter sänker trösklarna till företagarlivet och skapar fler välmående företag, menar Visma.

Det tredje förslaget är att säkra tillgången på kompetens. Visma vill att det skapas dialog med företagen och att utbildningar planeras efter deras behov.

Det fjärde förslaget är att underlätta generationsväxlingen.

”Det finns i dag 100 000 företag som snart behöver nya ägare när de nuvarande går i pension. Se till att matcha seniora företagare med unga som kan driva verksamheten vidare”, skriver Boo Gunnarson i Hela Hälsingland.

Radix hade 350 anställda, fick 20 000 personer i arbete och utsågs till årets supergasell 2016. Två år senare tvingades företaget i konkurs – på grund av Arbetsförmedlingens orimliga krav, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu varnar Svenskt Näringsliv för att fler företag kan gå samma öde till mötes.

Den verkliga kapitalskatten landar ofta betydligt högre än förväntat. Nu larmar Skattebetalarna om att inflationen på kort tid stigit kraftigt vilket innebär en rejäl skattehöjning på kapitalinkomster.

Det finns tyvärr många missuppfattningar om bolagsskatten, skriver Krister Andersson, ordförande i BusinessEuropes skattekommitté, i ett debattinlägg i Västerbottens-Kuriren.

Det finns misstankar om att bolagsskatteintäkterna minskar, bland annat som en följd av att många länder sänkt skatten. Men det är fel, konstaterar han och hänvisar till en studie från Europeiska Ekonomiska Sociala Kommittén (EESK) som visar att bolagsskatteintäkterna i relation till BNP under de senaste 40 åren inte minskat, utan snarare ökat något, trots sänkningar av bolagsskattesatsen.

”Länder som sänkt sin bolagsskatt har fått en ökning av såväl inhemska investeringar som utländska direktinvesteringar, något som i sin tur har lett till högre sysselsättning, tillväxt och skatteintäkter”, skriver han vidare.

”Ekonomisk utveckling är anledningen till att vi kan ha semester och se mer av världen”.

Det skriver Catarina Kärkkäinen i en ledare i SvD där hon tar avstamp från 1970-talets interrailbiljetter och senare även flygresor och visar på hur Sveriges välstånd ökat och därmed även resandet.

”Många förknippar tillväxt med ständig jakt på konsumtion, fler arbetstimmar och stress som man gärna vill bryta sig loss från. Det kan förvisso vara reella delar av samhällslivet, men är inte tillväxtens natur. Ökat välstånd är också anledningen till att vi kan vara mer lediga”, skriver hon vidare.

Över hälften av de företag som har gjort en eller flera investeringar under de senaste tolv månaderna, och haft behov av externt kapital, upplever att det varit svårt att hitta finansiering, skriver Eva Cooper, regionchef Företagarna Dalarna, i en debattartikel i Dala-Demokraten.

Det är nu hög tid att regeringen förbättrar småföretagens förutsättningar för att skapa fler jobb, tillväxt och skatteintäkter, betonar hon. Hon listar åtgärder som skulle underlätta företagens finansiering. Här är tre punkter:

• Utöka möjligheterna att använda personaloptioner.

• Gör det förmånligare för svenska privatpersoner att investera i eget eller andras företagande.

• Bankfinansiering är ofta svårt att få, i synnerhet inom tjänstesektorn. Därför bör alternativa finansieringslösningar uppmuntras. Detta inkluderar utökade möjligheter till så kallad crowdfunding och crowdlending.

Umeå kommun körde över det lilla glasmästeriet gång på gång trots ett ramavtal. Nu ger JO företagaren delvis rätt efter en hård kamp. ”Det ger ingen utdelning i kronor och ören men visar att vi som små företagare kan få rätt mot stora kommunen. Det är en bra känsla”.

Beskedet att svensk BNP sjunker pekar på att en ekonomisk inbromsning är att vänta, enligt analytikerkåren. Kronan tappade efter beskedet, skriver DI.

”Kalldusch – både för svensk ekonomi och tjänstemannen på SCB som igår släppte BNP-siffran”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att delar av statistiken läckt ut i förtid på måndagskvällen.

DI hänvisar också till Nordea som i en snabbkommentar skriver att en svagare inhemsk efterfrågan är att skylla för inbromsningen.

”Den större bilden är att inhemsk efterfrågan är svag. Exporten har varit överraskande hälsosam under första halvåret, men alla indikatorer pekar på en inbromsning framöver”, skriver Nordea.

Storbanken skriver vidare att tillväxt och resursutnyttjande har varit hög de senaste åren, medan löneökningar och inflation inte har tagit fart.

”Med lägre tillväxt och stigande arbetslöshet, krymper sannolikheten för stigande löner och inflation än mer”.

Swedbank menar att styrkan i den svenska ekonomin mattats av, vilket är dåliga nyheter för Riksbanken.

”Detta adderar en viss nedåtrisk till vår prognos om en räntehöjning i december”, skriver Swedbank.

BNP-siffrorna från SCB landade även under Riksbankens egen prognos som pekade på en uppgång om 0,1 procent i kvartalet, respektive 1,8 procent i årstakt.

Kronan föll under tisdagsmorgonen efter beskedet och handlas till 10,63 kronor per euro strax innan klockan 10, vilket kan jämföras med 10,57 kronor vid 7-tiden, skriver DI.

När värnskatten skrotas nästa år kommer Sverige inte längre vara sämst i den internationella skatteligan, beräknar tankesmedjan Timbro. Men den positiva effekten riskerar att nollställas eller till och med förvärras om regeringen går vidare med kapitalskattehöjningar, varnar flera nationalekonomer.

Internationella valutfonden (IMF) sänker sin prognos för global tillväxt för i år och nästa år. Biltullar, brexitkaos och ett urartat handelskrig mellan USA och Kina pekas ut som riskfaktorer, som kan göra läget ännu kärvare.

Tillväxten i år beräknas till 3,2 procent, för att sedan öka till 3,5 procent 2020. Det är 0,1 procentenhet lägre än i den senast föregående IMF-prognosen från april.

IMF har med denna sänkning sänkt sin globala tillväxtprognos fyra gånger sedan oktober 2018.

Världshandeln väntas växa med 2,5 procent i år, vilket är en sänkning med 0,9 procentenheter jämfört med aprilprognosen.

Det spända läget kring Iran och flyktingproblem är andra faktorer som kan slå mot världsekonomin, enligt IMF:

Tillväxten i USA beräknas till 2,6 i år och 1,9 procent 2020. För eurozonen beräknas tillväxten i år till 1,6 procent, med en inbromsning till 1,3 procent 2020.

För Kina sänker IMF tillväxtprognosen för i år med 0,1 procentenhet till 6,2 procent. Nästa år beräknas Kinas tillväxt fortsätta sjunka till 6 procent.