Regeringens krispaket kommer inte att hjälpa småföretagen på riktigt, menar kritiker. ”Jag har gjort alla nedskärningar jag kan göra. Kostnaderna blir släpande och vi skulle behöva hjälp nu. Inte långt senare när vi kan ansöka om stöden och mot förmodan få ta del av dem”, säger en Stockholmskrögare till fPlus.

Svenskt Näringsliv har drabbats av en efterfrågechock, visar en rapport från Riksbanken. Företagen blöder och har klara problem med att lösa finansieringen.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke anser att det är bra att regeringen presenterar nya åtgärder för att hjälpa företagen. ”Men de är inte tillräckligt kraftfulla”, säger han. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist säger att åtgärderna är helt rätt medan professor John Hassler är mycket kritisk

”Det är inte enbart virus som utgör ett hot mot mänsklig hälsa”, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i DI.

Hon menar att det är oroande att målet att begränsa antalet virusfall verkar ha förlamat perspektivet på vad som offras.

”När många verkar villiga att utsätta ekonomin för långtgående påfrestningar, är det värt att komma ihåg att ekonomisk tillväxt påverkar hälsotillståndet även i ett rikt land som Sverige”, skriver hon vidare.

Hon konstaterar att under finanskrisen, redan innan arbetslöshetssiffrorna stigit, syntes en ökning i antalet självmord kopplade till de oroligare ekonomiska tiderna.

Coronavirusets framfart riskerar att utlösa en djup ekonomisk kris. Medan smittan sprider sig rycker lågkonjunkturen allt närmre. Så här tänker några av Sveriges tyngsta ekonomer om det som väntar. ”Det finns en risk att vi ser tillbaka på det här och frågar oss hur vi kunde fatta så drastiska beslut”, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Avbokningarna i coronavirusets spår har blivit så många att elva personer varslas på Malmöhotellet Clarion Hotel & Congress i Malmö Live.

– Vid avbokningar frågar vi om varför man avbokar och då är det i 99 procent av fallen just corona som anges. Det är corona som styr vår verksamhet just nu tyvärr, säger vd Jens Lyckman till SVT Nyheter Skåne.

Sammanfattande branschstatistik för första veckan av mars har visat på en tydlig nedgång i antalet i antalet hotellövernattningar. I Stockholm var raset upp mot 20 procent, medan effekten var mindre tydlig i Malmö och Göteborg.

25 procent av företagen uppger att det finns risk för personalneddragningar jämfört med 18 procent förra veckan. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagarpanelen.

– Sedan förra veckan, då vi började mäta effekterna av denna extraordinära händelse, upplever alltfler företag en negativ påverkan. Nu säger 25 procent att det finns risk för personalneddragningar jämfört med 18 procent förra veckan. Det är signaler som måste tas på allvar", skriver Jacke till TT.

26 procent ser påverkan på order/försäljning (16 procent förra veckan) och 28 procent ser störningar i materialtillförsel/produktion (19 procent förra veckan).

I denna undersökning svarade 526 svarande företag, ett tvärsnitt av medlemsföretagen i Svenskt Näringsliv.

Kemikalieskatten är felkonstruerad och bidrar bara till minskad försäljning för svenska företag, utan att råda bot på de faktiska problemen med skadliga kemikalier, skriver Philip Thunborg från Företagarna, på Di Debatt.

Problemet med den kemikalieskatt som Sverige införde 2017 är att eftersom den endast gäller i Sverige kan konsumenterna fortfarande köpa samma varor via utländska försäljare. Detta slår hårt mot den inhemska marknaden, och HUI Research förutspår redan att höjningen av skatten som genomfördes ifjol kommer innebära 2000 förlorade arbetstillfällen.

Även om regeringen nu väljer att revidera skatten har Företagarna svårt att se hur Sverige ska lyckas beskatta utländska försäljare på samma sätt, skriver Philip Thunborg.

”Först när ett förbud mot de skadliga kemikalierna i vitvaror och elektronik införs på EU-nivå kan vi på allvar eliminera oönskade kemikalier i våra hem utan att vi samtidigt riskerar jobb och tillväxt på hemmaplan”, avslutar Philip Thunborg.

Trots förväntningar på att de globala koldioxidutsläppen skulle öka under fjolåret visar en rapport nu att utsläppen stagnerade under 2019. Detta trots en ökning av den globala ekonomiska tillväxten med 2,9 procent, enligt en rapport från International Energy Agency (IEA), skriver World Nuclear News.

De globala utsläppen landade under 2019 på en mängd av 33 gigaton, samma som under 2018, vilket framförallt beror på en minskning av utsläpp genererat från energiförsörjning i stora ekonomier. Enligt IEAs rapport är andra betydande faktorer att länder som Japan och Sydkorea använd mer kärnkraft för att generera energi, mildare väder och långsam tillväxt i flertalet mindre ekonomier.

Rapporten visar även på att när utsläppen från större ekonomier minskar, ökar det chanserna för en global minskning. I USA minskade utsläppen med 2,9 procent, eller 140 miljoner ton under 2019, vilket förväntas få betydelse för andra ekonomier.

Enligt Faith Birol, exekutiv direktör för IEA, är målet nu att fortsatt minska utsläppen, inte bara låta nivåerna avstanna. ”Vi har de teknologiska förutsättningarna och bör därmed göra nytta av dem”, säger hon till World Nuclear News.

En tredjedel av de svenska underleverantörerna inom bilindustrin drabbas av störningar i produktionen på grund av coronaviruset, enligt en enkätundersökning.