Var femte småföretagare i Sverige, 21 procent, oroar sig för en kommande lågkonjunktur och var fjärde, 25 procent, redan har vidtagit åtgärder för att rusta sig mot en eventuell lågkonjunktur.

Det visar en ny undersökning från Visma.

Av de småföretag som redan börjat rusta sig inför lågkonjunktur uppger 51 procent att de sett över sina kostnader och 21 procent har pausat eller skjutit rekrytering.

– Rekryteringar som inte blir av påverkar sysselsättningen i Sverige direkt. Välmående företag är en motor för utveckling och tillväxt och Sveriges småföretagare behöver ha bästa möjliga förutsättningar att driva sin verksamhet, säger Boo Gunnarson företagarexpert på Visma Spcs, i ett pressmeddelande.

Idag finns det inte en skyddad zon – allt kopieras och pressas ut på den svenska marknaden. Myndigheter och polis står handfallna för den nya tidens fuskare, visar fPlus granskning.

Vill du skapa tillväxt i företaget? Då är det troligt att du kommer möta på en del nya typer av utmaningar och kanske vissa motgångar. I grunden handlar det om att hitta viljan, motivationen och skapa sig en tydlig målsättning. Men vad innebär det egentligen? Marko Gyllenhag, försäljningschef på Vimentis Group AB, skriver på sajten Företagande att det är lätt att glömma bort att tillväxt kräver någon form av förändring, något som är kännbart i alla möjliga typer av situationer. I artikeln listar Gyllenhag 11 råd att ha i åtanke för att få företagets tillväxt att ta fart. Här är några av tipsen:

Skapa dig medvetenheten och våga ta steget

Ställ in dig på att det kommer att krävas förändringar, våga agera och ha tydliga mål i sikte. Acceptera att allt inte alltid kommer att gå som på räls utan jobba ständigt mot att skapa nya lösningar.

Ha tålamod

Det är lätt att förvänta sig resultat fort, släpp det tänket. Sätt långsiktiga och realistiska mål, utifrån en rimlig tidsplan.

Beröm mindre framgångar

”Njut av resan, inte bara målet” skriver Gyllenhag. Genom mindre delmål skapas ny energi som ger kraft att fortsätta, även i motgångar.

Den svenska välfärdssektorn står inför ett finansieringsproblem, skriver Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro, och författaren Nima Sanandaji i en debattartikel i Svd. Sveriges kommuner och regioner saknar åtta miljarder kronor nästa år för att nå ett överskott på en procent, vilket är det som krävs för att långsiktigt klara verksamheten. Men det finns ingen plan för detta, menar de.

Sanandaji och Svanborg-Sjövall skriver att de har granskat modeller för vården som kan tjäna som inspiration. ”Det handlar i korthet om att skifta delar eller hela vårdens finansiering från skattekistan till privata obligatoriska försäkringar – i stil med trafikförsäkringen”. Som exempel lyfter de Japan och framförallt Nederländerna, som har obligatoriska privata vårdförsäkringar där staten reglerar systemen.

Fördelar med den nederländska modellen är bland annat att den erbjuder effektivare vård, kortare väntetider och mer egenmakt för medborgarna. ”Nederländerna är ett europeiskt välfärdssamhälle, med en universell sjukvårdsmodell av nordiskt snitt”, skriver de.

Riskerna kring handelskonflikter, finansiella sårbarheter i Kina, svag konjunktur i Europa, brexit och ett fortsatt låg ränteläge pekar på en fortsatt avmattning i global konjunktur framöver. Det visar Industriarbetsgivarnas konjunkturrapport.

Det påverkar i sin tur Sverige som väntas se en tydlig inbromsning i tillväxten i bland annat bostadsfinansieringar.

Den svaga kronan utgör också ett belastning för Sverige eftersom det minskar företagens benägenhet att öka produktiviteten samtidigt sin arbetstagarsidan kommer med ökade lönekrav.

Svenskt tillväxt behöver stimuleras av åtgärder för investeringar, infrastruktur, kompetensförsörjning, elförsörjning och forskning, framgår det i rapporten.

Samtidigt behöver arbetsmarknadens parter och den beslutsfattande makten hitta gemensam grund för att stödja kostnadskontroll, produktivitetshöjande åtgärder och främjande av företagens anpassningsförmåga på en global marknad.

Hur kan det komma sig att ett hushåll med två genomsnittliga arbetarlöner betalar över 50 procent i skatt per år på sitt arbete? I en ny bok visar nationalekonomen Anders Bergeskog hur socialdemokratin byggde upp sin egen politiskt styrda välfärdsstat genom ett allt högre skatteuttag på medborgarnas arbete.

Kronans fall oroar nu också de stora vinnarna – de svenska exportföretagen, rapporterar SvD och DI. Allt färre exportföretag tror att kronan kommer att stärkas.

Av Svensk Exportkredits (SEK) mätning Exportkreditbarometern framgår att en tredjedel av exportföretagen tror att kronan kommer att stärkas de kommande tolv månaderna, jämfört med drygt hälften vid förra mätningen. Majoriteten bedömer att kronan kommer att vara oförändrad eller försvagas.

– Det är betydligt färre som tror på en starkare krona, säger Catharina Henriksson, pressansvarig på SEK till SvD.

Den låga kronkursen gynnar inte alla exporterande företag, nästan en fjärdedel är missnöjda.

– Delvis tror vi att det beror på att många exportörer också är importörer, vilket då också betyder högre inköpspriser, säger Catharina Henriksson.

I Dagens Industri uttalar sig Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, att kronraset börjar bli jobbigt också för exportföretagen.

– Det som företagen är oroliga för nu är att vi skulle få en riktig lågkonjunktur och att krockkudden redan är använd. Då kan det bli en väldigt svår smäll för ekonomin, säger hon.

Stjärnorna står rätt för offentliga affärer. Stat, kommuner och landsting köpte varor och tjänster för över 830 miljarder kronor under fjolåret, en ökning med tolv miljarder jämför med året innan. Efterfrågan gynnar privata leverantörer, visar en sammanställning från Dagens Samhälle.

Utbildning, hälso- och sjukvård och byggande är tre branscher med stark tillväxt. Under 2018 ökade bland annat det offentliga Sveriges utgifter med över tjugo procent när det gäller byggande av hus och tolv procent när det gäller specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Under samma period köpte landets regioner hälso- och sjukvårdstjänster för mer än 92 miljarder kronor.

Enligt Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner & Landsting, så kommer privata leverantörer att ha en huvudroll för att klara välfärdens utmaningar.

– Vi ser att kommunerna och regionerna har stora byggbehov av skolor de närmaste åren. Det är följden av en snabb ökning av barn och unga, ökad urbanisering och att byggnader behöver renoveras, säger hon till tidningen.

I en debattartikel på Europaportalen slår Anders Edholm, Chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel, ett slag för samarbete och tillväxt.

Han skriver att Svenskt Näringsliv skulle vilja se en ny inre marknadsstrategi som fastslår hur den inre marknaden, nya handelsavtal samt förbättrad digital, legal och fysisk infrastruktur i EU. ska uppnås.

I den strategin måste varor och tjänster behandlas på samma sätt. Nationella särregleringar i möjligaste mån försvinna och lagarna måste tillämpas på likvärdigt sätt i länderna så att konkurrensen inte sätts ur spel.

Nya lagförslag bör också prövas för att se hur de påverkar Europas näringsliv och dess innovationskraft, och existerande lagstiftning bör ses över av samma anledning. skriver Anders Edholm.

Fria dataflöden kan skapa 500 000 nya jobb i Europa. Men en ny datalag hotar att strypa flödena och göra det svårare för europeiska företag på världsmarknaden, hävdar Almega i en färsk rapport.

– Om olika länder försöker reglera olika flöden kan det få väldigt skadliga konsekvenser för bolagen, säger Andreas Åström till Arbetsmarkndsnytt.

Det senaste hindret är en ny dataflödesförordning för bland annat molntjänster som har trätt i kraft i EU. Idag är det relativt fritt att lagra data men den nya lagen ger enskilda länder rätt att göra undantag om det motiveras av nationella säkerhetsskäl.

– Olika länder kan alltså själva reglera flödena och kräva att vissa servrar ska finnas inom landet. Det bekymrar oss mycket att de fria flöden nu kan strypas, säger Andreas Åström, chef för Påverkan och kommunikation vid Almega.

Almega varnar för att utvecklingen i Europa går åt fel håll när det gäller datalagstiftning. Andreas Åström poängterar att med GDPR fokuserar EU mer på integritet för konsumenter än på tillväxt för snabbväxande tjänsteföretag

– Med dataflödesförordningen tas ytterligare ett steg i en reglerande riktning. För oss är detta pudelns kärna – om olika länder försöker reglera olika flöden kan det få väldigt skadliga konsekvenser för bolagen, säger Andreas Åström.